Aftonbladet – 22 september 1866, sida 2

En dröm. (I Upsala för tjugu år sedan). Jag stod en morgon på Polacksbacken, Just der han stod den der Majbaracken, I höstens dimmor jag såg mig kring Och såg i början just ingenting. Men när sig skingrat båd mist och dimma Ett under började jag förnimma, Hvartill ej maken jag skådat har Som spritter vaken och nykter karl. På hvalf visst byggda af starka jätten En jernväg sprang öfver Fyrisslätten; Och högst deruppe en ångvagn stod; Till Stockholm trådde dess vilda mod. För första gången han skulle fara Och rundtomkring stod en väldig skara, Som skrek och spådde båd si och så: Hur skall det bli och hur skall det gå? Men hela staden sjöd som en kupa — Der höll man just att borup supa — Ty se, god herrar, vi lärdomsbin Nu tänkte flytta akademien!