Aftonbladet – 21 september 1866, sida 3

och det gör naturligtvis mycket ull. Du har redan längesedan fått veta att italienska flottan ej haft större lycka med sig än landtarmen, -Italienarne hafva drömt, att de 2 I med ens, helt lätt, bara på entusiasmens väg, -I skulle kunna vinna segrar och intaga sin rang såsom stormakt. Men de äro ännu för litet raktiska, ha för litet organisation och äro ör mycket lättsinniga och sangviniska i sina planer ochi sitt sätt att gå tillväga. Nu äro Ilde mycket nedslagna och missnöjda på en gång, och det är svårt att förutspå hvilka följder det kan ha med sig. Skall yttersta venstern eller yttersta högern vinna terräng? Skola republikanerna gå till rätta med regeringen, eller skola de gamla konservativa I gå till rätta med parlamentarismen? ToscaI narne anklaga piemontesarne för de skedda I olyckorna. Piemontesarne innehafva mängIden af civila och militära embeten och de läro gamla, utnötta, följa ett föråldradt sy:;Istem, så säger man här, och hvilket måste löfverges om Italien skall kunna gå framåt. Visst är att kriget i ett afseende — jag talar .ej om de förlorade bataljerna — icke blifvit fördt såsom -vederbordt:;y det bar: varit för mycket diplomatiskt i början och I måhända alltför litet på slutet. Man har : försummat använda den landstigningsarmå, hvarigenom kriget kunnatflyttas in på österI rikiskt område och som allena kunnat ge kaI rakter och eftertryck åt italienarnes opera I tioner. Man -har ryggat tillbaka att draga vexel på de nationelt revolutionära elemenI terna inom det. egentliga Österrike, och det lär mer än oklokt -handladt -af-en regering och en dynasti, som just har de nationella revolutionerna att. tacka för sin uppkomst. Man har måhända låtit äfven i detta fall binda sig af Napoleon och detta är ynkligt och oskickligt gjordt. På slutet åter — sedan Venetien-blifvit skänkt åt Frankrike — har. man TJ onödigtvis spillt blod och krafter, af sårad stolthetskänsla eller bara såsom en demonstration, icke mot österrikarne utan inför italienska folket, som man fruktade annars skulle bli alltför missnöjdt med regeringen Det. är många misstag och mycken .svaghet.-De verkligen ofantliga penningsummor, som Italien sednast offrat på sin armå och flotta, den oupphörliga spänning och skakning, hvaruti det.nu en lång tid lefvat, göra fred och ostördt, genomgripande arbete i alla möjliga riktningar nödvändiga, om en verklig.kraft och organisation skola kunna uppstå inom Italien. Man -har-gjort stora reformer, skapat vigtiga och goda institutioner, men folket har ännu. ej haft tid att sätta sig in i dem, de ha ej ännu ingått i folkets kött och blod och omskapat sederna. Och likvöl är det mycket att frukta, att detta ej blir-fallet, till följd.af det nu illa förda kriget och frågan om Rom. Det var bestämdt ett misstag ar onung Victor Emanuel att flytta ein hufvudstad tilr.2rens. Antingen Tu-I rin eller Rom, ett tredje ga.s icke. Turin och Piemont hade gjort så mycket tox-Italiens pånyttfödelse, att de med rätta ej bort vi?! för hågot annat än Rom. Nu äro piemonteq sarne, hvilka tillsammans med lombarderna , NWT NET YA Fa EBM utgöra Italiens mest energiska folkstam, missnöjda, och detta försvagar betydligt Victor Emanuels ställning, som ej kan vara så allt för stark änvu i det öfriga Italien, och så är ingen aänän, Om mMan wtdantager , florentinarne sjelfva, eom i viss mån vunnit i materielt hänseende, nöjd med flyttningen. Florens är blott.en diplomatisk hufvudstad, och den är ett oting: När har Florens egentligen haft annan betydelse, än 1 såsom litteraturens och de sköna konsternas vagga och säte? De stora mediceerna ega l; sin verldshistoriska betydelse såsom denl; fredliga intelligensens vårdare -ocb :beskyddare, och samma system följdes, ehuru i! mycket ringare skala, af detlothringska hu-( set. Men Napoleon III ville så hafva det och Italien fogade sig TE villigt efter hans önskan. fopglecn II ville ej lemna Rom, emedan han ej ville stöta sig med de klerikala inom Frånkrike och emedan han har, Gud vete hvilka planer, och så måste verlden . ännu se spektaklet af en verldslig påfve och ett stort folk våra utan sin naturliga hufvudstad. De fredsämma florentinarne sjelfva hafva också ej vuomt annorlunda äni andra hand på upphöjelsen, naturligtvis om manl: afser från hedern och ärän; ty i och med detsamma Flörens blef höfvudstad, sä inflyttade hit en mängd piemontesare: och dessutom främlingar, fransmän Och engelsmän, och dessa hafva till en stor de: bemäktigat sig affärsrörelsen. Engelska bolag bygga hus och sälja dem dyrt och iemontesarne sköta till stor del handeln. aturligtvis hafva priserna och egendomsvärdena stigit, och detta har haft till följd att en mängd resande, som förut bosatte sig i Florens under månader och år, för att ekonomisera och lefva lugnt, nu till stor del uteblifva, hvarigenom å andra sidan en vigtig inkomstkälla försinat för de goda florentinska borgarne. Endast de stora, dyra hotellerna hafva i detta afseende vunnit. Men hvad man ännu här förstår litet värdera tiden! På kafeerna, som dagarne i ända äro fyllda med menhiskor, som äta is i olika former, och på restaurationerna, i allmäns het mycket medelmåttiga och otrefliga, kan man få vänta sig till döds. En fattig middag på tre enkla rätter med åtföljande lilla kaffekopp, kan draga ut 112 -timme, säger en och en half timmes tid, att bli serverad. I stället kan man under tiden, isynnerhet om man äter på ett cafe, bli underhållen på olika, omvexlande sält. Först kommer fiorajan, blomsterflickan, temligen passerad för öfrigt, och presenterar i flygande flänvg sin lilla blomstervippa, som kostar 5 å 10 centimer, eller också afvisar man den, allt efter behag; så komma massor afl, tidningskolportörer; så en dvärg, som säljer svafvelstickor; så en blind, som tigger; så en dvärginna, som bjuder ut något kram; i! så en ung flicka, som ställer sig midt i rummet och börjar deklamera, m. m., m. m, När solen sänker sig — och aftonrodnaden är skön här må du tro — beger sig den( förnäma verlden i sina ekipager till Casino, en ganska vacker park i vestra ändan af staden, och ger der rendez-vous och ; ör visiter i stor toilette. De mindre örmögnva spatsera dit ut eller längs Arnos sköna stränder. Mera om detta, Jik