Aftonbladet – 7 september 1866, sida 2

Article Image
Undervisningsväsendets befrämjande blir också städse en bland representationens förimsta åligganden, och för närvarande måe den allmänna folkundervisningens lyftande ch ordnande utgöra en af den nya repreentationens första åligganden och omsorer. . Det förlamande inflytande, som preterskapet på så många orter uöfvar i detta fseende, måste brytas och folkskolans uppift blifva en annan än att förnöta ungdorens tid med en försoffande katekesläsning ch ett för det medborgerliga lifvet ofruktert pluggande med israeliternas fornhistoia. Man bör derföre bereda plats i repreentationen åt män med kraft och förmåga tt verka i denna riktning. Då nationen anförtror åt sina represenanter rättigheten att utöfva dess sjelfbekattningsrätt, bör hon af dem fordra en lok sparsamhet med statsmedlen och en ättvis fördelning af statens bördor. Betylande summor hafva på sednare tider blifvit använda till samhällsnyttiga inrättninsar, och vi kunna icke annat än önska, tt nationen må fortfarande underkasta sig, mån af sina tillgångar, de för sådana änlamål nödiga uppoffringar. Men budgetens starka tillväxt har äfven till icke ringa del vållats af utgifter för en onödig statslyx och genom en på alla håll sig uppenbarande, ständigt växande, anslagshunger, som den gamla representationen icke hade motståndskraft nog för att hålla inom tillbörliga gränser. Representationen behöfver derföre nu män i den sjelfständiga ställning, att de icke opåsedt bevilja allt, som äskas, och som med nödig varsamhet när det gäller statens inledande i kostsamma företag. Pet ständigt förhandenvarande behofvet af lagarnes förbättring och förändring i öfverensstämmelse med tidens fordringar, och det hos oss synnerligen kännbara Krafvet på administrationens förenkling, fordra om fattande insigter och mogen erfarenhet, hvilka icke heller få saknas i den nya representationen om den skall kunna med framgång arbeta på reformer i dessa ämnen. Det har alltmera visat sig att det var ett misstag, då man lät hela hufvudstaden förvandlas till en enda valkrets. Inom en krets af så oerhördt omfång och som skall tillsammans utse icke mindre än 13 representanter, äro sådana valförberedelser, som kunna ha till följd att man koncentrerar sina bemödanden omkring ett fåtal af personer och att de olika sidorna ha sina gifna kandidater, i fråga om hvilka de kunsa mäta sina krafter, hardt nära en omöjlighet. I brist på kretsindelning har valangelägenheten behandlats inom kotterier af enskilda bekanta och i viss mån efter yrken och klasser, hvilket är i strid med andan och syftet i vår nya författning, som går ut på att framkalla allmän medborgerlighet. Ect stort antal kandidatlistor af olika beskaffenhet hafva härigenom uppstått och följden blir troligen den, att de tre eiler fyra sista bland dem, som komma att utses till representanter, bli valda med ett mycket ringa antal röster, af en jemförelsevis ringa minoritet bland valmännen; — så vida det icke skulle kunna vara en möjlighet att vid det allmänna valmöte, som är utsatt att hållas å Ned:a börssalen nästa måndags afton, förena det liberala flertalet omkring en lista, hvilket dock icke hafver sig så lätt, då det på en gång gäller så många namn. I afseende på tio kandidater synes man inom liberala kretsar redan vara temligen ense. Friherre J. A. Gripenstedt. Om lämpligheten af att hufvudstadens valmän bereda denne utmärkte stitsman en plats i den ka:nmare, der det vidstiäcktaste fältet finnes för hans rika erfarenhet, hans frisinnade åsigter och hans lysande parlamentariska förmåga att göra sig gällande på ett för landet gagneligt sätt — derom lära väl meningarne vara föga delade. Grosshandlaren L. J. Hierta, Hr Aug. Blanche och Fabriksegaren G. H. Stråle äro så tillräckligt kända genom sin föregående riksdagsmannaverksamhet, att det är öfverflödigt att I derom orda. Deras val kan anses fullkomlligt säkert och de två förstnämnda torde erhålla en högst betydlig majoritet af de röster, som afgifvas. Kommendörkapten A. Adlersparre. Då flottan hittills haft många representanter inom riksdagen, torde det icke vara olämpligt att hufvudstaden, sow, utom Carlskrona, måhända är det enda valområde, som är i tillfälle dertill, inväljer i andra fl kammaren någon representant, som såsom fackman är hemmastadd i sjöförsvarets angelägenheter. Vi tro också att man i det hänseendet icke med sitt val kan falla på någon bättre än hr Adlersparre, som inom flottan är känd såsom en af dess allraskickligaste. officerare, gjort sig äfven af den större allmänheten högt värderad för den kraft, hvarmed han arbetat på att inom sjöförsvaret göra skilnad mellan sken och verklighet samt att till-gna vårt sjöförs ar vår landsman Ericssons uppfinning, moniorerna, och dessutom är känd för uppriktig frisionthet, en i hög grad sjelfständig och redbar karakter, sträng kons qvens i handlingssätt samt omutlig rättrådighet. .ommersrådet J. Sjöberg har vid ett par riksdagar fungerat såsom bondestånd.ets sekreterare och dervid inom nämnde stånd förvärfvat sig stort anseende och en hög grad af ski klighet. Såsom ledamot af centralkomitn för representationsreformen utvecklade han en liflig verksamhet och varmt nit för den stora saken. Med frisinnade åsigter förenar han etor formell talent och mångsidig ertarenhet. F. d. kaptenen frih. J. Liljencrantz har inom det yngre liberala riddarbuspartiet VA SEALS

7 september 1866, sida 2

Thumbnail