Aftonbladet – 29 augusti 1866, sida 2

;ckning finnes ej, och kartan upptager i frigt blott konturer. Egendomligt nog vatnstår ock på den geografiska kartan den inland omgifvande riksgränsen i Ålands af mot Sverge och i Finska viken mot iffland samt i Ladogasjön mot Ryssland. Jen är uppdragen med räta, brutna linier tan att några fasta punkter såsom öar eller kär synas vid brytningspunkterna. Fn såan imaginär hörnpunkt har råkat att koma mycket närmare svenska än åländska usten, ehuru man vanligen söker att taga nidten emellan båda kusterna. Vi hoppas tt våra bröder finnarne ej dermed afse nåon gränsreglering?. Kartor från tekniska realskolan i Helsingfors. )essa äro ej annat än prof på elevernas öfingar och förtjena såsom sådana ett förelaktigt vitsord. De utgöras af plankartor ch utförliga profiler för jernvägsundersökingar, höjdkartor med ordentligt uppmätta ivåkartor, hvilka dock sakna numerering ch tyckas vara kopior af tyska kartor. En opografisk karta med laverad höjdteckning r särdeles smakfullt och karakteristiskt utörd, men alla kartorna hafva det hos nyegynnare vanliga felet att hafva alltför tora och till en del alltför granna stilar. Bland undervisningsmaterielen finnas nånga skolkartor afsedda för undervisninsen och kartor ritade af skolornas elever. anseende till svårigheten att särskilja lessa, omnämna vi dem i den ordning de örekomma : Zon karta af litografiska aktiebolaget i Norrköping hörer till s. k. åskådningsunlervisniog och tyckes egentligen böra hafva sin plats i barokammaren såsom tafla, men ;j förtjena namnet karta. Den åskådliggör mennisko-, djuroch växtlifvet under olika atituder genom genreoch landskapsmålning i en serie af taflor med heta zonen i venstra kanten och kalla zonen i högra kanten. Mer riktigt och lättfattligt skulle det onekligen blifvit om heta zonen varit i nedre södra kanten och kalla zonen i öfra norra kanten eller tvärtom, eftersom å kartor-väderstrecken norr och söder, som äro växtoch djurgeografiens hu vudriktningar, alltid äro i öfra och nedra kanten, men ej i högra eller venstra. Det förvillande namnet gör att hvar och en vid anblicken af den tropiska växtligheten och de svarta negrerna tror sig se en karta öfver heta zonen och genast ser efter kartor öfver de öfriga zonerna. I kartans nedra kant ären redig text, hvars inledning dock är i anseende till ämnets beskaffenhet alltför svårfattlig och ej i detta afseende står i öfverensstämmelse med den för småbarn afsedda kartan. Samma beskyllning för lärdom kan ej göras om s!utorden: Isbergen sluta ?denna region på zonkartan, liksom de också bilda gränsen för menniskans forskande blick; hvad bortom den finnes — det vet ingen, utan Herren allena.? Förut uppgifves att skälhunden funnits så långt norrut som menniskor varit, och man kan alltså ej veta, om han eller isbjörnen ej trängt länare än menniskans forskande blick ännu hunnit. Illustrerad missionskarta öfver verlden är em globkarta af vanlig storlek, hvarå de olika religionernas utbredning a: utmärkt med olika färger. De olika kristina religionerna särskiljas mycket noga, och af ?förfallna kristna kyrkor? ser man flera än vanliga menniskor känna till. Desto mer summariskt hafva de med en enda, nattsvart färg betecknade ?hedningarne blifvit behandlade, enär Brahminer och Buddhaister blifvit sålunda ställda i jemnbredd med vildarne i Nya Holland, Inre Afrika och Pescherähs på Eldslandet. Såsom hedniska hafva ock den obebodda, sagolika sydpolskontinenten, ja sjelfva de af vår vetenskapsakademi såsom sommarnöje någongång använda, men eljest af menniskor ej bebodda Spetsbergen blifvit vederbörligen nedsvärtade. Kartans kanter äro illustrerade af målningar, hufsakligast framställande kristendomens inverkan på sedligheten. Missionskaria af pastor Grundeman, öfversatt från tyskan, är ock en globkaria i vida större skala än föregående samt i flera af: seenden öfverlägsen. De obebodda länderna äro der ej hedniska, och hedningarne hafva der blifvit särskiljda i kultiverade och vilda. Till de förra räknas såsom underafdelning mahomedaner, hvilka å förra kartan utmärktes såsom mellant.ng mellan kristna och hedningar. Till bruk i mindre skolor är denna karta såsom väggkarta alldeles för stor; och vi anse att dylika kartor lämpligast upprättas i Merkators projektion med uppskärningslinie eller slut-meridian genom Behringssund, då de minsta erforderliga detaljer skulle kunna inrymmas å en karta af ett vanligt regalarks storlek. : Konturteckningar och gradnät till bruk vid kartritning i skolorna, redigerade af Fredrik Sandberg, folkskoleinspektör. Första häftet, pris 50 öre. Gradnäten äro blott meridianer och paralleler och vfses för mer försigkomna lärjungar att derå inrita kuster och andra landkonturer. När dessa konturteckningar blifvit fulländade, kunna de lemnas åt mindre försigkomna lärjungar att derå inrita floder, gränser, berg, städer m. m. Något mer underhållande och snabbt samt varaktigt sätt att meddelå undervisning i geograli torde ej finnas, och dylika konturturteckningar och gradnät skulle enligt vår tavke finnas att tillgå i stor mängd vid bvarje skola samt nästan :öra lexläsning öfverflödig, synnerligast om konturteckningarne sedermera fullständigades till fysiska och pölitiska kartor. Ännu be:raktas kartritning såsom höjden af geografisk kunskap eller såsom en lyx i stället för att vara sjelfva ?rudimenta?.