Aftonbladet – 29 augusti 1866, sida 2

nständighet talar mer än någon annan för . ppargravyrens användande för kartverk, i m utgifvas på statens bekostnad och må-. vara upprättade med den geometriska ggrannhet, att de ej blott ega ett tillfäl;t värde. Till topografiska kårens utställda större beten skola vi återkomma vid granskninn af staternas större offentliga kartverk.! Veikart over Norge udarbeidet af J. Wasorski og N. Wergeland. Under en anråkslös och enkel drägt och namn företer nna karta ganska sakrika och intressanta pgifter, ty den visar icke blott vägar till nds och sjös, utan är äfven en förtjenstIl höjdkarta. Utan att på öfligt sätt vara dklottrad med höjdteckning, som i sjelfva rket föga upplyser, utan blott undanskymer vigtigare föremål, visar den helt enlt de absoluta höjdförhållandena genom vå-kurvor på 500 å 1000 fots höjdafstånd qvidistans). De relativa sluttningarne sy8 tillräckligt genom nivåkurvornas inbör8 afstånd, och detta sätt att upprätta höjdartor i små skalor öfver vårt land skulle rekommendera synnerligast å skolkartor, n vi ej tyvärr vore i saknad af höjduppfter för att kunna i den vägen åstadkoma det allra minsta, åtminstone beträffande orra Sverge. Öfver mellersta och södra verge hafva vi haft tillfälle att se en mycet utförlig och efter då befintliga uppgifr mycket noggrannt gjord höjdkarta i, mn vi ej missminna oss, en milliondelsala och med eqvidistans af 100 fot af H. :t konungen. Ik. biblioteket finnes en i älften mindre skala men med samma eqvistans handritad karta af kommisionslandtätaren Bergstrand, men den grundar sig, vad norra Sve:ge beträffar, på blotta gissingar eller ungefärliga uppgifter och är, dan nyare höjduppgifter i södra och melrsta Sverge i nyaste tider tillkommit, nuera af intet värde. Fotografierade norska kartor i större skalor isa ett troligen för norrmännen egendomgt höjdteckningssätt med laverade, helragna kurvor, och hvarom vi sakna närvare underrättelser. Enligt detsamma blifva ergtopparne hvita som snön, som betäcer dem, och sluttningarne allt mörkare ll dess floddalarne blifva alldeles svaria ch de i dem befintliga orinamnen mäste krifvas hvita. Den största och vackraste artan har fått en alltför upphöjd plats för tt kunna närmare studeras. General-kort over Norge af Carl B. Rosen, lorsk Medborger og Ingenieur-officier. Graeret paa staal af Malo. Trykt af Maugeon. kriften af Pelicier i Paris. Kristiania 1862. Jet 47:de Aar efter Uafhengigheds Erkleeingen og Konstitutionens Gjenindförelse: lidsvold den 17 Maj 1814. Denna sista nening är äfven graverad på franska språet å den i Paris graverade kartan, hvars kala är 1!2 milliondel för norra delen men milliondel för södra delen. På densamna finnes antecknadt att en norsk fot är — 139,08 pariserlinier och att en norsk mil r 36,000 fot. Vanligen antager man dock tt både den danska och norska foten är len renländska eller preussiska, hvilken lock enligt alla författare enstämmigt uppifves vara 139,3 pariserlinier. Den danka foten hafva vi af pålitlig författare sett ppgifvet, att ?den skall vara den renländka men innehåller blott 139,09 pariserliier?. Ännu osäkrare äro uppgifterna om orska milens längd, hvarom vi här få säkare uppgift än förut. Om vi antaga norka och renländska foten lika, så blir norka milen 36,000 renländska fot, och som n preussisk eller dansk mil är 24,000 renändska fot; så blifva helt enkelt 3 preusiska eller danska mil lika med 2-norska. Förhållandet emellan svenska och norska nilen blifver deremot d tsamma som emelan svenska och norsk-renländska foten el. er 1 svensk fot — 0,945846 norska och 1 vorsk fot — 1,057255 svensk. Enligt Hageltams tillförlitliga karta af år 1821 är nor ka milen 36,00) norska fot eller 38,055 svenska fot och enligt nyss angifna förhålande 38,061 svenska fot. Vi hafva anfört dessesförhållanden dels medan man sällan ser några upplysningar om norska längdmått, dels för att förekom. na misstag, hvilka lätt kunna uppkomms senom den babyloniska förbistring, som inräffar derigenom, att hvarje liten nation insett det som ett oundgängligt bevis på sin sjelfständighet att ega sitt särskilda mått och vigtsystem. Det vore önskligt att dan: skar och norrmän föregingo oss med attät. minstone i sin litteratur, synnerligast i skolvöcker, införa metersystemet innan tyska författare på grund af preussiska fotens och milens allmänna bruk bevisa att Danmark och Norge tillhöra das grosse Vaterland. På kartan ifrån Kristiania är noll-meridianen på öfligt sätt räknad från Ferro eller 209 vester om Paris observatorium, men dessutom äro Kristiania observatoriums och Kongsvingers meridianer uppdragna, ehuri let torde tarfvas att veta hvad som menas med Kongsvingers meridian, enär der ost veterligt intet observatorium finnes. En igt nyaste observation, på kartan uppgifven ligger Kristiania 28923 6 östligt från Ferro, Kartan är ej färglagd, och höjdteckninger ir graverad i likartadt maner med det först nämnda å de topografiska kartorna, men : mattare ton, så att kartan på något afstånd visar en jemnt anlagd grådaskig yta, hvilker xunnat lättare erhållas och ej gifver någo: begrepp om Norges ytbildning, hvilket der mot fås af några på kartan angifna höjd siffror å bergtoppar och sjöar. Karta öfoer Finland. Från finska littera ursällskapets tryckeri-bolag i Helsingfors ir utställd en del.af en i flera sektioner in OT Kaka are TN Lärt Tkarn PART