Aftonbladet – 28 augusti 1866, sida 3

UTRIKES. FRANKRIKE. I de högre kretsarne tror man att kejsaren snart reser till Biarritz, der han skall sammanträffa med Bismarck; återigen skulle i Bierritz alla misshälligheter mellan Preussen och Frankrike utjemnas. Kejsaren lår icke gilla Pariser-tidningarnes skarpa anfall på preussiska annexions politiken, påstår man; det lär vara Drouyn de Lhuys personliga inflytande, som här gjort sig gällande. Man hviskar också, att denne minister snart skall lemna sin plats. Men allt detta är blott gissningar. I Meudon anställer regeringen skjutförsök med en kanon, som skjuter tolf skott i minuten samt med bomber af alldeles nytt slag. Konstruktionen hålles hemlig och äfven de med förfärdigandet sysselsatta arbetarne känna ej till vapnets egendomligheter, emzdan arbetet är fördJeladt på flera håll. Fransyska komitn för slatveriets utrotande i kristna stater har tillställt drottvingen af Spanien ceh kejsaren af Busilien adresser, i hvilka des-a monarker uppwuuas att afekaffta slafveriet i sina stater, de enda kristna, i hvilka slafveriet än:u existerar. Adresserna äro underskrifna af, bland andra, hertig de Broglie, Laboulaye, grefve Montalembert, de Pressenså, 0. 8. Vv. ENGLAND. För den beryktade ex-guvernören på Jamaica, mr Eyre, gafs den 22 Aug.i Southampton en demonstrationsmiddag, i hvil ken 100 af stadens borgare, med mayorn i spetsen samt folk från landsbygden deltogo. Samtidigt var i en annan stadsdel ett demonstrations-meeting erravgeradt, som var talrik. besök!. Här antogos, under general Troyons ordförandeskap, resolutioner, hvilka i de skarpaste uttryck klandrade Eyres förfarande på Jamaica. Tunes anser det vara troligt, att direkta underhandlingar skola komma till stånd mellan Italien och Rom till romerska frågans lösning. Denna frågas lösning måste bli den omedelbara följden af det krig som förskaffat Venedig åt Italien och göra slut på all Österrikes inblandning på halfön. Den oafhängiga verldsliga makt påfven egt var äfven under de lyckligaste dagarne blott en chimere och i alla händelser måste man sedan 1814 betrakta påfven som österrikisk vasall tills han råkade komma under: fran: