Aftonbladet – 25 augusti 1866, sida 2

behöfdes ej så lång tid för att få höra hvad jag nu berättat dig. Jag föreställer mig att han snart kommer på visit till oss, sade mrs Gibson till Molly, Soch då få vi se huru mycket vi kunna få veta.s Tror du att han kommer, pappa? sade Molly i tviflande ton. Hon kom ihåg sista gängen han stod i detta rum och de förhoppningar, hvarmed han då lemnade det, och bon tyckte sig i sin fars drag se cn skugga af samma minne, framkallad af hans husirus ord. Jag vet icke, min flicka. Innan han är tillräckligt viss på Cyntias mening, kan det ej vara henom behaoligt att komma på ett blott skyldighetsbesök i det hus, der han lärt känna henne; men han är icke den, som skyr att handla rätt, blott för obehagets skull. Mrs Gibson kunde knappt vänta till hennes man talat ut, innan hon protesterade mot hans yttrande. Tillräckligt viss på Cyntias mening! Jag skulle tro att hon uttryckt sig ganska tydligt! Hvad i all verlden vill han veta mer?4 oo oCHan är ej viss på att icke hennes bref skrefs i ett ögonblick, då hon ej var mäktig ötver sina känslor. Jag sade honom att jag rodde detsamma, ehuru jag ej fann mig befogad att förklara hvarföre. Han tror att han kan förmå henne att återknyta förbindelsen. Det tror icke jag, och det sade jag också; men han vill naturligtvis höra det af henne sjelf, för att blifva öfvertygad. Stackars Cyntia! Mitt stackars barn!4 klagade mrs Gibson. Hvad har hon icke utsatt sig för genom att lyssna till en sådan person3 öfvertalande! Doktorns ögon blixtrade. Men han pres