Aftonbladet – 22 augusti 1866, sida 3

Till följd häraf behöfver man alltid förtära er jemförelsevis betydlig mängd fetthaltiga närings. ämnen. Man antar, att 9 lod köttbildande ämnen för slå till ersättning af menniskokroppens dagligs örlust. Följande tabell visar huru mycket fö! detta ändamål behöfves af deruti upptagna födo ämnen och till hvilket olika pris denna dagra tion kommer att stå. Härvid må dock anmär kas, att enär de ämnen, som underhålla värmt och andedrägt och de som äro benbildande, äf ven ega stor betydelse för kroppen, så hafva äf. ven de sitt penningvärde; men då behofvet aj dessa ämnen ej är lätt att beräkna, enär det vex lar med årstiden, med menniskans ålder och kön, med mer eller mindre ansträngande arbeten o. s. v.. så afser följande tabell endast födans köttbildande beståndsdelar, hvadan den också blott närmar sig det rätta. 4:o. För att lemna 9 lod köttbildande ämnen erfordras af ö Te, Bönor 1 3 lod, å 5 öre pr I 6. Ärter 1 7 lod, å 4 öre pr I 6. Turnips 19 , å !4 öre pr I .. 10. Skumost 20 lod, å 16 öre pr I 10. Råg 2 I 8 lod, å 5 öre pr K.. 1. Hvete 2 3 lod, å 6 öre pr 12. Skummjölk 8 1s kanna, å 9 öre pr kanna se 2. Rågmjöl 2 I 20 lod, å 6 öre pr E.. 16. Rågbröd 3 I 24 lod, å 5 öre pr E.. 18. Hvetmjöl 2 24 lod, å 10 öre pr E. 28. Oskummad mjölk 8 1s kanna, å 25 Öre sinssesserer 33. Potäter 16 I 2 lod, (s 40. Oxkött 1 28 lod å 25 öre... : 46. Ågg utan skal 2 — 22 ägg å 50 öre pr tjog sennnns 55. Kalfkött 1 I 23 lod, å 33 öre pr I 56. Kål 16 2 lod, å 4 öre pr E... Fårkött 2 I 8 lod, å 33 öre pr E Fläsk 3 16 lod, å 25 öre pr E Risgryn 4 EB, å 25 öre... Öl 56 I — 9 kannor, å Grunden till den stora skilnaden mellan råg och hvete å ena samt mjöl af dessa sädesarter å andra sidan är naturligtvis den, att i mjölet saknas klien, hvilka äro mycket närande och rika på köttbildande ämnen, men dock till en del med ätta aflägsnas från det till menniskoföda afsedla mjöl, enär de äro temligen svårsmälta, hvilket dock ingalunda minskar deras värde för bokapen, som, försedd med bättre matsmältningsörmåga, gör sig tillgodo hela deras näringsvärle. Det är hemligen ej nog att ett näringsme lel innehåller värdefulla ämnen, dessa måste äfen vara lättsmälta, i motsatt fall blifva de ej ill nytta. Det är derföre af största vigt att föloämnena behandlas på rätt sätt, enär många af leras närande ämnen först blifva smältbara geom tillagningen, hvarföre ock många af dem lldeles å utan gagn förlorade der en ändamålsnlig tillredning saknas. På qvinnans lott komner det att tillaga och anrätta födan, att sörja ör att den blir välsmakande, sund och lättsmält. Tyvärr lemna dock förhållandena på landet mycet öfrigt att i detta hänseende önska, och det r derför ingalunda ovigtigt att qvinnorna lägga ig mera vinn om kokkonsten än nu vanligen är allet. En enkel och billig, men väl tillagad ätt är ofta sundare och mera välsmakande än n dyr, men illa tillagad. (Tidn. f. Stockh. Läns Hushållningssällsk )