Aftonbladet – 18 augusti 1866, sida 3

för henne; Hon får ej tänka på att resa, förrän hon är alldeles frisk.t Molly undrade i sitt sinne huru det skulle gå med denna resa, som squiren syntes ha bestämdt beslutit. Hon var viss på att han ville behålla barnet — kanske han hade laglig rätt dertill; men skulle modren någonsin samtycka till en dylik skilsmessa? Svårigheten skulle emellertid henves far nog lösa, tänkte Molly — hennes far, som alltid var så klok, så skarpsynt och så rätttänkande. Hon väntade och längtade efter hans ankomst. Aftonen led och barnet sof alltjemt i squirens armar, tills den gamle tröttnade, och lade honom på soffan, den breda, med gult siden klädda soffan, der mrs Hamley fordom brukade hviia, halfliggande, omgifven af mjuka dynor. Sedan dess bade soffan blifvit ställd mot väggen och aldrig begagnad, utan blott ansedd som en del af rummets möblering. Men nu hvilade åter en mensklig varelse på denna soffa, en liten varelse, lik cheruberna på de gamla italienska taflorna. Squitren kom ihåg sin hustru, då han nedlade barnet på soffan. Det var på henne han tänkte, då han sade till Molly: Hvad det skulle hafva glädt henne!4 Men Molly tänkte blott på den unga enkan deruppe. I första ögonblicket mindes hon ingen annan än henne?. Kort derefter, ehuru det föreföll henne långt, hörde hon sin fars snabba, säkra steg i trappan. I nästa minut stod han midt i rummet, som ännu blott upplystes af eldbrasans nyckfulla skimmer. FEMTIONDEFJERDE KAPITLET. Moliy Gibsons verkliga värde insedt. Mr Gibson kom in, gnuggande händerna, ty aftonen var kall och han hade ridit långt.