Aftonbladet – 18 augusti 1866, sida 3

ande verken, såsom örre grundlagseditioner vanligt, blifvit Iaftryckta. Deremot ha vi bland de konstitutionel!a stadgarna saknat riddarhusordningen; vi förmoda, att arbetets tryckning haIde för långt framskridit, då den nya ridIdarhusordningen nyligen vaun stadfästelse, lför att kunva intagas på den af arbetets anordning föreskrifna plats, liksom att den kommer att meddelas i en, som vi hoppas och önska, snart behöflig ny upplaga af Idenna medborgerliga handbok. Registret är, såvidt en flyktig granskning berättigar oss derom döma, med stor omsorg utarbetadt. Såsom titeln utvisar, är Norges Grundlov här meddelad, hvilket dels linge varit bruk ligt i svenska grundlagseditioner, dels också . onekligen är lämpligt, då den bäde tillhör ett med oss förenadt brödrafolk och varit ett af de i vår långa reformhisioria ej oväsentligt ingripande elementerna. Detta sednare gäller likafullt om danska grundlagen af år 1849. Sedan den danska författningskampen nu blifvit slutad och Junigrundlagen, något förändrad, återinsatt i sin urspruagliga värdighet, skulle vi tro, att den likaväl som norska grundlagen borde upptagas i svenska grundlagseditioner af det omfång, som den nu ifrågavarandes. Utom nyss antydda hänsyn gälla som skäl härför den i vära dagar ständigt växande beröringen och samverkan mellan Sverges och Danmarks folk; någon kännedom om det sednare landets författning fordras nu oemotsägligt af hvarje svensk, som gör anspråk på att ega politisk allmänbildning. Brödraländernas grundlagar vid sidan af våra egna uppfordra till jemniörelse och pröfvande ef 1 tertanke, som et kunna annat än komma ! den medborgerliga bildningen och det med-t borgerliza intresset tillgodo. rT För deras skull önska vi, att denna grund-z Jagsedition måtte bli allmänt spridd ochj( flitigt studerad, samt hoppas att, när en nyt af beholvet påkallas, ofvannämnda önsk-t ningsmål måtte blifva af det nyttiga och! sorgfälliga arbetets utgifvare och förläggare t behjertadt. Iatet sockeneller folkskolebi-t bliotek borde sakna ett arbete sådart somz detta och hr Naumanns: Svenska statsför-l fattningens historieka utveckling. ; f 1 I e L 8 n e k LTL Kommunalförfattningar af K. M:t gillade och antagna den 21 Mars 1862 jemte bihang innehållande vigtiga författningar, som ändra eller förklara kommunalförfattningarna, samt fullständyt sakregister. (Norstedt Söner. Pris: 75 öre. Något hvar har erfarit, med hvilka svå i är och tidspillan det ofta är kaffa Tr, be 8 känneg fullständig ser, åfven när dessa, alla eller till störred delen, härröra från en nyare och föga vid-d sträckt tiderymd. Utom det att. den storar författning t nlingen, såsom på längd nåför den, hvilken blott behöfver FE tölja lagstiftningen inom ett eller nägra få d omräden, naturligtvis ej befinner sig 1 hvard mans hand, träffar man ej der allt hvad js man om en eller annan förvaltningsgren a. t: s. v. behöfver veta. Deriöre äro special-f samlingar af det elar, som den, hvilkens titel här ofvan är anförd, en förträfflig hjelp-J reda. Till de fyra år gamla kommunalför fattningarna äro här i bihanget fogade nio kungliga bref, kungörelser, resolutioner, skrifvelser samt civilminisierns bekanta cirkulär om de ärenden, som ej kunna bli före n mål för landstingens förhandlingar eller beti slut. Ettnoggrannt register underlättar bo-d kens begagnande. Utom den särskilda, har denna kollektion k äfven den allmänna titeln: ?Sawling af kongl. 3 förordningar, stadganden m. mm. I. Vilfi sluta sålunda, att förläggarne härmed öpp d nat en följd af sorgfälligt ordnade och bil-fi liga författningssamlingar i särskilda vigti-!C gare ämnen — en förtjenstfull plan, förld hvars utförande allmänheten nog skall hålla dem räkning i en tid, då allt flere och flere personer indragas i offentlig m-dborgerlig verksamhet, då ock författniogskunskap är lika vjgtig för den enskilde som för myndigheterna. L Fritänkarne. Bilder af Axel Krook. I. Sokra-!b tes. Paulus. (Stockholm 1866.) så Rydbergs ?den siste Athenaren? har hoc h oss väckt någon smak för antika ämnensfi behandling i berättande form: det största alstret af denna riktning föreligger oss ihrt, Krooks sednaste arbete. Ingen kan misss;d taga på det häll, hvarifrån inspiratio-rt nen dertill kommit. Författaren omfattar j dessutom i hufvudsak de nya, frisinnadel? iderna, som med allt större makt tränga!) vår gamla dogmatism och vär sednare pie-a tism på lifvet, och för hvilka äfven Rydberg gjort sig till tolx, Det måste således, , bli författaren temligen lätt att söka sig in! i det framställningssätt, som utmärker den!g nyssnämnde romanen, och han har också p gjort det till en viss grad. Had som der-e! vid fördelaktigt utmärker honom är det studium han nedlagt på kännedomen om de gamles lif, seder, koust m. m., och hvars frukter på ett behagligt sätt räckas läsaren ! i de framställda ?bilderna?. Men — och D här ligger arbetets svaga punkt — författa-!1, ren häller ögat för mycket på undervisandet, framläggandet, isynnerhet af Pauli åsigter och meningar, och hans bok har derför blifvit ett mellanting mellan berättelse ,; och kritiskt-dogmatisk afi ling, som al-d irig kan frambringa intrycket af ett konst-!D verk, ett stycke helgjutet arbete. Han hars! ej heller haft förmågan att dölja detta hopplandande af lärd tendensskrift och vitter3 tsprodukt genom de båda beståndsdelarnes bättre inarbetande i hvarandra; utan de stå temligen fritt bredvid hvarann, i det man F in läser en scen, en skildring, än ett långt al eller sarutal i religiösa ämnen. Synner-d igast är detta förhållandet med ?Pautus?, lm ler apostelens ord beständigt anföras i ut-i örliga utdrag. Någon egentlig plan eller tonstmessig anläggning finner man ej hel-t; er i de bäda bilderna, ty inflätandet i den sg sednare af en mindre betydande kärlekshitoria kan väl näppeligen så kallas. Emel-lq ertid eger boken, som vi redan anmärkt, redvid dessa grundfel flera förtjenster af cke vanligt slag, och särskildt synes oss Sokrates?, der det undervisande elementet ; j så betydligt inkräktat området, som ilge Paulus?,; ganska väl skrifven. Vi tro så-!b edes, att författaren med sin stil och sin isst ej förkastliga berättarkonst borde kunnal, det följande af dessa ?bilder? åstadkomna ganska goda noveller, om han bloit söer gestalta sitt ämne med mer afseende på jet konstnärligas, mindre på det reformaoriska sträfvandets fordringar. dagsländor. Samlade af författarinnan till ? Såpbubblorna?. II. Hårdt mot hårdt. (Stockholm, 1866.) Efter en tids tystnad få vi i detia häfte itlfälle att förnya bekantekapen med en förlig attarinna, som i ganska mycket skiljer siglla rån flertalet af våra skrifvande damer. T( Ilon har i första rummet den förtjensten tt temligen känna sina krafter, så att manin