Aftonbladet – 18 augusti 1866, sida 3

mellan dessa och hennes vittra sträfvande: En liten, lättläst berättelse, små taflor ur li vet, der en godmodig satir afger den egen liga koloriten, se der hvad hon vill åsta komma — och äfven kan, Berättelsens trå slingrar sig väl stundom något vidlyftig och personernas karakterer ha sina någ häftiga omkastningar, ehuru klart de frå början äro anlagda. Men de anspråk, ma ställer på författarinnan, äro ej stora, ju derför att hon sjelf framträder utan egen liga sådana; och åtskilligt af bristerna fö sonas äfven genom en stil; som i ledighet och gladlynthet ej behöfver ge vika förn: got, som för närvarande hos oss författa: Dessutom eger denna författarinna oneklige en friskare och säkrare blick för åtskillig lifvets förhållanden, än som kommit flert: let af hennes skrifvande medsystrar till de och i förening dermed en förmåga af ski dring och beskrifning, som ger lif och fär åt hennes små berättelser. Önskligt vor emellertid, om hon läte någon med de praktiska lifvets förhållanden mera förtrc gen skrifkunnig hekant genomse sina ski dringar ur lifvet; hon skulle då kunna und vika sådana smärre misstag i afseende p embetsverksamhet, sffärslif och annat dylikt som inverka störande. Det skulle bered 0s8 ett synnerligt nöje, om vi med dessa törsta korthet gjorda antydningar kund fästa vår läsande allmänhets uppmärksam het på detta författareskap, mer än hittill varit fallet. De åtta häften berättelser a denna hand, hvilka vi nu ega, torde, sär skildt såsom bvad man kallar lektyr, var: att rekommendera framför mycket annat. Resa i CentralAsien, af H. Vambery. Öfver sältning af C. E. Möller. Stockholm hos P. G. Berg. 1866. En af de intressantaste reseskildringar v på länge läst. Författaren, en ungersk ve tenskapsman, som gjort till sin uppgift at uppsöka sitt modersmåls fränder i magya rernas äldsta hem, genomreser mellerst Asien från Teheran till Samarkand i er dervischs förklädnad. Resan går genon trakter, som de tatariska herrskarnes miss nksamhet hittills gjort nästan otillgänglig för europ6er. Vi besöka i hans sällskaj turkmanerna öster om Kaspiska hafvet, hor. derna på de stora stepperna häremellan oct Aralsjön, Khiwa samt slutligen de båda hufvudstäderna i Tamerlans fordna rike, de en gång så lysande och blomstrande Bok. hara och Samarkand. Hvilkaresultater för. fattareas språkforskningar gifvit, få vi ej veta. men deremot har han så mycket mera ati berätta .ss om seder och bruk och öfriga egendomligheter hos de folkstammar han träffar i sin väg, äfvensom om den politiska ställningen i dessa verldstrakter, som genom Rysslands sednaste eröfringar vunnit ett nytt initesse för Furopa. Till Samarkand reser han i sällskap med en karavan af muhemedanska pilgrin iresiska ariet, stkdda på hemväg från M . och han khärskiljes från dessa i flera afseen den intressahta personligheter, måste Jäsaren med honom beklaga, att omständigheternas tvång hindrade honom att öfver Belur-taghs srvöpess fortsätta färden med dem in i det ännu mera obekanta landet derbakom. Säkert är att man lägger ifrån g boken med coet intryck, att en otorskräcktare och för en sådan uppgift lämpligare forekare svårligen kunnat finnas. Julius Ccesars historia. Af Napoleon III. Andra delen. Ötversättning af O. S. Rydberg. Stockholm, hos Adolf Bonnier. 1866. : Första häftet af derna del har nu utkommit i svensk öfversättuing. Det upptages ill största delen af en i detalj gående skiling af Galliens tillstånd på Ötesars tid, regången af en i raska och säkra drag utkastad geografisk beskrifring af landet. Isynnerhet är den etnografiska delen här utörligt behandlad. I tre kapitel behandlas lessutom orsakerna till galliska kriget samt Ittågen mot helvetierna och Ariovistus. i; iversättningen är alltigenom synnerligt vårad.