Aftonbladet – 16 augusti 1866, sida 2

Landstingen ooh folkskolan. VI. Den största fara, för hvilken folket skulle kunna utsätta sig, om en sådan sjelfverksomhet som den här åsyftade icke blott i öfverläggning utan äfven i beslut skulle komma till stånd, vore sålunda väl den, att undervisningen icke blefve likformig i alla län, och denna fara synes icke vara så stor som den, hvilken ligger i centralförvaltningens behof att på lifaktighetens bekostnad söka göra enformigheten så fullständig som möjligt, samt i riksdagarnes summariska behandling af skolfrågorna. Den täflan, som skulle uppstå mellan de särskilda länen i fråga om deras skolväsende, skulle utan tvifvel snart nog visa, att det som man a sett såsom en fara tvärtom är en lycka. De många stadgerne, som centralföreningen utfärdar och fortfarande skullle komma att utfärda, äro väljust ingen särdeles garanti för att centralförvaltningen är mera mäktig att gifva skolväsendet stadga, än de fria sjelfverksamma samfunden. Må man åtminstone gifva dessa deras tillbörliga rätt att försöka hvad de i detta fall kunna åstadkomma. Här nämndes nyss ordet statsskola i motsats mot folkskola, nationalskola. Motsätt ningen skall möjligen förefalla mången såsom ny och kanske olimplig. Men låtom oss söka förstå hvarandra. Bör ett folks skola, eller allmänna skoluppfostran, vara statsskola eller icke; bör den med andra ord utgöra ett föremål för centralförvaltningens omsorg eller icke? Om det förra anteges, huru långt bör denna omsorg sträcka sig? Det har redan här ofvan, blifvit framhållet, att staten endast skulle hafva att utfärda den allmänna lag, som vårt folks närvarande utvecklingsgrad anses göra nödvändig, men som förr eller sednare skall befinnas lika umbärlig som alla andra fordna förmynderskapslagar. Ingen skulle väl ännu våga anse vårt folk kunna umbära en sådan lag. Den statshushållning å eva sidan, som ännu gör så mån. ga och så dryga skatter för en inveckiad centralförvaltning nödvändiga och derigenom omöjliggör eller försvagar fo!kets förmåga att bära några särdeles stora skatter för den allmänna skoluppfostrans utveckling, samt å andra sidan den hos folket sjelft på många håll rådande egennyttan eller kortsynta omtankan om dagens nödtorft på bekostnad af framtidens kraf skola väl ock hos oss såsom i andra länder ännu länge göra en lag för — XZ2 ——— .—— MN