Aftonbladet – 16 augusti 1866, sida 2

— — ?28 -—A— — — or rr— RR sändt kände Molly sitt hjerta blöda vid tanken på den stackars unga qvinnan, i främmande land, långt bort från slägt och fränder, beröfvad sin make, !som skulle vara död och begrafven utan att hon än en gång fått betrakia hans älskade drag och för sista gången fästa hans bild i sitt minne. Med sina tankar oupphörligt fyllda af detta ämne talade Molly hela dagen med squiren om Osbornes familj. Han lyssnade gerna till hvarje gissning, huru osannolik som helst, då det gällde hennes barn, men drog sig ständigt undan samtalet om den der franska damen?, som han kallade sin sonhustru. Det var ej af missnöje eller ovänlighet, men han fänkte sig aldrig heune som sin sons maka. För honom ver hon blott en utländsk qvinna, mörkögd, pratsam, häftig och slutligen kanske också smin;kad. Han skulle behandla henne med aktniog, såsom sin sonsons mor och försöka att icke tänka på det koketteri, hvarmed han trodde henne hafva fångat Osborne i sina väl utlagda snaror. Han skulle gifva henne ett så stort årligt underhåll som hon kunde ega rätt att fordra, men han hoppades och önskade att han aldrig måtte behöfva sammanträffa med henne. Hans notarie, mr Gibson eller hvem som helst annan, skulle ombedjas att skydda horsom för denna fara. (Forts. följer )