Aftonbladet – 13 augusti 1866, sida 3

edra tar rr AA bege FUARBTaR ILVAL TUSUMIL uppfylla det, lika litet som den i den all.I männa skoluppfostrans öfriga angelägenheIter förmår detta. Den behöfde då en hel här af folskskoleinspektörer, ett väldigt nytt Jembetsverk med en mängd grader af embetsmän och löner och kontroller, och man känner alltför väl, buru tangekötta och dyra dessa i längden blifva, utan att dock kunnå verka det slags lif som är det vigtigaste, Idet hos de enskilda samhällsmedlemmarne sjelfverksamma. Folket sjelft måste alltså äfven i detta fall komma den till bjelp, måste göra sjelft hvad eom centralförvaltningen endast kan väcka eller förbereda. I och genom landstingen är nu den lagliga formen äfven för devna folkets sjelfverksamhet bestämd, och de hafva äfven börjat denna sin verksamhet. De nu eammanträdande Jandstingen skola alltså helt säkert fortgå på den redan med framgång beträdda banan, de må nu komma att följa Elfsborgs landstings föredöme och inom sig upprätta frivilliga folkskoleinspektioner eller inrätta aflönade dylika i förbindelse med kurser för lärares och lärsrinnors bildning, vare sig för de egentliga folkskolornas räkning eller för småskolornas, såsom Gefleborgs och Göteborgs. Den som tagit någon käsnedom om hvad i detta afeeende redan skett inom landet under de sista åren kan väl icke undgå att inse de störa fördelarne deraf. Dessa länsekoleinspektioner inverka nemligen genast, direkte och kraftigt. Inspektionen af en skola eller ett skolområde förrättas — och omedelbart derefter står den officiella berättelsen derom att läsa i ortens tidning, så som fallet varit både i Bohusoch Gefleborgs län. Eller ock semlas de särskilda iospektörernas berätteiser i en länsberättelse och utgifvas af trycket inom samma år som inspektionen verkställts och kommer sålunda genast icke blott landstinget och alla länets för skolan nitälskande män och qvinnör, utan äfven hela landet tillgodo, så att man omedelbart derefter kan gripa sig an med alla de åtgärder, hvilkas nödvärdighet af berättelserna framgår. För centralförvaltningen åter är det svårt — ja omöjligt att verka så snabbt och så kraftigt på hvarje punkt. Äfven dess inspektörer skola visserligen inlemna berättelser och göra det äfven, som bekant är. Men dessa berättelser skola genomgå domkapitlen, skola samlas i ecklesiastikdepartementet och der ånyo genömgås, sedan tryckas tillsammans och så spridas mest genom domkspitlen o. s v. Följden blir emellertid, att de ej komma allmänheten så snart tillhanda som önskligt och behöfligt vore. Deras vidlyftighet gör dem dessutom dyrköpta; och många äro väl också de, som ännu icke haft tillfälle se de sålunda redan utgifna berättelserna, under det att de nämnda länsberättelserna redan blifvit lästa och mångenstädes verkat sitt verk. Vi afse-alls icke att med detta i någon mån tillbakåsätta de nämnda öfticiella statsfolkskoleinspektions-berättelserna i jemförelse med de andra nämnda berättelserna. Flera bland dem äro förträffliga och fullständiga. Vi endast häntyda på önskvärd : heten af de särskilda länens och landstingens sjelfverksamhet i detia fall såsom: ett nödvändigt arbete i samma störa allmänna : avgelägenhets tjenst. Det går nemligen ge-: nom alla de bildade folken i våra dagar en: så stark täflan i allmän upplysning, — och för mindre, fattigare folk är denna täflans! upprätthållande af sjelfklara skäl vigtigest, — att någon tvekan om hvars och ens pligt ; och rätt i detta fall icke bör kunna få näågot open Allraminst vore en sådan på l: sin plats, om den endast grundade sig He så kallade konsiderationer för de. officiella myndigheterna eller: på : ovisshet. om, huru :; långt de särskilda samfundens verksamhets-1berättigande sträcker sig. Ingen ser heller och med större tillfredsställelse en sådan : verksamhet som den här åsyftade, än just: denna officiella myndighet, som ju sjelf va-1 rit en bland de verksammaste att kallal: landstingen till lif, och detta särskildt jnst i! fråga om folkskolan; och någon ovisshet il fråga om rätten att vara verksam i detta l( fall bör ju icke rumera kunna komma il4 fråga, sedan man redan erfarit vissa landsi Å s ( tincs lyckliga verksamhet i folkskoleväg, utar att någon sammanstötning med redan ordnade myndigheter oss veterligen inträffat. Konsiderationer och tvekan, om de nu mera mot förmodan skulle hinna stt visa sig, kunna svårligen undgå att förefalla såsom de obotfärdiges förhinder. En länensl folkskoleinspektion, ordaad och vpprätthål-q len af landstingen, är redan ett faktum, en: i tingens ordning grundad sak, och ettåter-c ere i detta fall synes numera vara omöjt igt. g Pet väcktes vid sista riksdagen förslag s att statens folkskoleinspektörer skulle aflö-g nas så rikligt, att de icke skulle behöfva r och icke berättigas att bekläda något annat r embete eller arbeta för någon annan officiel lön. Förslaget bade sin grund i detlg sllmänt insedda behofvet af en starkare, :i verksammare folkskoleinspektion, än dens med hittills dertill anslagne medel aflönade. Men detta förslag föll, icke derföre att ejf bebofvet kändes eller ändamålet ansågs onö-t digt, utan, såsom vi våga tro, derföre, att!s man alltmer börjat komma till insigt om f andstingens rätt och pligt och förmåga och 1 soda vilja i detta fall. Det är landstingen n som skola görat, tänkte och sade man välln på mer än ett håll, och med de redan gifna Il erfarenheterna om landstingens verksamhet n I fråga om folkskoleinspektionen kan malu endast glädja sig åt det annars gjorda för-r slagets öde. Och landstingen skola ock gö-t ret. Hela vår allmänna hushållning måsteln gifva saken denna riktning. Vi hatva icke li råd att upprätta dyra centralförvaltningsverk v ler enklare, hastigare och kraitigare verande åtgärder behöfva vid:.gas och der de lh sjelfverksamma krafterna kunna uträtta detf mesta. g Säger man nu att landstingens eller läns-u skoleinspektionens arbete i detta fall blir9 dyrare än statens, och att viför närvarande S cke hafva tillfälle till åtminstone några sådana T utgifter, så betyder detta väl blott, att det äre skilnad på hushålla och hushålla. Denj8g EE NL, FEST BE dr FET SSI Sn sj RN mm FE Re MEJ ns