Aftonbladet – 13 augusti 1866, sida 3

VIBIUtt VOlJjat Dillyag NYGU Uti DO Vara, nemligen uppfostran till all slags medborIgerlig dygd och duglighet, till förmåga af I kunskap, förkofran och fosterlandets försvar, till sedlig kraft i allmänhet. Må man alltså ordna hela vårt hushållningssystem derefter. Må man draga in all onödig statslyx, må man jemnt c ch rättvist fördela skattebördorna, må man spara allt hvad sparas kan så i det enskilda som i det offentliga lifvet, må man förenkla sina lefnadsvanor, förenkla den allmänna förvaltningen; in: draga alla onödiga utgifter, men må man ock i samband dermed bereda en riklig, sund allmän skoluppfostran, ty på något Pproduklivare? ändamål kan ett folk icke uppoffra sina penninger. et nämndes nyss härofvan, att landstingen äfven borde gripa sig an med att befrämja lärarebildningen. nom ett par af våra landstings beslut har detta äfven skett, och detta i förbindelse med upprättandet af länsinspektioner för folkskolan, i det att länsskoleinspektörerna fått i uppdrag att, jemte sina öfriga åligganden, (hvartill äfven räknas inspekterande elier undersökning af fat tigvårdens ställning i socknarne) upprätta kurser för skollärarnes och lärarinnornas undervisning. Det synes vara klart, att genom ett sådant ordnande.af: inspektörernas uppdrag, hvarigenom så mycket nyttigt och behöfligt kan uträttas af samma personer, kostnaderna böra kunna blifva så mycket billigare. -Fördelarne af-ett sådant ordnande synas ligga i öppen dag, och det torde blifva svårt för hvem som helst att med något talande skäl kunnabevisa, det de här förordade åtgärderna skulle på grund af kostnaderna böra uraktlåtas. För beredande af lättad tillgång på skolmateriel ha landstingen äfven börjat sätta sig i verksamhet: : Linköpings landsting beslöt nemligen i fjol, enligt hväd här öfvan nämndes, att genom den för utredandet af de i folkskolefrågan igom landstinget väckta förslag tillsätta komiten, få upplyst, häru ett sådant underlättande af tillgång på skolmateriel bäst skulle kunna skej Det i detta fall väckta förslaget gick ut på, at. landstinget skulle förskjuta medel för ordnandet af nederlag af dylik materiel på vissa punkter inom länet. Dettaförsläg synes vara af förhålländena så påkalladt, att detsamma förtjenar efterföljd ialla län. , Det är allmänt bekant, huru oumbärligt ett tillräckligt förråd på god skolmateriel är för hvarje skola. En lärare må vara aldrig så duglig och skicklig, — utan skolmateriel är han dock att i de flesta iall förI likna vid en arbetare utan verktyg, sedån man nu kommit till allmän insigt utef att utanlexan ensam, långt ifrån att vara tillfyllestgörande, tvärtom är skadlig, då det gäller undervisning och skoluppfostran af barn... Barnets. förnämsta förmåga är ju åskådningsförmågan, och det är ju alltså denna som i företa hand bör uppöfvas. skådningsmåteriel är derföre redan erkänd såsom oundgängligen nödvändig; och på den första undervisningens verksamma bedritvande: efter denna--grundsats har också i desednast utgifna folkskoleförordningarne af regeringen Jagts den starkaste vigt. . Men pu möter äfven här denna fråga: Skola landstingen -befatte..sig äfven med. denna sak? EHer är icke centralförvaltnin. gens åtgärder i detta fall tillräckliga? Svaret kan endast utfalla såsom ide före; gående här ofvan berörda frågorna. Cen; tralförvaltningen räcker icke till för ettisådant arbete; landstingen: -måste samverka. I Eller tror man väl, att folkskolebyrån il Stockholm skall kunna hinna med att, jemte ; alla siva öfriga arbeten i fråga om folkskolans allmänna förvaltning, äfvensanskeffa och. sprida skolmateriel till dandets 3000 skolory, för att icke här tala om. det.dagligen växande tusentalet af. småskolor? Tror man väl att domkapitlen äro de rätta eller böra vara de enda mellanlänkarne för denna utdelning?. Man har sig väl bekant det öde, som drabbat tidskriften Läsning, för folket; på. denna väg. Och landstingen skulle med likgiltighetens overksamhet kunna låta det gå på samma sält med åskådningsmaterielens utdelning till skolorfa? : ; Förutsatt, vidare, att-domkapitlen vore, liksom -centralförvaltningen är det, nitisk i detta uppdrags utförande, — förmå de väl utt jemte sina många öfriga bestyr ombesörja lenna fördelning? Och, åfven om detta läte. änka sig, skola de väl vara lika benägnasatt senom äskådningsmateriels spridande medverka till den naturalhistoriska undervisninsens befrämjande vid folkskolorna, sm de ned visshet kunva antagas vara det för epridning af testamerten till innanläsning? Besvarar man dessa frågor så som de på ;rund af erfarenhet mäste besvaras, så torde örelaget om landstingens medverkan och jelfverksamhet äfven i detta fall befinnås vära ett ibland de förslag, som icke kunnå alla. Iogen myndighet-inom länen kan lätare och kraftigare befordra denna för hela j åväl vår allmänna som enskilda skoluppostran så ytterst vigtiga angelägenhet som andstiogen. Genom sina skol-tillsynings nän kunna de i hvarje eller flera af tillsy-) ingsområdena bereda uppkomsten af neder: g ag för dylik materiel, för böcker, taflor,y iaturföremål (att begagnas i samberd med j indervisningen i naturlära och naturalhisto-) ia), räkneramar, teekningsmodeller; geomeI riska öfningsfigurer 0. 8. 7., och detta-såll värhändigt, att en skolstyrelses beslut om lg nköp af dylikt ken genast och på nära häll l), verkställas. Men kostnaden, — detta vilkor, som möter k wvarje äfven det annars lifligast omfattade f örslag? Kostnaden blir ingen. Landstin g sen endast förskjuta medel för den första FP 8 t ippsättningen af dylika lager. Män och vinnor skola ej fattas, som vilja göra afättningen af en dylik behöflig vara till ein örelse under skol-tillsyningsmännepsledning I lier uppesigt. Landstingen behöfva endastn öra uppslaget och till en. början öfverväka g rdniogen i detta fall. Sedan enken välls kommit i gång, skall den fria täflon göraly lt hvad som fordras. Det förskott, som lf; endstiogen behöfva göra, skall snart er-Ir ättas. e