Aftonbladet – 10 augusti 1866, sida 3

nedsätta deras höghet till en spottstyfver: detta skall göra att de bli tacksamma för att få lemna sitt namn åt någon hederlig qvinna, som samtycker att gifta sig med dem; detta skall göra att de skola komma till insigt af att mennissobarn, som icke härstamma från en så Jång rad af menniskoförtryckare med stora namn, kanske när allt kommer omkring höra till alldeles samma slägte som högvälborenheterna sjelfva. I en ej aflägsen framtid kommer det att bli omöjligt för någon furst Philander von Silbergroschen att som nu lka med en qvinnas heder och lemna sin maka vind för våg när vågon enfaldig utländsk prinsessa erbjuder sig att göra en stor man ef honom. Frågan är också ej utan ett visst intresse för Englands skattdragande folk; ty om alla dessa furstliga fattiglappar, med hvilka vår konungafamiljs barn nödvändigt skola gifta sig, bli reducerade till simpla undersäter, så blir deras nominella rang ej högre än våra adliga familjers, och det skulle bli en oberäknelig vinst för engelska skattkammaren om våra unga prinsar och prinsessor gifte sig inom de rika och mäktiga familjerna i England i stället för att importera sina gemåler från Tyskland. Sedan en så förnuftig väg vackert och väl blifvit beträdd, skola vi kanske få se dessa spekulanta främlingar, i fall de ha så mycket penningar att de kunna komma hit, med tacksamhet mottaga platser som betjenter eller skogvaktare hos våra hertigar af Devonshire, våra markiser af Westminster, våra lorder af Derby, och om den ärftliga kärleken till uniformen omöjligen kan utplånas ur deras bröst, så torde anställninzar som banvakter bereda i det hänseendet lämplig lisa.