Aftonbladet – 31 juli 1866, sida 3

Vecko-krönika. Innehåll: Bellmansfesten. — Festen i Friesens park fö Norrköpings arbetareförening. — Luftballongen S: Petersburg. — Hur står det till annars? — Der bemske gästen. — Hvad en resande från landsorter sett och bört här i Stockholm. — Hurusom man kar göra sig sjelfva koleran till nytta. — Priserna vi industriutställniogen. — Prisutdelningshögtidligheten. — Också en prisfråga. I dessa dagar, då allting är stäldt på exposition, har äfven sällskapet P. B. vela visa sig?. Aldrig gafs vackrare Bellmans fest än den i torsdags hållna. Det herrliga sommarvädret efter några dagars regn och blåst hade till Djurgården utlockat ett oräkneligt antal deltagare i högtidligheten. Hvad är det man i Bellman egentligen firar? Icke en af dessa heroer, som med mäktig hand ingripit i sin nations eller mensklighetens öden, man finner icke hos honom den ringaste sträfvan åt det hållet; icke den store filosofen, ty han säger sjelf att han är en herre af mycket liten djupsinnighet, som ej frågar efter om solen går eller jorden axlar sig: icke den ojemförlige humoristen, ty Bellmans humor har aldrig varit uppfattad af mängden, i hvars ögon humor och fylla komma på ett ut. Hyllar man i honom den framför alla andra ?nationelle? skalden? Vi tvifla storligen på, att det lif, Bellman i sina sånger skildrat, på någon tid var nationelt, så till förståendes, att det skulle omfattats af nationen i dess allmänlighet tagen. Poeten må på skämt berömma sig af att genom sina skrifter ha efter bästa förmåga bidragit till bränvinsätgångens ökande bland sina landsmän; ryssarne och engelsmännen ha icke haft någon Bellman, men supa lika friskt ändå; oss synes trollmakten af Bellmans sånger snarare ligga uti den gladt vemodiga eller vemodigt glada stämning melodierna framsalla, än i den uppmuntran till dryckjom orden innehålla. Trettiotusen personer, som i torsdags gingo lika nyktra ifrån Djur: gården som de kommo dit, och likväl tycktes vara i högsta grad belåtna med sin afton, skola bekräfta vår åsigt. Under söndagen hade Djurgården äter en folkfest att bjuda på. Det var den afsäll skapet Enighet och Frihet för Norrköpings arbetareförening föranstaltade festligheten i Friesens park, om hvilken äfven de Köpenhamnske arbetarne skulle fått vara med, hade icke deras förste stadsläkare skrämt dem för -helsosamma följder af den öfverdrifna svenska gästfriheten. Der vankades emellertid vid festen, jemte de varmhjertade och broderliga talen, blott ett par glas punsch eller carolina! De som icke fingo rum på Djurgården och som hade 50 öre att kosta på sitt nöje för söndagen, drogo till Humlegården för tt betrakta bröderna Bergs jätteluftballong, kallad Petersburg, tillverkad af 5000 alvar persiskt siden, af 203 fots omkrets, 68 fots liameter, och intagande nära 100,000 kuvikfot gas, och hvilken med de begge brölerna samt passagerare, kl. 7 e. m. skulle ippstiga till de högre regionerna. Ballonsen liknade under påfyllningen en ofantlig ;vamp, som, uppskjutande ur jorden, på yra timmar växte de tvåhundraåriga linlarne öfver hufvudet. För att hålla publien vid humör under väntans långa stunder ippskiekades litet emellan småballonger, åpbubblor lika, försvinvande i den höga ymden. Derjemte gafs ?stor konsert? från 1. 4, och slutligen erbjödo Humlegårdens Nad samma behagliga promenad som ltid. Klockan något efter sju höjde sig ballonsen majestätiskt med sin två mans besätting och en passagerare — en af våra fririlliga skarpskyttar — under de lifligaste ifallsyttringar af publiken. Det sades, utt en skarpskytt, eåsom den bästa repreentant af modet, vore just rätta mannen utt deltaga i en dylik vådlig färd. Del undratals på planken vid Humlegårdens