Aftonbladet – 31 juli 1866, sida 3

gola meddelar en tysk tidning följande efte ett bref från ett ögonvittne: Sedan österrikarne den 16 Juli hade blifvit till bakaslagna på berget Rocca Pagana vid Storo vände de sig mot Condino, der Nicoteras truppe voro uppställda. Höjderna vid San Lorenzo vor besatta af endast två kompanier garibaldister och dessa hade utan Nicoteras vetskap blifvi återkallade under natten, såsom det hette, af er major. Till sin stora öfverraskning fann Nico tera morgonen derpå, att höjderna innehades a kejser!iga jägare i stället för af rödskjortor? Allt berodde nu på att åter bortjaga fienden frår dessa höjder, emedan han annars hotade att af. skära förbindelsen mellan Nicuteras samt Me notti Garibaldis och Cortes trupper. Österrikarne ryckte an med starka truppmassor och besatte den ena efter den andra af dessa fruktansvärde positioner äfvensom den parallelt löpande berg. sluttningen med inemot 10,000 man. Elden öppnades genast och fortfor i ungefär fyra timmar. Menotti använde de utomordenligaste ansträngningar för att utdrifva fienden ur San Lorenzokyrkan, som bildar en ordentlig skans; men förgäfves, ty det var nästan fysiskt omöjligt att uppklättra och bibehålla sig på dessa brant stupande, ofta öfver 2 å 300 meter djupa afgrunder hängande klippor. När österrikarne sålunda sågo sig betäckta på sin högra flank, kastade de sig öfver Nicoteras trupper. Denne motstod en stund deras anlopp, men kommenderade sedan till reträtt, dock icke förr än han hade bragt alla sina sårade i säkerhet. Det 6:te regementet hade redan passerat den strida bergströmmen Chiese, när österrikarne nedstego vå dess motsatta strand och derifrån öfversållade de tillbakatågande garibaldisterna med kulor. Nicotera gaf två kompanier befallning att öfvervada Chiese och drifva fienden tillbaka upp på höjderna. Befallningen åtlyddes; men floden hade till följd af den nyss försiggångna snösmältningen vuxit till ett ansenligt djup och var betydligt stridare än vanligt. Vattnet gick soldaten ända upp till bröstet ; några man bortrycktes af strömmen och många af fiendens kulor, men det sora flertalet framkom dock till andra stranden. Med blixtrande bajonetter framträngde derpå de tappra frivillige, och den fyra gånger starkare fienden tillbakaträngdes en hel qvarts mil. På erhållen signal att återvända, öfvervadade garibaldisterna floden ånyo, och anslöto sig till Nicoteras kår, som trotsande kulregnet hade under tiden qvarstått på andra stranden. Nu anträddes, med artilleriet i teten, det formliga återtåget, emedan det eljest var fara värdt att man skulle blifva kringgången af österrikarne. Men: snart urartade för några ögonblick den lugna reträtten i verklig flykt, och i vild oordning ankom kolonnen till Condino. Här skyndade tio af Garibaldis guider framför artilleriet och tförmådde kolonnen att stanna. Tillbaka och i bateri! dundrade nu kaptenen i generalstaben Caorari, en f. d. artilleriofficer, till de flyende. Kaioniererna hörsamma, göra helt om och ila i salopp tillbaka för att intaga sin ställning. En nördande kartescheld håller österrikarne tillbaka. Jetta ingifver de öfriga trupperna nytt mod; de narschera med dödsförakt mot fienden, och arilleriet gör under af tapperhet. På San Lorenzoiöjden arbetade emellertid Menotti Garibaldi med ika lyckligt resultat. Han hade trängt fram ända ill 10 meter från kyrkan; dock var det honom möjligt att stiga ända upp på höjden, emedan yrolerjägarnes väl riktade skott ur kyrkan på et förfärligaste decimerade hans trupper. I detta örtviflade ögonblick kommenderade Menotti fram n kanon. Den måste bäras till stället. Efter re skott var kyrkan utrymd af österrikarne, hvilka u med bajonetten förföljdes en lång sträcka. Jeras återtåg blef snart allmänt, sedan de dock örut sändt en skur af kulor mot högqvarteret i toro, der Garibaldi befann sig. Den egentliga insten af denna strid består i Ampolaeller umgola-skansen, som den 19:de gaf sig. Skanen var efter de österrikiska truppernas tillbakaastande helt och hållet omringad :f flera tusen sdskjortor. Det italienska artilleriet sköt för, äffligt; snart sagdt hvarje dess skott demonteide någon fiendtlig kanon. Tre gånger hissades iom fästningen den österrikiska svartgula fanan, ch tre gånger blef hon nedskjuten. Om garninens styrka saknar man ännu underrättelse. aribaldisternas förluster äro ganska stora, och ynnerhet det 6:te regementets. Många af de irade rullade liksom klippblock utför de branta fsatserna ned i den brusande Chiese floden, der rst deras lif slocknade. Besittningen af skann ersätter emellertid i rikt mått de hafda möorna och lidna förlusterna, tyi och med denna amgång har Garibaldi vägen öppen för sig in det trientinska gebitet.