Aftonbladet – 10 juli 1866, sida 2

-— vu, och Hrönrn, den sjöupprörande, som sitter och med sin hand liksom på lek bringar vattnet i svallning. Nästföljande FR till höger företer tre andra döttrar: irminglefa, den himmelglänsande, som behagfullt hvilar sig, smyckad med diadem och kedjeprydnader, Un eller Udr, den svallande, som står upprätt med böljande här, och Däåfa, den dGykande, som kastar esig framstupa. Grappen närmast till venster om Aegir är måhända den aldraskönaste och utgöres af Blodughadda, den purpurhärade, som står upprätt, smyckad med en krans på sitt rika här, som faller fotsidt ned, Bylgia, den böljande, som ligger och speglar sig i den lugna hafeytan, och Båra, den krossande, hafssvallet, som liksom dyker upp ur skummet. I följande nisch till venster, närmast till Näcken, ser man Håiring, den svällande, en sittande yppig qvinnogestalt, som på sitt sköte häller ett litet barn, hvilket emeker henne och är omgifven af ivenne något större, hvilka synas lyssna till Näckens spel, samt en svan, som, dragen at spelets makt, simmar fram till Näckens fötter. Det är svårt att skildra det ädla och harmoniska intryck som det hela gör. Härtill bidrager äfven den yttre anordningen. Det droppstensartade klippblock, uti hvilket de sex snäcknischerna äro infattade, gör en särdeles god effekt och det var mycket lyckligt, att artisten öfvergaf den något mera arkitektoniska anordning, som förefanns i den första eskissen. Det hade varitsönskligt att denna eskiss, som afbildad i parian förefunnits bland de från Gustafsberg exponerade sakerna, hade bland dessa fått qvarstå, för jemförelses skull och för att ötvertyga åtskilliga personer, som vi hört uttala tvifvelsmål i afeeende på den nuvarande anordningen och en förmodan, att några arkitektoniska orneringar skulle varit på sin plats. Det vore i hög grad önskligt, om förslaget att gjuta heta denna fontän i brons och uppställa den på södra delen af Carl XI:s torg vunne framgång. Vi skulle derigenom erhålla ett för allmänheten stä tillgängligt plastiskt konstverk af art och på samma gång ett det och mest passande monument öfver den första stora skandinaviska industrioch konsiexpositionen. Vi anse, att det bör vara en samvetssak för hvar och en gom besöker industripalatset och der egnar sin gärd af beundran åt det sköna konstverket, att lemna något bidrag, större eller mindre efter råd och lägenbet, till detta vackra företag. Man må icke invända, att denna sak endast rör Stockholm, då fontänen der skulle få sin plats: att ett sådant konstverk som detta bevaras åt efterverlden, att det uppställes offentligen der hvarest det lättast kan bli tillgängligt för det största antal af landets befolkning, det länder hela landet till heder och till gagn. l Då vi hört någon anmä om, att denna fontän, sä t tenkonst betraktad, icke är utmärkt, utan endast helt sparsamt tar och sprider de uppfriskande vattensträlarne, torde det icke vara öfverflödigt erinra derom, att denna! sparsamhet helt och håliet beror derpå, att fontänen nu är af gips och att vattenkastningen nu måste vara så anordnad, att detta; bräckliga material icke tager skada. Då; den blifvit gjuten i bronpz, kan man derij anbringa huru rikliga och komplicerade vattenkonster som helst. I I förbigående anmärka vi bland det dekorativa inom industripalatset 31 å konsoler utanför gelleriernas balustrad anbragta byster af framstående nordiska män, För svenska afdelningen fioner man här namnen: Rinman, J. G. Gahn, Sefström, Chapman, Polhem, Berzelius, Linn, Ahlströmer, Scheele, ) Th. Bergman, OC. G. Tessin och Maclean. ! Af danskar ser man C. Drewsen, H. Gamst, U. Järgensen, C. Forchhammer, J. W. Schouw, H. C. Örsted, Classen, H. Gerner, Thorwaldsen, G. Hetsch, J. Collin, A. Marschall, J. G. Schwartz, B. Luno. Man har sålunda för dessa båda afdelningar hållit sig särskildt till sådana män, hvilkas verk samhet haft inflytande på industriens eller näringarnes utveckling. (Från Thorwaldsen och den lyftning han bidragit att gifva ät konstsinne och konstsmak i Danmark härI leder sig indirekt den artistiska fulländnin som uppenbarar sig i en del danska industrialster.) Framför den finska afdelningen har! man deremot anbragt byster af följande märkliga personer, som icke stå i något förhåliande till industrien: J.L. Runeberg, E. Lönnrot, J. R. Munch, H. G. Porthan, M. Calonius. Norge är, besynnerligt nog, all. deles orepresenteradt i denna samling bilder af framstående nordiska män. d Innan vi härefter öfvergå till en redogörelse för de märkligaste företeelserna på utställningen och till de betraktelser, som af den ena eller andra iblend dem kunna föranledas, tro vi oss böra föruiskicka nägra ord med afseende på den plan, som vi dervid torde komma att följa. Ville man strängt systematisera, borde man utan tvifvel följa katalogens uppställning i klasser med deras underafdelningar af sö skilda grupper. Sjelfva uppställningen lögger dock flera praktiska svårigheter i vägen för ett konseqvent genomförande af en sådan plan. Till en början bar artiklarnes fördelning efter de länder, som utställt dem, splittrat de till hvarje klass eller grupp hörande föremål i fyra olika afdelningar, som befinna sig på vidt skilda håll inom de särskilda lokalerna. Men dessutom får man ofta inom samma lands afdelning söka på mycket olika häll efter till samma grupp hörande artiklar, enär vid uppställningen hänsyn måst tagas till beskaffenheten af de skåp eller ställ, i och på hvilka varorna äro utbredda, så att det mera storartade och prydliga i denna väg i allmänhet fått sin plats i midtelpartiet och under långskeppen, medan mindre effektfulla uppställningar fått plats under eller på gallerierna och åter andra delar af en sådan grupp befinna sig på någon af gårdarne, eller i 1 nexet. En annan, vidare beqvämaro utväg är, att genomgå det ena efter det andra af utställningens särskilda områden och redogöra för hvad märkligt, som under dessa vandringar möter. Konseqvent tillämpad skulle dock denna metod afskära möjligheten af jemförelser mellan artiklar af samma slag, som på olika ställen förekomma. Vi ha derföre trott oss på samma gång lättast och möjligen till största nöje för våra läsare kunna lösa vår uppgift, om vi icke bestämdt binda oss vid någotdera af de nämnda systemerna, utan söka, så vidt möjligt, förlika dem med hvarandra, så att vi, låtande den ordningsföljd, i hvilken vi fortskrida i vår redogörelse, blifva hufvudsakligen beroende af uppställningen inom utställningslokalerna, hkväl tillåta oss att vid berörande af der mötande hufvudgrupper af artiklar, omförmäla äfven de likartade, som på andra ställen förekomma, försåvidt vi finna anledning till någon anmärkning eller jemfrnalaa — ÅA blascar ach ormm97mnar af atäörre