Aftonbladet – 6 juli 1866, sida 3

Om franska meterns förmenta obestämdhet såsom hinder för dess antagande till uetvorsalmätt. Det i den allmänna verldsmarknaden allt mer tvingande behofvet af ett för alla folk gemensamt mått-, vigtoch myntsystem har äfven hos oss ofta uttalat sig, sist vid na. tionalekonomiska mötet. Ganska egendom: ligt har det förefallit oss, att vid dylika tillfällen praktiska affärsmän gillat franska metersystemets antegande, men att veten: skapsmän dervid uppställt svårigbeter, ehuru de sjelfva uteslutande begagna samma system. De förnämsta svårigheter, som blifvit uppgifna, hafva varit att likarne för längden (metern) och för vigten (kilogrammen) ej äro noggrannt bestämda eller sjelfva begreppen definierade. En så hård och naiv sjelfanklagelse måste förefalla hvarje icke vetenskapligt bildad temligen besynnerlig, ty han måste ju föreställa sig, att det längdmått, som vetenskapsmannen använder att bestämma jordens storlek och till hvars underafdelningar han under mätningen begagnar sitt starkaste mikroskop för att bestämma de noggrannaste mått, som. kunna erhållas, äfven måste vara tillräckligt nog