Aftonbladet – 14 juni 1866, sida 3

I men egaren deremot vara förpligtigad att -lvid försändning påteckna varans rätta namn med anmärkningen: ?Mycket farlig?. I För öfverträdelse af denna lag föreslås böIter ända till 9000 rår eller ända till två års fängelse. ) I Kew vidtogos förberedelser till prinsesijson Marys af Cambridge förmälning med I prins Teek, hvilken skulle försiggå som i tisdags i närvaro af drottniogen och tront I följareparet. Vigningsakten skulle förrättas af erkebiskopen af Canterbury och biskopen li Winchester. Hertigen af Edinburgh (prins -j Alfred) har högtidligen emottagit den hoInom erbjudna borgarerätten i Londons City, .som vid nämnde tillfälle gaf en lysande fest tli Guildhall till hans ära. Från Dublin telegraferas om en höfti, -leldsvåda. Elden skall ha varit synlig på flera mils afstånd. Sex menniskor lära derI vid ha omkommit; I Plymouth har en allvarsam kravall egt frum. Anledningen dertill var några tal om romerska kyrkan, hållna af en f. d. katolik och numera protestantisk missionär. Han -Italade just om romerska kyrkans ofelbarhet och korsets dyrkan, då irländarne, som voro -närvarande till ett antal af närmare 300 I personer, funno sig sårade och bröto in på protestanterna med sina knölpåkar. Endast I genom marinsoldaternas skyndsamrma mellankomst lyckades man afvända allvarsamma våldsamheter. : De i London bosatte italienarne ha icke I velat stå efter sina landsmän i patriotisk I hänförelse. De ba derföre tillställt ett talIrikt besökt meeting i London Tavern, för latt öfverlägga om bästa sättet att under;Istödja den nationella saken. En subskripItion för sårades vård öppnades genast och linbringade på stället 3600 rdr och vidare beslöts att månatligen så länge kriget varar öfversända 2160 rår. Boskapspesten har åter utbrutit i Irland, i trakten af Lisburn, och dertill i den mest lelakartade form. Inom England och Skotland ha inalles 246,642 sjukdomsfall bland kreaturen blifvit anmälda. TYSKLAND. I hertigdömena går preussiska regeringen raskt och bestämdt framåt utan att göra något afseende på Österrikes protester. De I preussiska truppernas inmarsch i Holstein I framställes i början såsom en rent defensiv åtgärd, och Manteuffel sades till och med ha inbjudit Gablentz att upprätta en ny gemensam regering i Kiel. Sednare har likväl Manteuffel rent ut förklarat den af Gablentz 1865 insatta holsteinska landsregeringen upplöst. Manteuffel har dessutom underrättat holsteinarne att baron ScheelPiessen blifvit utnämnd till regeringspresident förbåda hertigdömena. Vidare ha alla politiska föreningar och samtliga augustenburgiskt sinnade tidningar blifvit förbjudna. Närmaste följden af allt detta blef österrikiska ståthållarskapets och regeringens fördrifning från Altona och naturligtvis måste pretendenten och hans rådgifvare dela samma öde. Före sitt aftåg utfärdade Gablentz en proklamation till holsteinarne, hvari ban uppmanar dem att tåligt underkasta sig våldet och blifva den goda saken trogna tills bättre dagar komma. På Elben ligga för ögonblicket icke mindre än sex preussiska kanonbåtar; pansarskeppet Arminius har från Kielfjorden begifvit sig till Nordsjön, der Preussen nu med lätthet kan beberrska Elbes och Wesers mynningar, då österrikiska flottan är instängd i Adriatiska hafvet. I Preussen är man ifrigt sysselsatt med bildandet af tionde armekären. Från Minden berättas att i dessa dagar skola afgå 84 bantåg med militär genom Hannover till Lauenburg, der man redan samlat en mängd lokomotiver och vagnar för truppernas vidare befordrande. Kronprinsen har i Landshut hallit ett tal till officerarne, der det bland annat hette: Jag medför ännu icke krig; ännu äro väl icke allal fredsförhoppningar försvunna, men de äro mycket svaga. Om kriget utbryter, kom-j mer att på eder ställas allvarliga och hårda fordringar.? — Officerarne i schlesiska armåen ha fått order att aflägga epåletterna och svärta bjelmarne med kimrök, allt il ändamål att göra de tappre hjeltarne så osynliga som möjligt. Under de sednaste dagarne ha fallissemen. terna i Berlin hopat sig till den grad, attl; man för målens behandlingnödgas förstärka vederbörande embetsmannapersonal. ITALIEN. Tidningen Secculo berättar att en kurir afgått från Florens till Caprera för att med-. dela Garibaldi (ett telegram meddelar, attl. han redan anländt till fasta landet och af-:; rest till Como)konungens kallelse att genast komma och öfvertaga befälet öfver den frivilliga armn. Dekretet, som utnämner : prinsen af Carignan till riksföreståndare, : Vietor Emanuels proklamation till folket och : Lamarmoras manitest till Europa ligga fär-: diga, och det förstnämnda kan, enligt denl nämnda tidningen, väntas med hvarje ögon-; blick. Ricasoli bivistar alla ministersessio, f j i , nerna, så att han genast kan inträda, då Lamarmora rycker i fält. Ealigt en korrespondent till Köln. Zeit.l: skall Lamarmora ännu icke ha meddelat sina kolleger inom ministeren Italiens närmare ställning till Preussen. Endast konungen, heter det, och, efter hvad man tror, Cial-li dini äro de som jemte ministerpresidenten li käpna hemligheten af de af general Govone ? förda underhandlingarna. Många gå ändalr derhän, att antaga, att Lamarmora iakttager en så ogenomtränglig tystnad endast på grund deraf att han sjelf icke vet någonting bestämdt rörande resultatet af nämnda underhandlingar. Enligt telegram från Florens har deputeradekammaren nästan enhälligt antagit 1:sta artikeln i lagförslaget, enligt hvilken alla religiösa korporationer upphäfvas i konunga-1t riket Italien. t Garibaldis äldsta son, Menotti Garibaldi, s har blifvit utnämnd till öfverste för femte lr regementet af de frivilliga, hvilket blifvit! bildadt i Gallarate. I Paris tror man sig hafva fullkomlig reda på den plan för det förestående fälttåget, som blifvit antagen i det nyligen i Florens hållna stora krigsrådet. Enligt denna plan skulle Cialdini vid Ferrara öfvergå Po, passera Rovigo och Padua samt vända sig direkt mot Venedig, under det den frikär, som nu står vid Como, skulle samtidigt härmed genom Syd-Tyrolen och Friaul taga Venedig till ögonmärke. Hufvudkåren af de frivilliga skulle, under Grribaldi, från Bari och Barletta öfverföras till Dalmatien. Italienska flottans roll skulle blifva följande: en del deraf skulle stanna vid Tarent och Korfu, för att öfvervaka ingången till Adriatiska bafvet; en annan del skulle lägga sig för Pola, för att neutralisera den österrikiska sjömakten; den tredje och hufvudsakliga n delen skulle vända sig direkt mot Venedig. å Österrikarne tänka sig äfven saken unge-? te fär så. SPANIEN. ; ja Från Spanien meddelas, stt premierministern ODonnell uti cortes uttalat farhågor! d för att Spanien ännu år 1866 kan kommal8 tr ctwide fön ok ot tormtöritm — Dessa I 4 BRON SP