Stråle, att de icke heller skulle låta öfvertyga sig af honom. Hr Stråle bemötte derefter påståendet, att impulsen till det nya torgets anläggande skulle gifvits af jemvägsstyrelsen, visande att detta redan för 2 är sedan väckts af beredningsutskottet, hvarjemte han framhöll de svårigheter, som mötte för torgets utvidgande åt andrö håll än åt söder. I fråga Cim den störlek, som börde gifvas åt det nya torget, så vore dett. svårt alt be ma, men hr Stråle ansåg det vara ett klokt förutseende att taga till platsen så stor, att man ej i en snar framtid finge sl att ångra det man gjort torget, som skulle komma att upptaga icke endast landtmanna-, utan äfven sjöoch jernvägstrafiken, för litet. Vidare bemötte hr Sträle hr Mankells yttrande, att ärendet blifvit behandladt med alltför mycken brådska, framhållande att man nu i två år sysselsatt sig härmed, och hvad talet om öfverrumpling angick, så syntes åtminstone hr Mankell ej vara öfverrumplad, då han till och med haft tillfälle att fixera sin öfvertygelse på papper. Slutligen up tog tal. hr Skogmans reservation till granskning, visande att de kalkyler öfver kostnaderna som han deri uppgjort tålte betydliga nedprutningar, samt gjorde älven åtskilliga anmärkningar mot den reservation hr Wallenberg bifogat betänkandet. Hr Dufva erhöll härefter ordet samt framhöll i ett längre sakrikt och intressant anförande flere vigtiga omständigheter, genom hvilka han sade sig vilja komplettera de motiver, som legat till grund för utskottets betänkande uti nu ifrågavarande del. Han redogjorde för en mängd för hufvudstaden vigtiga förhållanden, rörande vår torghandel och fö ningen af litsmedel, samt visade tydligt och klart hvilka stora intressen denna fråga gällde. Utrymmet nekar oss emellertid att i detta korta referat meddela innehållet af hans anförande, men vi skola återkomma dertill och då söka att återgifva detsamma så fullständigt som möjhgt. För bifall till utskottets tillstyrkande talade för öfrigt hrr Tempelman, Abelin, Smitt, Weser och Lindhagen, hvilken sistnämnde sökte ådagalägga att de mot beredningsutskottet framka: de anmärkningarne, att ärendet ej vore fullständigt utredt, saknade befogenhet. Hrr Behrling och Wallenberg, hvilka reserverat sig mot bekandet, uppträdde på motsidan, och till dem slöto sig hrr IHierta, Dalman och Bergström. Efter slutad diskussion, voterades först om kontraproposition, då hr Wallenbergs reservation, hvari han på anförda grunder yrkat, att stadsfullmäktige för närvarande ej måtte ingå utinågra nya vidtutseende företag, segrade med 57 röster mot 23, hvilka voro för antagande af hr Behrlings reservation. Vid derefter anstäld hufvudvotering afgåfvos 41 röster för bifall till betänkandet och 39 röster för hr Wallenbergs reservation, men på yrkande at hr Dalman beslutade stadsfullmäktige efter en kort öfverläggning, att frågan om mköpandet af de Lundhska arfvingarne och hr Sundstedt tillhöriga tomterna skulle anses ha förfallit, då den icke erhållit den i 23 kommunalförfattningen för hufvudstaden bestämda majoritet af 2s-delar utaf de afgifna rösterna. H Betänkandet bifölls i öfrigt, med undantag af den .del deraf, som angår frågan om den nya gatans anläggande, hvilket moment återremitterades på yrkande af hr Weser m. fl., hvilka anr sågo att nämnde moment måste undergå åtskilliga redaktionsförändringar i följd af det nyss fattade beslutet i torgfrågan. a Det sedan fullmäktiges förra sammanträde på bordet hvilande betänkandet, angående anläggande af en ny bro öfver Norrström, medhanns ej heller nu, utan blef behandlingen af detta ärende ytterligare uppskjuten.