Aftonbladet – 14 juni 1866, sida 2

5 instundande Juni kommer en postion att inrättas vid badorten Stenad i Göteborgs och Bohus län, hvilststation, som kommer att benämnas , hålles öppen under Juni, Juli och I månader hvarje är. arande poststation skall lyda under postkontore g och diregt utvexia post, utom med detta, jem postkontoret i Uddevaila. Im den 34 Maj 4865. Kongl. General-Post-Styrelsen. ; FJ ipstads Bergsskola. som önska begagna undervisningen ipstads Bergsskola under den läroom börjas den 1 nästkommande No, böra helst före den 1 Juli insända ålders-, kunskapsoch frejdebetyg . ansökningar till undertecknad, ins Föreståndare, som äfven meddelar närmare sar om hvad som erfordras, för att vid denna t blifva till elev antagen. Filipstad i Mars 1866. C. H. Lundström. ervisning iör flickor. cknad, som i flera år sysselsatt sig med underbjuder sig att från och med instandande höst sa några elever. Undervisningsämifva Religion, Svenska Språket, NaHistoria, Geografi, Matematik, , Tyska och Engelska Språken samt Elevernas antal inskränkes till 7 eller 8. — upplysningar meddelas af Folkskoleinspektören ster Meijerberg, Smålandsgatan JG 48, 3 tr. upp, varje morgon, och af undertecknad, som tills fas alla förmiddagar mellan 9—44, Regerings29, 4 tr. upp. SELMA LANDGREN. äljning af FrimurareBarnhuset, Frimurare-Barnhuset tillhöriga Igendomen Nr 1 i qvart. Brunket, med adress Nr 16 vid Nya holmsbrogatan, i S:t Clara för5, kommer att försäljas, med tt tillträdas under loppet af ren år 1867; så behagade hupekulanter å berörde Egendom en I nästkommande Juli å Fri-Barnhuset inlemna eller dit till Direktionen ställda för; köpe-anbud, hvilkas antagligirektionen förbehåller sig att r pröfva. Stockholm den 16 1866. Direktionen. och Kapitalförsäkringsanstaltens huset Nr 4 vid Mynttorget, emotningar till beredande af lifränta ) eller kapital att lyftas på en h hålles för sådant ändamål öppet och Lördags förmiddagar kl. 11—1 isdags eftermiddagar kl. 5—6. rand-, Lif-, SjöFörsäkringar de Svenska Bolagen ndia och Gauthiod ombesörjas ar August Bianchini, t STOCEHOLM den 14 Joni ) Sedan nu de båda tyska stormakterna genomgått den sista af de formaliteter som efter der gamla kabinettsetiketten föregå fiendtligheternas utbrytande, kan man anse kriget så godt som öppnadt. Ett telegram j underrättar oss nemligen, att Preussen och Österrike återkallat. sina sändebud från Wien och Berlin och att de i detta ögonblick lemnat dessa hufvudstäder. Sedan de neutrala makterna äfven dragit sig tillbaka, finnes således ej längre någon väg öppen, på hvilken en bemedling, förutsatt att den vore Tiga skulle kunna försökas. La force des choses drifver mot kriget, och så vidt ett menniskoöga kan se, finnes det numera intet som kan förekomma en sammanstötning. Och likväl märker man tydligt att alla parterna, Italien ej mindre än Preussen och Österrike, tveka att slå till det första slaget. Hvardera sidan väntar att den andra skall påtaga sig ansvaret att ha gifvit signalen: Österrike, emedan det fruktar att stöta sig med staterna af andra och tredje rangen, sina enda bundsförvandter, Preussen för att fortfarande kunna bibehålla den mask af moderation och den roll af grymt förorättad part som det funnit för sina afsigter tjenligt att antaga, och Italien slutligen för att ej kompromettera sin vän och beskyddare Frankrike, som gått i god för att det ej skall anfalla. Detta allt oaktadt skrider situationen af sin egen tyngd allt närmare mot utbrottet, som i sista hand kan komma att bero af en ren tillfällighet, liggande utanför både styrelsers och öfverbefälhafvares kontroll. Ett säkert tecken till att denna stund nu ligger nära för handen är den alltmera förbittrade ton, som pressen i de båda tyska staterna börjat antaga. Hittills hade det nästan uteslutande varit regeringarne sjelfva som i sina noter samt officiella och officiösa tidningar, i likhet med de homeriska hjeltarne före striden, öfveröst hvarandra med beskyllningar, och folkopinionen hade hållit sig stum på afstånd. Detta förhållande har dock på ellra sista tiden på ett lika märkvärdigt som bedröfligt sätt förändrats. I Böhmen och Mähren skall bland sjelfva befolkningen råda en ursinnig förbittring mot preussarne och en ordentlig entusiasm för kriget, och i sjelfva Preussen, der allmänna meningen varit afgjordt emot kriget, har nu, efter de sednaste händelserna i Holstein, som man sökt ge utseende af ett fördragsbrott och en skymf emot Preussen, en så krigisk stämning inträdt, att man ser eljest så moderata tidningar som t. ex. Kölnische Zeitung anslå en krigisk tonart. Af de neutrala makterna är, som vi nyss nämnt, ingen medling för närvarande att vänta. Franska kejsarens bref till sin utrikesminister, hvaraf dagens telegram meddelar utdrag, är ingenting apnat än en handtvagning å la Pilatus och ett öppet erkännande af diplomatiens oförmåga att i sakernas nuvarande ställning kunna någonting uträtta, och England, hvars ord under Cannings tidoch Palmerstons kraftfullare dagar aldrig uttalades utan att ha gehör med sig, förklarar nu, som under det danska kriget, att det djupt beklagar förvillelsen hos de krigförande, men ej vill sträcka ut ett hilfinger för att förekomma utbrottet af ett krig, af hvars olyckor det säkert ej skall komma att sakna sin dryga andel. Med denna fullkomliga ella hindrande krafter är det naturligt att ceppsbron N:o 22, 1 tr. upp. Hansen Simony, Skeppsoch Assurance-Mäklare, 7 Catharine Court, Tower Hill, London. Simony Komp., och Assurance-Mäklare samt Speditioner, 4 Wellington Street. Hall. KN W:m Ström, Stockholm, r fortfarande uppdrag för uppköp och g af Trävaror, Tjära, Ångoch Se5 m. m. Kontor: Sjömanshuset, Gaffel1 (vid Skeppsbron). Fotografiskt anseller Fästmös-trolleri, med 6 bilder i kuvert, säljas, 5 öre, uti Konsthandeln, 33 Drottninggatan Nr 33. 10 års gamnal åkta cel Sherry, på buteljer, JANNE ANDERSSON, JA 5 Malmskilnadsgatan JG ö. ska Viner, e ihlbom Komp. utmärkta fabrikat, ne, pr helbutelj med glas Rår 4: 78. halfbutelj Vin, helbutelj ödt hvitt a p : — 90. — 90. —— atvin, rödt — 75. n 4: in, 2, rödt och OB rn BP EE Vinerna kunna erhållas på halfbuteljer med re förhöjning pr balfbutelj. riskuranter erhållas på begäran och lemnas ratt, då minst 50 buteljer tagas. THEODOR JACOBI, JA 38 Drottninggatan JM 38. Mineralvatten, direkte från källorna. ned förgåendo år fianas hos undertecknad allfriska naturliga Mineralvatten af alla numera 8, införskrifna direkte från sjelfva källorna. ämna anskaffas genast på reqvisition. Genom kan hvarje reqvirent erhålla visshet om, att äkta och af sednaste påfyllning. finnas Emser-, Vichyoch Bilinii Maj 1865. 4. K. NORDGREN, Apoteket Morian, Drottninggatan J4 23. bader-Brunnsinrättgen å Mosebacke n 4 Juni, och serveras der alla brukliga såväl m artificiella helsovatten, från kl. 6 till 9 f. m. den bestrides af Doktor Stoltz, som träffas M 232 B Götgatan, kl. 9—10 f. m., från den morgnar vid Bronvnsinrättningen. ngs Parafinerade SäkerhetsTändstickor, el och fosfor,, vanliga dito, hos THEODOR JACOBI, M 38 Drottninggatan JG 38. förhoppningarne om fredens bevarande äro de minsta möjliga, och vi kunna göra oss beredda att hvilket ögonblick som helst få budskapet om att krigslågan flammat upp. — ? 4?22! De konservativa inom adeln och presteståndet vunno i gårdagens plena en seger, som är egnad att väsentligen mildra den känsla at vemod, hvarmed man eljest kunnat komma att bevittna den sista ståndsriksdagens åtskiljande, af samma skäl som vi ej utan ett visst deltagande kunna se en gammal genom sin ålder vördnadsvärd byggnad ramla, änskönt vi veta att den skall lemna rum för en bättre och tidsenligare. De högvördige hafva genom sin hållning under hela detta riksmöte tydligen lagt i dagen, att de icke vilja blifva saknade af svenska folket, då de afträda från den politiska skådebanan, och nu på sistone synes äfven det höglofliga ståndet lifvadt af samma önskan. Vi kunna eljest knappast förklara huru en åtgärd, så högt påkallad af sunda förnuftet och på samma gång så moderat som den af lagutskottet föreslagna, om rätt för mö, som uppnått 25 år, att vara sin egen giftoman, kunnat af de båda stånden förkastas, allrahelst som det är alldeles påtagligt, att åtgärden bliir af nästa riksdag besluten. Allt hvad som vinnes genom atslaget är alltså — oberäknadt oviljan deröfver — endast några månaders uppskof. Det bör emellertid erkännas att reformen på riddarhuset förfäktådes med talent och . värma af flere talare, såsom frih. Armfeldt, hrr P. R. Tersmeden, v. Nor denfalk. Ärendet är märkligt särskildt ur den synpunkten, att det berörer adelns privilegier, och att följaktligen det fordrats alla Tyra Gegerfelt och . ståndens bifall för att åtgärden, om den af ständerna hade beslutits, skulle ha blifvit äfven för adelns döttrar gällande. Detta erinrar om att ännu ganska vigtiga frågor kunna förekomma, der adeln har veto mot Tpresäntattonen till följd af sina privilegier, och att följaktligen det skulle vara högst betänkligt att ytterligare befästa dessa privilegier genom kongl. sanktion å beslutet om två tredjedels majoritet vid adelsmötena i frågor angående privilegierna. Ur konstitutionel synpunkt synes det äfven högst besynnerligt, att privilegierna skulle kunna på sådant sätt utvidgas blott på grund af adelns beslut, då för den ringaste minskning i samma privilegier fordras alla fyra ståndens bifall. Det blef under gårdagens riddarhusplenum beskärdt grefve Liljencrantz det säkerligen för honom oväntade ödet, att för en gång bli skandinav. Han tillade också sjelf försigtigtsvis, att det troligen blefve det enda tillfället i hans lifstid. Frågan gällde betänkandet om åtvärder för beredande af lättnad i myntcirkulationen mellan Sverge och Norge, vid hvilket Lönnberg fogat en reservation, af innehåll att de ifrågavarande åtgärderna måtte utsträckas äfven till danskt silfvermynt, så att både norskt och danskt silfvermynt finge i uppbörd här i landet mottagas till sitt silfvervärde. Flere talare, förtrogna med förhållandena i de södra provinserna, understödde Lönnbergs förslag, hvilket, såsom vi nämnthade att fägna sig äfven åt bifall från den eljest så konservative höfdingen i BStockholms län samt också blef af vdeln antaget. Bondeståndet har fattat enahanda beslut, men presteoch borgarestånden har stannat vid hvad utskottet föreslagit. Sannofrånvaro afig T ie hvad till förekommande och hämmande af farsoter och smittosamma sjukdomar bland rikets invånare iakttagas bör, meddelat föreskrif ter, omfattande äfven åtgärder i afseende å fartyg kommande från inrikes, smittad ort; samt d. 20 September 1859 i nåder förklarat, att, i fråga om koleran, hvad i sista mom. af 7 i nyssberörde förördning finnes stadgadt må tillämpas jemväl på fartyg, som från utrikes ort, belägen på denna sidan Cap Finisterre, till svensk hamn anlända, hafve Vi, då koleran numera utbrutit inom flera europeiska länder, och 1 följd deraf de kommuner som sådant beslata, äro berättigade att, med afseende å den utrikes sjöfarten, vidtaga särskilda anstalter, hvilka i sist åberopade författning äro närmare angifna, velat erinra alla vederbörande derom, att ifrån utrikes ort ankommande fartygs besättningar och passagerare, i de fall der någon kommun vidtagit särskilda åtgärder för sitt betryggande emot farsotent införande, äro underkastade skyldigheten att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som i öfverensstämmelse med innehållet af 7 sista mom. i förordningen den 30 December 1857 kuana af de lokala myndigheterna varda meddelade. Det alle, som vederbör c. Stockholms slott den 8 Juni 1866. CARL. G. Lagerstråle. — Sundhetsåtgärder. K. M:t har den 8 inBevarande månad bifallit Stockholms stads sundhetsnämnds framställning om tillåtelse för nämnden: dels att, under sommarmånaderna och så vida icke kolerafarsot under tiden utbryter i hufvudstaden få taga i besittning en kronan tillhörig, å Rindön i närbeten af Waxholm befintlig lägenhet, som nu utgör bostad för några underofficerare och en artillerist, och anordna denna lägenhet till en provisorisk sjukvårdsanstalt för utrikes ifrån ankommande kolerasjuke; och dels att få anställa lämplig istaden Waxholm stationerad, person, bemyndigad att preja ankommande fartyg och undersöka, huruvida kolerasjuk finnes eller under resan funnits ombord samt att i sådant fall antyda befälhafvaren att genast segla till sjukhusplateen på Rindö för den sjukes af. lemvande, och på det fartyg och last måtte undergå den behandling, hvartill kongl. förordningen den 30 December 1857 i 7 sista mom. föranleder, dock att frisk besättning och passagerare skulle ega att, utan uppehåll, begifva sig till Stockholm, om de så åstundade, dervid nämnden förklarat sig, i händelse af bifall till berörda framställning, vilja på hufvudstadens bekostnad ombesörja ejukanstaltens iordningsställande och förseende med läkare samt öfrigt erforderlig tjenstepersonal. —— — Konstexpositionen. K. M:t har den 25 nästl. Maj forordnat öfverintendenten F. von Dardel att vara vice ordförande i juryn för belöningars och lofords meddelande vid Akademiens för de Fria Konsterna utställning af konstverk. — Distriktsläkarebefattning. Uppå derom jord ansökning, har K. M:t den 11 nästlidne Maj beviljat den inom V. Sallerups, Borrlunda, Gullarps, Näs och Ströö socknar af Malmöhus län antagne distriktsläkare tjenstårsberäkning lika med den civile läkare i statens tjenst tillagda, uppå de i kungörelsen den 17 Oktober 1840 stadgade vilkor: kommande tjenstgöringsdistriktet för omförmälde läkare, hvars station blifver vid Eslöf, att utgöras af ofvanberörda socknar, dock utan inskränkning i vederbörande provincialläkares förbindelse att, vid uppkommande ledighet af ifrågavarande befattning eller innehafvarnes förfall, fortfarande ombesörja den allmänna helsooch sjukvården äfven i den till afsöndring ifråasatta delen af det nuvarande ordinarin provincialläkaredistriktet. —— — Hofvet. Konungen har sistlidne tisdag till hofmarskalk utnämnt och förordnat öfversten i armån, öfverstelöjtnanten och för ste majoren vid Andra lifgerdet, E. W. af Edholm. — Konsuler. K. M:t har erkänt A. F. Beyer såsom preussisk konsul i Carlshamn, Johan Herman Bollin såsom brasiliansk konsularagent i Stockholm och Franz Hinz Tesdorph såsom brasiliansk vice konsul i Norrköping. — Drottningen, hertigen och hertiginnan af Östergötland samt prinsessan Louise besökte i går industribyggnaden. — Prinsessan Eugenie afreste i går kl. 3 e. m. med ångfartyget Nore till Wisby för att under sommaren vistas å sin derinvid belägna egendom Fridhem. Enkedrottningen beledsagade prinsessan ombord å fartyget och tog der afsked af henne. H. K. H. åtröljes på resan af en kammarherre och en hoffröken. — Vid vetenskapsakademiens sammankomst i går afton förekom hufvudsakligen följande: Efter anmälan af intendenten vid naturhistoriska riksmuseum, att arbetena med dess ordnande och uppställning i den nya lokalen så långt framskridit, att det snart kunde bli för allmänbeten tillgängligt, beslöts att detsamma skulle hållas Öppet under tiden mellan den 1 Januari och 1 Nov. samt 26 och 31 Dec, alla måndagar, onsdagar och lördagar kl. 11—1; de två första dagarne fritt och den sednare mot en afgift af 25 öre; och skulle dagen för öppnandet genom tidningarne tillkännages. Hr Nordenskjöld förevisade den nyss utkomna geologiska kartan öfver sydöstra delen af Norge, upprättad af Th. Kjervlf och T. Dahl på grund af de undersökningar, norska regeringens inrikes departement låtit anställa, samt inlemnade, för öfversigten, en afhandling af prof. Osw, Heer i Zurich öfver ?De tertiära vexter, hvilka under de svenska vetenskapliga expeditionerna till Spetsbergen blifvit insamlade af hrr Blomstrand och Nordenskjöld?. Sekreteraren antnälte, för öfversigten: Bidrag till Hieraciernas synonymi? af E. Fries; ?Skandinaviska inlindsisen I af O. Torell, samt ?Om några nya arter af Ophiurider? af stud. A. Ljungman. Till akademiens bibliotek hade H. M. enkedrottningen behagat förära: Degeer, Måmoires pour servir å Ihistorie des InsectesI, samt Sparrman, Svenk Ornithologie; till riksmusei botaniska afdelning hade ankommit framl. dr Stenhammars donation af lafexsickater, samt från prof. Miquel i Utrecht, en rikhaltig och dyrbar samling af stammar, frukter, m. m. Sedan sista sammankomsten hade från trycket utkommit: Ötlversigt, 1866: n:o 1, 2 och 3; samt Sverges ätliga och giftiga svampar af E. Fries, H. 9. — Expositionens öppnande. Expositionsbesökande som i morgon, då den allmänna industriutställningen kommer att högtidligen öppnas, besöka industripalatset och färdas i vagn, böra taga vägen från Gustaf Adolfs torg, utefter kajen, till södra ingången; de vagnar, hvilka inställas, för att afhemta de åkande, böra placeras i linie utefter östra delen af Blasieholmshamnen. ni Drinc Mari likt skulle dock, genom en inbjudning till hrrgaraetfndat TI änn hovwroe scn tin bam un . — Esvpositionsbesökande från Danmark lära i några härvarande butiker m. m. blifvit behandlade med en småaktighet, som man ej skulle väntat sig, i det nemligen den danska specien ej mottages tilllika värde, som den svenska, utan beräknas blott till 3 rdr 87 öre. Den danska riksbankdalern och specien mottages eljest allmänt, t. ex. efter hela jernvägslinien söderut, utan afdrag. Emellertid kunva vi nämna, att grosshandlaren E. Heckscher, Österlånggatan n:r 21, invexlar danskt mynt al pari. — Anmälning om uthyrda rum. Då med hvarje dag allt flera resande ankomma, hvilka genom någon af de här etablerade adressbyråernas anvisning erhålla rum, men hyresvärdarne derefter försumma att å adressbyrån anmäla att deras lokaler blifvit upp tagna, så kan inträffa och har äfven redan inträffat, att resande, försedda med adresser på rum, mötas på stället med underrättelse att dessa blifvit uthyrda. För detta obehag utsattes i går tvenne familjer, som hitkommo och hvilka under det obehagliga vädret nödgades under ett par timmar vistas på gatan, tilldess nya adresser på rum kunde anskaffas. Sådana obehag kunna lätt förekommas derigenom att hyresvärdarne genast, då deras lokaler blifvit uthyrda, derom underrätta på det eller de kontor der de inlemnat uppgift på siva rum. — — Femte allmänna svenska läraremötet — hvars program vi i går började meddela — tager sin början med en förberedande sammankomst nästa måndag, den 18 dennes, kl. 1—7 e. m., hvarefter et kommer att fortgå från den 19 till och med den 21. Mötet skall hållas i De la Croixs lokal. Liksom vid föregående möten egt rum, lära äfven nu mötets förhandlingar komma att försiggå dels på sektioner, dels på allmänna sammankomster, de sistnämnda förlagda sednare på middagarne. Mötet torde komma att sluta med en aftontillställning å Djurgården den 21, till hvilken de främmande deltsgarne skulle inbjudas. — Qvinliga telegrafister. Vid i förgäår anställd afslutning med telegrafist-afdelningen i mag. Schäcks ?Förberedande lärokurs till lärarinneseminariet och telegrafverket? ut delades betyg till 12 elever, hvilka, sedan de blifvit inskrifna såsom elever vid telegrafverket, skola öfva sig vid telegrafstation, att derefter taga assistent-examen. Från mag. Schicks läroanstalt har förut vid slutet af höstterminen en telezrafistelev afgått, äfvensom en, som nu ej hunnit fullgöra sina förhör, torde komma att i sommar utgå med betyg. Förberedande lärokursen? har under det nu slutade läseåret varit besökt af tillsammans 34 elever. — — Internationel utställning af fotografier öppnas i Gent den 12 nästkommande Augusti. Utställningen, som är föranstaltad af belgiska sällskapet till de sköna konsternas befrämjande, under medverkan af belgiska regeringen och kommunalstyrelsen i Gent, kommer att omfatta alla fotografiens tekni ska hjelpmedel, prof på de olika sätt, hvarpå ljusbilder kunna framställas, samt fotografiens användning i konstens, industriens och vetenskapens tjenst. Prismedaljer skola utdelas och ett betydligt antal fotografier inköpas till bortlottning. — Af en notis i danska Dagbladet erfar man, att danske fotografer lära komma att deltaga i utställningen. Det ofvannämnda sällskapets korrespondent i Kjöbenhavn bokhandlaren Chr. Falkenberg mottager anmälningar; utställningsartiklar böra till honom insändas före. 1 Juli. — Ole Bull skrifver i ett bref från Königsbeig, hvaraf Aftenbladet meddelar ett utdrag, bland annat, följande: — — — 4Det är eget, att underrättelsen om min död var af den 10 April, och att en notställare af silfver, som Moskwas studenter förärat mig, bär inskrift af samma dag, då jag också gaf en konsert och då vi gjorde en storartad demonstration i anledning af attentatet mot kejsaren.t Af samma bref erfar man att Ole Bull ämnar öfver Tilsit, Memel, Riga och Finland begifva sig till Stockholm och derifrån till Kristiania. I November återvänder Ole Bull till Moskwa, hvarifrån han fortsätter färden vidare — hvarthän uppgifves ej. — Boskapspesten. Föreståndaren för Skara som sedan början af April vistats utrikes för att i Holland, England, Skottland m. fl. ställen taga kännedom om den derstädes härjande boskapspesten, har i veckan återkommit till Skara. Stadens tidning säger: hr F. lärer haft rika tillfällen till iakttagelser af den ifrågavarande pesten, som på vissa orter redan lärer i det närmaste utrotat all nötboskap och som endast i England anses hava åstadkommit föriust af kreatur till ett värde af vid pass 15 millioner pund sterling eller 270,000,000 rår. Under en sednare tid och sedan vederbörande regeringar vidtagit kraftiga åtgärder till farsotens hämmande är den emellertid i betydligt aftagande. — Emigrationen. Från Liverpool skrifves, att, ehuru koleran derstädes förhindrat många emigranter från att taga vägen öfver Liverpool, har likväl antalet emigran ter, som afgått derifrån under Maj månad, varit något större än under samma månad förlidet år. . Antalet emigranter, som afgått från Liverpool under Moj månad i år, har uppgått til den betydliga summan af 18,636 personer. — Med ångfartyget Berzelius, som klockan half 9 i gär afton hitkom, medföljde från Hudiksvall ytterligare 70 personer, män, qvinnor och barr, hvilka med ångfartyget Birger Jarl sednare på qvällen afgingo till Göteborg för att derifrån skaffa sig lägenhet att komma till Amerika. — Uddevalla—Herrljunga-j Uddevalla skrifves den 12 : De personer härifrån orten, hvilka ämnade sig till ordinarie bolagsstämma i Wenersborg sistlidne gårdag, möttes vid Södra Ryrs kyrka af ett löfklädt och flaggbeprydt bantåg, med hvilket de kl. 9 f. m. afgingo under en ganska försvarlig fart till Wenersborg. — Bolagsstämman, mycket talrikt besökt, öppnades under landshöfdingen grefve Sparres ordförandeskap kl. 12 middagen. Dervid beviljades tcksam decharge åt styrelsen för förra årets förvaltning, och man hade nöjet erfara det bolagets ställning vore god samt utsigterna särdeles gynnsamma. Den 1 instundande Oktober skall be nan mellan Wenersborg och Uddevalla öppnas för allmän trafik. Efter bolagsstämmans slut intogs middag å hotel Victoria. Kl. 6 afgick från WeFrån nersbore ett för tillfället arranveradt tår Öfverskjutande uttagningar veterinärinrättning, lektor N. E. Forssell, f; 12 9 afreste Uddevallaboarne med bantåg fill Södra Ryr, dit beledsagade af ett antal Wenersborgare, med hvilka ett sisia glas tömdes för återseende i Uddevalla inom 6 veckor, då första bantåg skall ditkomma med Wenersborgare. — Lappmarkerna. Landshöfdingen i Westerbottens län Almquist lärer i slutet af denna månad komma att företaga en längre reea genom länets samtliga lappmarkssocknar, i ändamäl att personligen göra sig underrättad om ortens förhållanden och behof. d — Nytt fartyg. Från skeppsvarfvet å Tegslandet invid Umeå gick tisdagen denje Döbeln. Fartyget, som mäter 250 läster, kommer att tacklas som skepp samt är det första från Umeå utgångna fartyg, som förses med stålrigg. Dess befälbafvare blir kapten B. A. Stenman. — Skandinavisk tidning i Newyork. Eno korrespondent till Dagstelegrafen från nämnda stad skrifver: här talas mycket om upprättandet af ett större skandinaviskt blad, och man vill veta, att den här utkommande ?Skandinaviek Post? skall vara såld till filos. kand. Wolf från Kjöbenhavn, som vill förändra den till daglig tidning. Samma brefekrifvare berättär, att en dansk löjtnant Hohlenberg i Newyork introducerat de vattenskidor, som på sin tid gjorde så mycket uppseende i Kjöbenhavn. Öfningar ha anställts på sjöarne i Central Park. Tidningarne äro fyllda med beskrifningar om the Water Skates, som ofelbart ekoia bli en fashionable sport öfver allt i Amerika; hr Hohlenberg är dagens lejon i den fina verlden. — En våghals. Göteborgsposten berättar: En äfventyrare af mera ovanligt slag fasttogs sistl. fredag å fiskläget Smögen af kustvakten A. Lundmarker och lotsåldermannen Lars Larsson, nemligen en engelsk förrymd sjöman, som ankom dit ensam i en öppen båt från Göteborg och stadd på resa till England. Hans reseplan blef emellertid omintetgjord af bemälte personer, som tillvaratog honom, oaktadt fällda hotelser att han ämnade taga lifvet af sig om han hindrades från att fortsäcta sin resa. Den djerfve seglaren, en yngling om cirka 20 års ålder, forslades af nämnde herrar i lördags på morgonen till Lysekil och inställdes för engelska v. konsulns i Uddevalla dervarande ombud. Vid det förhör, som derefter anställdes med honom, uppgaf han sitt namn vara James Ballantine, hemma i Hartlepool, att hafva rymt från ett i Göteborg liggande äfven i Hartlepool hemmahörande fartyg vid namn Venus, till följd af elak behandling af kaptenen. Båten, med hvilken han j anträdt sin resa, uppgaf han sig a emottagit till eftersyn af en gentleman i Göteborg. orsaken hvarför han ankom till Smögen sades vara att erhålla behöfligt förråd af vatten; proviant medhade denne nye Columbus ej på sin upptäcktsfärd och lika litet kompass, i hvars bruk han dock ej heller tycktes vara bevandrad. På framställd fråga om han betänkt det lättsinniga och öfverdådiga i sitt företag att försöka segla öfver Nordsjön till England i en öppen, mindre segelbåt, gaf han helt ogeneradt till svar: det är blott 350 engelska mil dit! ett i sanning karakteristiskt yttrande, som väl endast kunde fällas, liksom ett sådant företag väl endast kunde vågas, af en äkta Blue Jack. Ynglingen återkom i lördags afton hit, under bevakning, med ängfartyget Halland, för att inställas för engelska konsuln härstädes. — Stockholms sparbanker. Rörelsen i dessa banker under Maj månad 1866 utvisas af följande tabell: Stockholms stads: Uttagningar . Insättningar. Stockholms läns: Insättningar. Rdr 33,396: 41. Uttagningar. on 26.634: 84. Öfverskjutande insättningar Således mera insatt än uttaget Stookkolms stadsfullmäktige sammanträdde i går afton kl. 5 e. m. På ordförandens, öfve: hållaren Bildts framställning, beslöts att man först skulle till behandling företaga jernvägsbetänkandet, rörande dels ett nytt salutorgs ordnande straxt ofvanför Stockholm— Upsala-vanans godsstation, dels frågan om anläggande af en ny gata genom qvarteret Lagerbärsträdet samt trafikens ordnande i sin helhet omkring jernvägen på Norrmalm. Vi ha förut redogjor: för beredningsutskottets betänkande, och anse oss derföre ej här behöfva upprepa hvad deri tillstyrkts, utan omnämna endast, att utskottet föreslagit att staden för utvidgande af den mark, afsedd till torg, staden örut eger ofvanför Upsala-banans godsstation, måtte af Lundhs arfvingar inköpa tomterna n:ris 1, 11 och 12 i qvarteret Lagerbärsträdet mot en köpeskilling af 300,000 rdr samt hos K. M:t anhålla om rättighet för staden att för omnämnda ändamål expropriera åtskilliga, grosshandlaren Sundstedt tillhöriga, tomter inom nämnde qvarter. En långvarig diskussion utspann sig härom, för hvilken vi blott i största korthet kunna redogöra. ebatten öppnades af frih. Skogman, som ej kunde förneka behofvet och nyttan af det nya torget, men åberopade sin reservation, hvari han uppställt en kalkyl öfver de betydliga summor, som här voro i fråga. Han ansåg ärendet ej vara tillräckligt utredt, för att bestämma sig för så stora belopp, och kunde så mycket mindre lemna sitt bifall till hvad som i betänkandet tillstyrkts i afseende på torget och den nya gatans anläggande, som han icke visste hvarifrån medel till dessa utgifter skulle tagas och för öfrigt ej kunde gilla det föreslagna sättet att uppdraga åt drätselnämnden att under hand anskaftta erforderliga medel. På grund häraf påyrkade han frågans uppskjutande tills en fullständigare utredning vunnits om saken i sin helhet. Hr Mankell uppläste ett längre skriftligt anförande, hvari han till en början redogjorde för gången af hela denna fråga, sökande dervid konstatera det faktum, att förslaget att utvidga torget på sätt beredningsutskottet nu tillstyrkt, föranledts af jernvägsstyrelsen, som nu slutligen efter flere olika förslag och planer, som af styrelsen framlagts, sett sig nödgad väcka fråga härom. Hr Mankell ansåg staden, som redan fått vidkännas kostnader på 2 millioner, icke ytterligare böra göra betydande uppoffringar för att gå jernvägsstyrelsen t:ll mötes. Blott om inköpandet af den nu föreslagna marken i och för sig vore ett trängande behof, borde uppoffringen göras. Detta vore dock, enligt hr Mankells mening, ej händelsen. Tal. ingick härefter i en undersökning om behofvet af den nya gatan vore så stort, som man påstått, och kom dervid till ett motsatt resultat. Hvad torget åter vidkom, så ansåg hr Mankell den mark, som af staden för detta ändamål redan disponerades, vara fullt tillräcklig, och det förvånade honom högeligen, att om en utvidgning deraf behöfdes, man icke lika gerna föreslagit en utvidgning norrut, östereller vesterut, som söderut, åt hvilket sistnämnda håll staden icke egde någon mark, utan måste köpa sådan med stora kostnader och betydande uppoffringar. Inom qvarteret Blekholmen hade staden redan en betydlig areal, som hr Mankell ansåg kunna användas till torgets utvidgning, och vore det under sådant förhållande ett slöseri att utgifva så stora summor för ytterligare marks inköpande. Vidare beklagade hr Manke!l den brådska, hvarmed man tycktes önska att få detta vigtiga ärende afgjordt, förmenande, att sättet att härvidlag gå till väga egnade sig att ingifva misstanka om, att man åsyftat en öfverrumpling, samt slutade sitt anförande med att yrka afslag å den föredragna punkten. ska, fi 5 af stapeln ett större konsul L. Glas till: hörigt fartyg, som erhöll namnet Carl von Stråle, att de icke heller skulle låta öfvertyga sig af honom. ä de skulle gifvits af jen: detta redan för 2 är sed. utskottet, hvarj ter, som mött! håll än åt söder. I fråga om d börde gif a svårt att bestämma, men hr Stråle ansåg det vara et klokt f så stor, att man ej i en snar framtid finge sktil att ångra det ma att upptag äfven sj bemötte hr Sträle hr Mankells yttrande, att ärenHr Stråle bemötte derefter et, att impulsen till det ny äståentorgets anläggande elsen, visande att an väckts af nte han framhöll de torgets utv vas åt det nya torget, så vore dc utseende att taga till platsen gjort torget, som skulle komke endast landtmanna-, utan rnvägstrafiken, för litet. Vidare öoch Uladt med alltför mycken brådtt man nu i två let b vit behai Rn tillfälle att per. Slutligen upp: tion till granskning, ver kostnaderna som te betydliga nedprutningar, samt gjorde killiga anmärkningar mot den reservation hr Wallenberg bifogat betänkandet. Hr Dufva erhöll härefter ordet samt framhöll i ett längre sakrikt och intressant anförande flere vigtiga omständigheter, genom hvilka han sade sig vilja komplettera de motiver, som legat till grund för utskottets betänkande uti nu ifrågavarande del. Han redogjorde för en mängd för hufvudstaden vigtiga förhållanden, rörande vår torghandel och försäljningen af lifsmedel, samt visade tydligt och klart hvilka stora intressen denna fråga gällde. Utrymmet nekar oss emellertid att i detta korta referat meddela innehållet af hans an inde, men vi skola återkomma dertill och då söka att återgifva detsamma så fullständigt som möjhgt. För bifall till utskottets tillstyrkande talade för öfrigt hrr Tempelman, Abelin, Smitt, Weser och Lindhagen, hvilk sistnämnde sökte ä lägga at de anm arne, att ärendet ej vore fullständigt utredt, saknade befogenhet. Hrr Behrling och Wallenberg, hvilka reserverat sig mot beä let, uppträdde på motsidan, och till dem sig hrr IHierta, Dalman och Bergström. er slutad diskussion, voterades först om kontraproposition, då hr Wallenbergs reservation, hvari han på anförda grunder yrkat, att stadsfullmäktige för rande ej måtte ingå utinågra nya vidtutseende företag, segrade med 57 röster mot 23, hvilka voro för antagande af hr Behrlings reservation. Vid derefter anstäld hufvudvotering afgåfvos 41 röster för bifall till betänkandet och 39 röster för hr Wallenbergs reservation, men på yrkande at hr Dalman beslutade stadsfullmäktige efter en kort öfverläggning, att frågan om mköpandet af de Lundhska arfvingarne och hr Sundstedt tillhöriga tomterna skulle anses ha förfallit, då den icke erhållit den i 23 kommunalförfattningen för hufvudstaden bestämda majoritet af 2s-delar utaf de afgifna rösterna. Betänkandet bifölls i öfrigt, med undantag af den del deraf, som år frågan om den nya gatans anlä de, hvilket moment återremitterades på yrkande af hr Weser m. fl., hvilka ansågo att nämnde moment måste undergå åtskilliga redaktionsförändringar i följd af det nyss fattade beslutet i torgfrågan. a Det sedan fullmäktiges förra sammanträde på bordet hvilande betänkandet, angående anläggande af en ny bro öfver Norrström, medhanns ej heller nu, utan blef behandlingen af detta ärende ytterligare uppskjuten. Invigningen af nya engelska kyrkan. Denna högtidlighet, hvilken, såsom vi förut pämnt, egde rum i går, öppnades kl. 10 f. m. dermed att biskop Henry John Whitehouse, assisterad af fyra engelska prester, iklädda högtidsskrud, inträdde i kyrksn och gående framåt mot koret reciterade Davids 24 psalm, så att biskopen uppläste hverannan och de andre presterna hvarannan vers. Biskop Whitebouse tog sin plats i en stol på högra sidan om altaret; på venstra sidan hade erkebiskop Reuterdahl sin plats och å särskilda platser invid . venstra korväggen biskoparne Bring, Sundberg och Flensburg. iskop Whitehouse . J mottog nu donationshandlingarne i afseende på kyrkan, hvilka sedan de blifvit upplästa nedlades på altaret. Uppträdande derefter framför altaret nedkallade biskopen Guds välsignelse öfver den heliga akten, hvaref-Iter han framsade böner, dels knäböjande, dels vänd mot församlingen. Derpå framträdde en annan af de engelska presterna och uppläste den af biskopen redan urderskrifva invigninpgsurkunden, hvilken nedlades på altaret. Man fann deraf, att kyrkan skulle uppkallas efter St. Peter och St. Sigfrid. Efter denna förrättning hölls vanlig altartjenst med åtskilhga uppläsningar ur den heliga skrifoch med afsjungande af hymnen 242 i den engelska psalmboken Hymns ancient and modern?, Hvad som isynnerhet väckte uppmärksamhet var det verksamma deltagande som församlingen, dels sjungande dels läsende, utvecklar vid denna altartjenst, äfvensom den vackra och Jifliga sången, som väsentligt skiljer sig från den tröga låvgslöpighet, som anses vara oeftergiflig för svensk psalmsång. Episteln för dagen var hemtad 1 2 Corioth. 6 kap. 14—17, och evangeliet hos Joh. 2 kap. 13 v. Sedan trosbekännelsen var uppläst på engelska reste sig erkebiskop Reuterdahl och uppläste densamma i en svensk öfverrättning, i ordalydelsen icke obetydligt olika med den trosbekänonelse, som söndagligen uppläses i våra kyrkor. Sedan Davids psalm 100 dels blifvit reciterad, dels sjungen, höll biskop Whitehouse en predikan, som visade hbonom vara i besittning af andlig vältalighet och ett energiskt framställningssätt. Sedan derefter bönen för den stridande kyrkan och en särskild :acksägelse blifvit uppläst, framträdde erkebiskop Reuterdahl, som emelJertid hade iklädt sig sin biskopliga skrud, framför altaret och höll först ett kort tal till församlingen, utgående från Esaie 2 kap. 3 v.: Kommer och jåter oss gå upp på Herrans berg, till Jacobs Guds bus, att han lärer 088 sina vägar och vi vandra på hans stigar.? Knäböjande vid altaret höll han derefter bön och lyste slutligen välsignelsen öfver församlingen. Dermed var invigningsakten afslutad kl. omkring 1. Kyrkan är efter ritningar och under inseende af arkitekten James Souttar, utförd af byggmästaren A. M. Svensson. Den är hällen i den gamla engelsk-götiska stilen (early english) hvars evkla och något stränga karakter gör, att den väl lämpar sig äfven för mindre kyrkobyggnader, då deremot den rikare och mera blomstrande gothiken förutsätter större byggnadsmonumenter och, använd på smärre kyrkor, låter dessa få utseende af en modell till en katedral (såsom fallet t. ex. är med Auerkyrkan i Minchen.) Bäde det yttre och inre gör ett ädelt och allvar ligt intryck. Kyrkan är treskeppig; mellanskeppet höjer sig emellertid betydligt öfver de låga och smala sidoskeppen, och på de höga sträckmurar, som hvila på pelarraderna äro fönster anbragta. Ett mellan koret långhuset anbreagt mindre tvärskepp ökar den arkitektoniska mångfalden, utan att störa det enkla allvaret. företer kyrkan det egna, att den är uppförd icke ef tegel, utan af huggen sandsten, i det yttre af grofhuggen rödaktig sten från Enhörna i trakten af Södertelje, i det inre af hvit finhuggen sten från Lemunda i Motala socken vid Wettern. det bärande virket är invändigt synligt: ferch I konstruktivt hänseende Takstolarne och allt