Aftonbladet – 13 juni 1866, sida 3

i RBRLRMLAN Uti Iolien synes man hysa bekymmer i afseende på Englands böllning, evär man actager ati detta snarare kommer ait handla emensomt med Ryssland-Österrike än med Preussen-Itelien. I hamnen vid Genua ligger en engelsk flotfa; en annan eskader är sammendragen vid Italiens syäspets. Englands hållning i Medelbafvet skäll ha gifvit ka lcgeringen anledning Gi bev. dra äv skilliga krigsskepp att återvända från Levanten för att samlas vid inloppet till Adriatiska hafvet. Franske amiralen Jurien de Ia Gravidre har fått order stt mspektera alla örlogshamnar och ivgifva berättelse om diskrigsfartyg. Hvad angår Frankrikes möjliga deltagande och partiställning i ett blifvande krig, lager man för afgjordt alt det kommer att ställa sig på Italiens sida; men för öfrigt känner ingen kejsar Napoleons planer. Ait Preussen gör allt för att viona Fravckrikes vänskep synes otvifvelaktigt. Preuseiska sändebudet i Paris, baron Goltz, hade den 7:de dernes en utomordentlig sudiens hos kejsar Nepoleon, för att tecka hovom för hans uppriktiga-och högsinnade sträfvanden i fredens intresse, samt för att uttrycka sin ledsnad öfver att kongressplanen strandat. En korrespondent till Köln. Zeit. berättar att baron Goltz, i trots af all den vänlighet, hvarmed kejsaren öfverhopat honom, känt sig helt slagen af hans outgrundlighet. Kejsaren visade för öfrigt intet spår till missröje öfver att kongressen blifvit omintetgjord genom Österrikes invändning. Dagen förut, den G:te, hecc kejsaren hållit ett sammansatt ministeroch geheimestatsråd, som räckte i tre timmar och bivistades af prins Napaleon. Armån är nu fullt stridsfärdig; luckorna i materiel, utrustning, m. m., ba genom krigsministerns energi på en öfverraskande kort tid blifvit fyllda. De frivilliga skicka sig allt mera i disciplinen och sin nya ställning. Hos de högre officerarne vid den reguliera armån visar sig väl ännu då och då en viss obenägenhet mot friskarorna, men så snart kriget utbryter, kommer nog sämjan att bli god. — Ett pationallån om 750 millioner skall upptagas slraxt efter krigets utbrott; deremot tänker man upphäfva tvångskursen på banknoterna. Ena korrespondent till Köln. Zeit. berät tar att krigeministeren lätit förfärdiga harnesk af aluminium åt tvenne cuirassierregementen. Vid anställda försök med dessa harnesk, heier det, skadades icke pansarplåten på trettio stegs afständ sf en sfskjuten kula, lika litet som en kraftig bajonettstöt förmådde skada densamma. Hvarje pansar skulle icke kosta mer än 25 francs(?). Petrucelli de la Gattina uppdrager ji Journal des Dåebats en jemförelse mellan den österrikiska och italienska soldaten. Den ienska soldaten?, säger Petrucelli, är och kraftigt hygsd och nå somma mång sid: 51 3 Ey 2 vig och smidig. Hans blod sjuder och hans nerver äro mycket retliga. Han är för öfrigt måttlig, saspråkslös och lätt att tillfredsställa. Man behöfver bara ge honom ett stycke bröd och litet vin och vatten, så marscherar han dagligen sina fem mil, om så påfordras. De italienska regementena, heter det vidare, äro nu organiserade. Bredvid sicilianarens arabiska ansigte ser mon lombardens nordliga drag; iemontesarens ärliga, men uttryckslösa ansiote upphöjes genom neapalitenarens lif liga och passionerade drag och romagnolens beslutsamma och utmanande min; den långsamme toskanaren skiljer sig från den centralitalienska soldaten genom sin klara och tankfulla blick. I alla dessa aneigten läser man lif och passion. — De österrikiska regementena äro äfven organiserade, men bestå af menniskor af olika racer. Slaven vid sidan af italienaren, czechen bredvid tysken, polacken bredvid slovaken, ungraren bredvid kroaten, allesamman racer, som heta hvarandra, der grannen icke förstår sin grannes språk, icke har samma! paesioner, semma böjelser, samma syften, eller ens samma fosterlandskänsla och sam. ma religion. De ha ingenting annat ge-l mensamt än chefen och afguden, kejsaren, hvilken icke ens för alla är någon afgud. Grundvalen för den italienska armns duglighet är vighet och lättrörlighet; för den öster