Aftonbladet – 13 juni 1866, sida 3

1it k t Tf Vv ol oe ep ke Å i kol vv RP OM rikiska soliditet. Den italienska armån, var sig i medeller motgång, rör sig genon själen, den österrikiska genom regeln oc kommandot. Den förras rörelseprincip ä instinkten ledd af ordningen, den andra ordningen, som tillbakahåller instinkten Den österrikiska armån öfverträffar följakt ligen den italienska i den metodiska drabb ningen, den italienska deremot är bättre stormlöpningen, der våldsamhet bryter all och rycker, med sig allt. Den italiensk: eoldaten vet för hvad han slåss; den öster rikiska endaet för hvem. Den italienskt soldaten är medborgare, blandar sig blanc fotket och delar dess lidelser, den österri kiska deremot är endast soldat, lefver iso lerad och hör knappast någon annan rös än sin korporals; hans fädernesland är ka sernen, hans nation en provins, hans race underkastad en främmande chef. Den öster. rikiska soldaten är mera uthållig, den ita lienska deremot mera häftig och energisk i anloppet. Det andliga elementet är rings hos österrikaren; italienaren deremot berusas af ett ord och hävföres af sin inbillning. Hos den österrikiska soldaten tager fysiken öfverhand öfver själen, isynnerhet hos de individer, som icke tillhöra den germaniska stammen. Hos italienaren beherrskar mennisken djuret, så framt icke vreden och hämnden blanda sig i spelet.? Samma korrespondent skrifver följande rörande de nya befästningar, som uppföras kring Piacenza, dit högqvarteret är förlagdt: Arbetena ledas af genigeneralen Pepetto. Artilleribeväpnivgen :r öfverlemnad åt general Longo. Verken bestå af fre med hvarandra förbundna förskansade linier. De tvenne inre funnos redan förut; österrikarne hade anlagt den andra och försett den med fem fästen. Den är nu färdis. Den tredje linien, med detecherade verk, sträcker sig långt ut på slätten. I detta ofantliga, förskansade läger kan hela italienska armån inrymmas, men i nödfall räcker en svag kår till att försvara platsen. Utanför tredje linien är terrängen anordnad till slagfält; till en del skall den vara underminerad. För närvarande står tredje armekåron Der bestär uf divisionerna Prine Humbert, , Bisio och Gov RYSSLAND. Från poiska gränsen skrifves den 4 Juni till Allgemeine Zeitung: ?Det underliga och otroliga ryktet har utepridt sig, att till följd af mordattentatet en fullständig förändring inirädi i den 1yska m:varkens sinnelag, och alt då hen hittills varit en hefordrare afreformer, så har hen nu pu blifvit ultra-reektiovär och kastat sig i det gommal-moskowitiska pope-partiets armar. En följd deraf vore eit fördrag med Österrike, hvilket blifvit bragt till stånd genom droitningens af Wirlemberg inflytande, hvilken derför anträdt sin återressa icke öfver Berlin, utan öfver Warechau och Wien. Detväcker också allmän uppmärksamhet, att de unga polackar, com 1 hemlighet begifvit sig till Lewberg för att ansluta sig till den Starzenskiska frikåren, plötsligen åter hafva inträffat i hemmen, emedan, såsom det förljudes, endast infödda galizier mottagas i denna frikår. I konungariket Polen hberrskar i detta ögonblick en allmän bestörtving, emedan Polens förste motståndare, Miliutin, com alltid arbetat för landets fullständiga russificering, blifvit utnämnd till minister för de polska angelägenheterna i stället för den moderate P:atanoff. Den nya erkebiskopen i Posen och Gnesen, grefve Ledochowski, uppträder ganska energiskt emot det polska kleresiets politiska tendenser; han har utfärdat ett cirkulär, hvari han förbjuder dem att mottaga mandat vid de förestående lavdtdagsvalen.? Antalet af dem som blifvit häktade i anledning af mordförsöket mot kejsar Alexon. der stiger i Moskwa och Petersburg till 273. Af dessa äro 35 kejserliga embetsmän och alla bära titel af statsråd. Bland de öfriga äro tvenne tyskar och fyrtiotre i Petersburg och Moskwa boende polackar, mest studenter. Å ven pvitton fruntimmer be bland detta antal. ba redan fjorton pereoner aflidit. Om man sammanräknar alla dem som under kort tid varit häktade och i brist på bevis åter blifvit lössläppte, gå de för denna sak häktades antal till omkring tusen personer. . DONAUFURSTENDOMENA. Aurnu saknas närmare underrättelser om den verkliga ställningen i Donaufurstendömena. Hvad den i ett telegram omtalade militärrevolten i Ibraila beträffar, så måste väl skildringen deraf hafva varit öfverdrif-! ven. Rörelsen tyckes hafva heft sin upprinnelse uti ett bland gränsmilitären utepridt rykte, att regeringen ämnade beröfva den deras jordlotter, hvarföre ett visst anal af detta manskap vägrade att marschera nåt landet. De skola dock blifvit afväphade af linielrupperna och bragta till ordning utan någon blodsutgjutelse. under della Rocca i Piacenza. na sigl Under undersökningen