Aftonbladet – 26 maj 1866, sida 3

Rättegångsoch Polissaker. Instörtandet af katolska kyrkans tornbyggnat Polisförhör fortsattes i dag samt räckte ifrån k half 2 e. m. till kl. 4. Byggmästaren Lashinge kom tillstädes och verkgesällen Lembke, som n var så pass återställd, att han, ehuru mycke matt, kunde infinna sig. Hvad som vid förhöre förekom hinna vi nu ej att meddela. — En svensk förbryterska i Danmark. I Snäll Posten läses följande närmare underrättelse on den af oss förut omnämnda svenska tjenstflic kan, som stuckit en dansk by i brand: Förlidet år blef den stora byn Valdby på Se land, nära Köpenhamn, förstörd af en häfti eldsvåda, som lade 30 stora och välbyggda går dar i aska. Anledningen till eldens uppkoms har hittills varit obekant, men i dessa dagar ha det blifvit upptäckt, att olyckan varit föranled af mordbrand, och att en svensk tjenstepiga vi namn Anna Nilsdotter begått detta brott. Hos en handtverkare Ree i Köpenhamn tjent nyligen en svensk piga, hvilken gjorde sig sky! dig till stöld af åtskilliga klädespersedlar i hu set; dock hade husbondfolket öfverseende me henne och gjorde ingen sak af hennes brott Men en kort tid derefter företog hon sig en dag att blanda upp kaffet med ett pulver, som be gagnades för att polera jernugnar, och hus modren höll på att dö deraf. Hon rymde di från tjensten, och polisen, hos hvilken sake blifvit anmäld, förlorade alla spår af henne Vid undersökningen härom erfor man, att hor haft det yttrande, att en svår skuld hvilade på hennes sinne, och att hon sannolikt en gång kom att taga lifvet af sig sjelf. Detta henne ttrande gaf polisen anledning till att efterforsk: ennes föregående lefnadsförhållanden, och mar erfor bland annat, att hon tjent hos en bonde Valdby, hvilket gat anledning till den förmodan att hon möjligen begått mordbrand, och at detta föranledt hennes uttryck. Dock fanns de icke någon annan den ringaste anledning, son kunde gifva styrka åt denna misstanka. Di man i Valdby efterspanade de personer, med hvilka hon varit bekant, hände det, att mar fick ett fotografiporträtt af henne. Då poliser var öfvertygad, att hon icke fanns i Köpen hamn, så förmodade man, att hon rest tillbak: till Sverge, och för några dagar sedan kom til Malmö en polisofficiant i afsigt att taga reda pi henne. Med biträde af en af polisens tjenste män derstädes besöktes under loppet af flera da gar sådana ställen, på hvilka man kunde för moda, att hon skulle ha bekanta, och man före visade öfverallt fotografiporträttet. Slutliger träffades en person, hvilken kände igen henne Rå porträttet och upplyste, att hon befanns på vedörra, der hon var biträde på en restaura tion. Efter anmälan hos konungens befallnings hafvande förordnades kronolänsmannen i orten att undersöka förhållandet; och hon träffades mycket riktigt på den uppgifna restaurationen, samt erkände genast, att hon begått nämnda mordbrand samt att hon deröfver kände en så dan ånger, att hon hade ämnat angifva sig ejell och önskade att lida sitt straff. Beträffande de uppgifna förbrytelserna erkände hon stölden: och i aiseende på förgiftningstörsöket uppgai hon, att hon fattat agg till Rees 79-åriga svär. moder, som visat sig hård emot henne, och som hon derför beslutat taga afdaga, samt för åstad. kommande deraf hade hon i en uppslagen kopp kaffe lagt ett pulver, som begagnades att polera jernkakelugnar med; men Rees hustru hade i stället kommit att dricka kaffet samt blifvit der. af hårdt sjuk. Rörande branden i Valdby er kände hon, att hon kl. half 10 aftonen den 24 Juli sistl. år med en påtänd svafvelsticka satt eld i en mängd halm, upplagd vid sidan af ett mindre halmtäckt hus, hvilket uppbrunnit och hvarifrån elden spridt sig öfver nästan hela byn. Denna bekännelse afgaf hon under synbar ån: ger samt uppgaf, att hon efter illgerningen städse varit plågad afsamvetsqval. Oaktadt upprepade frågor kunde hon icke förmås, att uppgifva någon sannolik bevekelsegrund för mordbranden, utan sade, att hon anlagt elden endast af agg till sin husbonde, hvilket synes likväl mindre antagligt, då hon, liksom de öfriga tjenarne, icke haft att klaga öfver kost eller arbete, utan blott funnit husbonden visa ett ovänligt sätt emot henne. Dels föreföll det äfven besynner ligt, att hon icke anlagt elden uti husbondens hus samt att hon i flera månader efter branden stannat hos samma husbonde. Vid den undersökning, som anställdes i Valdby, hade hon äfven blifvit förhörd, men hvarken då eller seder. mera hade någon misstanka fallitpå henne. Hon förklarade ingen att hon plågades af sam: vetsqval och hade ämnat i alla händelser oför dröjligen begifva sig till Danmark, för att sjelf angifva sin brottslighet. Den danska polisofficianten, som vid förhöret var tillstädes, påyrkade, att Anna Nilsdotter ge: nast måtte få öfverföras till Danmark, men k befallningshafvande kunde icke härtill lemna bifall, utan har till K. M:t insändt berättelse om förhållandet, jemte hemställan huruvida nna Nilsdotter får utlemnas till dansk myndig: et. I afvaktan på K. M:ts beslut har Anna Nilsdotter blifvit insatt å Malmö cellfängelse. — Falska sedelbanken påträffad. Under denna ubrik ha vi förut omnämnt, att tvenne perso ner, hembagaren Jöns Goullander samt jernvägsarbetaren Daniel Ströberg häktades den 23 sist lidne April under försök att utprångla falskt mynt samt att vid visitation i deras bostad påträffa des en mängd falska sedlar af Örebro och Små lande enskilda banker till flera tusen riksdaler: värde. Ransakning med Gullander och Ströberg på går nu vid rådhusrätten, dit målet blifvit öfver lemnadt från poliskammaren. Gullander har om sing föregående lefnadsöder uppgifvit, att han är född den 12 Februari 182 I Kristianstads län. Vid 19 års ålder kom han: lära hos en orgelbyggare, hvarefter han begaf sig till hufvudstaden, der han en tid var anställd som stallknekt vid kungens stall, derpå blef han extra poliskonstapel och innehade sedan i flera år plats såsom Tescbeljent: Nu afinaat ar han idkat bagerihandtering vid Liljeholmen,