lande sätt förändrat ett norskt ord, som äfven tillhör svenskan, såsom när han (sid. 27) talar om ?tullverkets tillsynings-kollegium? (i stället för tillsyns-kollegium). Sid. 37 låter öfversättaren förf. säga, att sekreteraren för Irland är detta lands högsta embetsman?, medan han i verkligheten blott anmärker, att denna post är liktydig med landets högsta förvaltning?; och sid. 156, att den tullsats å hvete af1sh. pr qv. som efter spanmålslagarnes upphäfvande bi behållits, kan anses för nominel?, medan förf. i sjelfva verket, utan att på detta sätt uttala sin mening, endast anför, att nämnda tullsats (i England) ?kun ansees for nominel?. Sid. 144 återgifves Fortid (förfluten, föregående tid i allmänhet, utan bänsyn till dess aflägsenhet) med ?forntid?, Lidenskaber (lidelser, passioner) med ?böjelser?. Fört. yttrar om R. Peels förhållande till den fruktansvärda ligan mot spanmålslagarne, att denne statsman ej kunde likgiltigt se någonting bestående, ej ens sådant som icke hörde till det väsentliga, hotadt med en fejd på lif och död, äfven om denna fejd fördes med iakttagande af legala former; i stället för denna anmärkning träffa vi i öfversättningen (sid. 144) följande: han kunde iexe med likgiltighet se något af det bestående, äfven om det icke hörde till det principiela, och om det än afvek från legala former (!), hotadt och ifara?. Sid. 145 talas om ?lefvande bekymmer?, s. 146 om harm?, som ?strömmat öfver?, s. 147 om principer, som man bragt i envändning? — uttryck som lika htet äro svenska, som följande: låta en lagbestämmelse: utgå (— utfärda, s. 10), med flere. Skuffelse (sviken förväntan) återgifves (sid. 146) med villfarelse?, Paakaldelse af Snigmord med ?hotelse med lönmord? (s. 152), de store Samfund, hvor Bermen (dräggen) altid gjerer med ?..., der jäsningsämnen alltid finvas? (s. 153), Skraaplan (sluttande plan) med Phal yta? (s. 154), Opgivelse med ?motsats? (8. 245), Afkroge med ?gömställen? (s. 246). Då öfvers. (8. 246) låter Gladstone i ett tal i underhuset uttrycka sig sålunda: ett faktum är, att vår gamle vän, Skyddet?, som fordom uppställdes i vårt stadshus, och som för 10 å 15 år sedan blef utdrifven derifrån, sedan den tiden funnit ett ganska lugnt tillhåll i åtskilliga smyghål, så anar man väl att den berömde skattkammar. kansleren haft en hemoristisk vändning i sitt tal, men man förvånas, att pointen mot vanligheten är så otydlig. Men ser man efter i originalet, der man finner att hr William Ewart Gladstone erinrat om den tid, då den gamle vännen? bodde i vor Stadsstue, så vänder sig förvåningen åt annat håll. — Vi böra tillägga, att vår granskning omfattar endast omkring en tredjedel af boken. Öfversättningen är tillegnad frih. J. A. Gripenstedt. — Revue du XIX sicele. Under denna titel har en litterär tidskrift nyligen börjat utgifvas i Paris, hvilken skall utgöra ett slags komplement till den redan i lång tid utgifna konstnärliga tidskriften LArtiste. Den nya tidskriften har tagit till uppgift ingenting mindre än att under fram. tidens fana förena alla folks tankar i filosofi, lit teratur och de sköna konsterna. Som poesien endast förlorar genom öfversättning, skola de europeiska skaldernas verser meddelas på urspråket. Företaget har ganska skickliga medarbetare i Arsene Houssaye, Theophile Gautier, E. de Girardin, Jules Janin, de la Gueronniere, Nestor RoGreplan; Paul de Saint-Vjetor, Alphonse Royer, Champfleury m. fl. — Ett ef Rembrandts herrligaste arbeten : Låter barnen komma till mig, hvilket utgjorde perlan i grefve Schönborn-Buchheims lilla taflegalleri i Wien, har af egaren blifvit säldt för 200,000 francs till grufveoch fabriksegaren Suermont i Aachen. Den tafla. för hvilken ett så utomordentligt högt pris blifvit betaldt, är blott å fot stor; den skall införlifvas med taflegalleriet på den rike industriidkarens ståtliga villa. — Ett museum i Athen. Ändtligen skall Athen erhålla en egen byggnad för sina många och dyrbara fornlemningar. Penningar till uppförande af en sådan byggnad ha redan i århundraden legat i beredskap, men det har saknats plats. Nu har den rika bankirenkan Tossitza gratis upplåtit plats; hon har för detta ändamäl skänkt staten en tomt i närheten af det nya poyteknikum, värd nära en half million. Konungen har låtit uttrycka sin synnerliga tacksamhet för den frikostiga gifvarinnan. — Nya teatrar. Feliz, bror till den berömde Rachel och f. d. teaterdirektör 1 Lyon, har erhållit tillstånd att öppna en teater i Paris och låtit dertill inreda Grand Caf du Siecle på Boulevard de Strasburg. — Den nya operan i Paris, på hvars fullbordande arbetas med kraft, öfverträffar i ytrum betydligt alla hittills befintiga operahus: byggnaden täcker nemligen en jordyta af 15,000 qvadratmeter. Näst efter densamma komma kongl. Oriente-teatern i Madrid med 7950 qvadratmeter samt den nuvarande stora operan i Paris med 6820 qvadratmeter. KarlFelix-teatern i Turin hår 4750, Scala i Milano 3720, nya teatern i Parma 3382, Covent-Garden . London blott 2774 och komiska operan i Paris 1500 qvadratmeter. Likväl stå teatersalongens och scenens storlek icke 1 förhållande till hela byggnadens omfäng. —I Pera har en turkisk teater blifvit inrättad, hvilken flitigt besökes af den nanliga befolkningen. -— Konstnärsgeni. Inom konstnärskretsarne Paris talas mycket om en autodidakt derstäles, som gifvit öfverraskande prof på sällsynta anlag för bildhuggarekonsten. Han är en ung man utan all förberedande bildning. en betjent från Jurabergstrakten. På sina lediga stunder har han, utan att ega ringaste kunskap i teckning, utfört flera marmorbyster i naturlig storek, hvilka förete ej allenast en fullkomlig likhet, utan äfven en utmärkt teknik. Flera berömda konstnärer ha fäst sin uppmärksamet vid letta naturgeni, hvars arbeten äro ämnade att ysa på 1867 års verldsexposition. WVecko-krönika.