Aftonbladet – 2 maj 1866, sida 6

genhet för jordbruket, och naturaprestationer tryckte detsamma. också — detta tillsammanlagdt sjorde, att landtmannen hade svårt att reda sig; men den förstnämnda orsaken hade nu i det närmaste försvunnit och det normala tillståndet skulle snart inträda igen, der det ej redan inträffat. Dock funnes andra omständigheter, som mäktigt bidragit till landtmannens iråkade betryck. Emellertid vore det roligt att se, det fråfn om åsättandet af ett par öres tull å nödvänighetsartiklar förmått samla tillhopa så många l ledamöter af ståndet; annat var det här om aftonen, då fråga var om skjutsningsbördans lyftande från jordbruket, då voro blott 21 personer närvarande! Redan 1830 hade tal. offentligen yttrat sig mot tull eller hög tull på spanmål eller i allmänhet å lifsförnödenheter; tal. följde ännu samma åsigter och skulle ständigt följa dem. Hela syftningen i utskottets resonnemang vore af reaktionär natur, och han yrkade afslag. Man hade observerat, anmärkte tal., huru vid spanmålsprisernas stigande stöldernas eller i allmänhet brottens antal ökats, och denna erfarenhet vore betecknande. Tal. anförde officiella siffror, som ådagalade detta förhållande. Tullsatsen vore verkligen ej betydlig, men det vore af vigt att motsätta sig dess åsättande, ty detta innebure en reaktion i den ekonomiska lagstiftningen. Hr v. Ehrenheim ansåg, att landtbrukaren falskt uppfattade sin ställning, om han ville hafva tullar till skydd för jordbrukets alster. Exporten skulle förbättra jordbrukarens ställning, men hvad han då skall göra med importtullar, det förmådde tal. ej fatta. Yrkade afslag. Grefve Liljencerantz menade, att producenter och konsumenter alltid lefvat i bästa förstånd med hvarandra ända tills för någon tid tillbaka, då strid uppstod dem emellan; denna strid hade frihandlarne framkallat, icke protektionisterna. Talaren yrkade på tullar, och frågade hvilket resultat väl blifvit af att Sverge inkastats på frihandelsbanan? Jo, blott olyckor, fattigdom, elände! s Grefve A. Posse fann det vara alldeles orimligt, att af Sverges inbyggare !s skulle lemna skydd åt de andra 7s, hvilka just voro jordbrukarne. Nu ville adeln att tullsatser skulle åsättas jordbrukets produkter, denna samma adel som dock infört frihandelssystemet i Sverge. Vore detta väl värdigt detta stånd och detisista timman af dess tillvaro såsom politiskt berättigadt? På ett ärofullare sätt borde ståndet afträda från den politiska banan. Yrkade afslag. Frih. D. Hermelin sökte efter bästa förmåga att i ett långt föredrag vederlägga frih. Gripenstedts anförande på förmiddagen. I anseende till sorlet i salen kunde referenten dock uppfatta blott ett och annat ord af hvad tal. yttrade. Hr Åkerman yrkade bifall till tullsatsens åsättande; likaså hr Reutersvärd. Frih. J. v. Schwerin, hrr Carleson och v. Scheele uppträdde mot tullar. Frih. Klinckowström förordade tullars åsättande till skydd för jordbruket, spådde i annat fall stora olyckor för landet och slutade på samma sätt som romaren Brennus att patetiskt ropa ett: Ve de besegrade! Vid anställd votering afslogs tullsatsen å fläsk med 130 röster mot 99. Artikeln kött. Utskottet hade å denna artikel föreslagit en medeltull af 1 rdr pr centner. Frih. af Ugglas yrkade afslag å denna tullsats, på samma grund som å den på fläsk. Exporten af denna vara hade uppgått till 38.192 ctr, eller dubbelt mot importen. Något skäl att belägga varan med tull funnes således icke. — Grefve Liljenerantz ansåg visserligen att denna landtmannavara minst af alla behöfde åsättas tull, men för konseqvensens skull yrkade han ändå tull. — Frih. v. Schwerin begärde tull å landtbruksprodukter, men på sitt sätt, nemligen att all tull tages bort från dem. I Skåne visste man rätt uppskatta friheten att få importera kött. — Grefve A. Posse ansåg konseqvensen fordra, att, då ståndet befriat fläsk från tull, kött äfven måtte bli tullfritt. — Hr Bennich instämde och upplyste att största importen af kött skedde från Finland, och detta kött var mest afsedt för skeppsbehof, till proviant. Vid tramställd och med lifliga jaoch nej-rop besvarad proposition begärde grefve Liljencrantz votering, men afstod från denna. Hr Boy ville nödvändigt ha votering och genom denna afslogs tullsatsens åsättande, med 64 röster mot 49. Artikeln ost. Utskottet hade å denna artikel föreslagit en införselstull af 3 rdr pr centner. Frih. af Ugglas yrkade afslag å tullsatsen i konseqvens med föregående beslut, och då ost under 10 år varit tullfri. Tal. anförde ett exempel från Danmark, der osten är tullfri; under 1864 hade till nämnde land importerats åtta gånger så mycket ost som exporterats, eller ungefär lika mycket som till Sverge, oaktadt folkmängden här är så mycket större än Danmarks. — Grefve Liljenerantz fann det vara ett högst billigt anspråk, att dessa 3 öre i tull pr beviljades, n. b. såvida man ville att landtbruket skulle gå framåt. I de flesta andra europeiska länder vore tullsatserna å ost vida högre än den nu föreslagna. Det var isynnerhet mellersta delen af Sverge som behöfde skydd för denna vara. Den nu så i hast påkomna ömheten för de fattige vore blott tomt prat. — Grefve Posse, fiih. H. Hamilton, frih. v. Schwerin, hr Tornerhjelm yrkade alla afslag. För bifall till utskottets förslag yttrade sig, utom grefve Liljencrantz, frih. D. Hermelin, hrr Bohnstedt, Wolfelt, Montgomery-Cederhjelm, frih. Sprengtporten och frih. Klinckowström. Den sistnämnde förlöjligade det nu förekommande talet om den fattiges bästa, men det hade man alldeles icke tänkt på när man kastade bort åtskilliga millioner om året för den franska traktaten. Adeln borde i denna punkt följa det upplysta bondeståndets föredöme och bifalla tullsatsen. Genom votering afslogs tullsatsen med 92 röster mot 91. o Artikeln smör. ÅA denna artikel hade utskottet föreslagit lika tullsats som ost. Hr af Forselles yttrade sig i ett skriftligt anförande till tördel för utskottets förslag och menade tro på, att den principen att köpa för billigaste priset vore mycket passande i Patagonien, i Hottentotternas land, men icke i det ordnade samhället. Frih. af Ugglas och hr Bennich yrkade afslag. Tullsatsen afslogs med 83 röster mot 56. Artikeln ister, å hvilken utskottet föreslagit en tull af 2 rdr centnern, hvilken afslogs på yrkande af frih. af Ugglas, utan någon votering. . Spannmål, omalen. A hvete och råg hade utskottet föreslagit resp. 15 och 10 öres importtull pr kubikfot. Grefve Cronstedt ansåg det vara orättvist fördeladt, att spanmål, som från utlandet inkommer eller låtsade läsa, mycket förtretad på både fadren och brodren, ehuru af olika orsaker. DPaaarR lada vänkat handan 742 hane awval