Aftonbladet – 2 maj 1866, sida 3

lysvingar om bristerna 1 det nuvarande se minariets organisation. —NN— Stassforther kalisalternas betydelse för landtbruket. Då i slutet af femtiotalet det rika sten galtslagret vid Stassfurth nära Magdeburg : Preussen öppnades genom 3 derstädes upp tagna grufvor, påträffades i de öfversta lagren af saltformationen en blandning at olika fättlösliga salter, som var fattig på koksalt och derföre oanvändbar för koksaltberedning; den undanskacktades och vräktes på varphögarne såsom ?Abraumsalz? eller ?yrakealt?. Men vid närmare undersökning fann mean att detta vraksalt inneslöt en stor mängd hittills okända kali-förevingar eller just af det ämne, som på denna tid ansågs såsom det mest nödvändiga för ett iutensivt landtbruks bestånd. Anspråken på stigande växtproduktion hade mnärmare 2 decennier blifvit tillfredsställda genom stark gödsling med lämpliga qvälveoch fosforsyre-föreningar (peruviansk guano, benmjöl, superfosfat, chilisalpeter, svafvelsyrad ammoniak m. fl.). Men dessa gödselämnen hade blifvit osäkra i sing resultater, enligt hvad man trodde, till följd af jordens utarmande på kali. Förr erbjöd tillgången på vedaska ersättning för det genom skördarne minskade kalit. Sedan gjorde man sig den frågan: huru skola växterna framdeles förses med den behöfliga mängden kali, då tillgången på god vedaska försvårats och kalisalter, beredda på kemisk väg stode i allt för högt pris? Under sådana förhållanden var det naturligt att den allmänna uppmärksamheten vändes på det stassfurthska vraksaltet. Visserligen svarade ej de första försöken mot de hysta förhoppningarne. Blott undan tegsvis erhöllos gynnsamma resultater; merendels följde missväxt. Det var likväl icke kalits fel, utan dess följeslagares. Vraksaltet håller en myckenhet chlormagnesium, som i större mäpgd är ett vift tör de flesta kulturväxter och på de flesta jordmäåger. Hedan vraksaltet i enkom anlagda (redan telrika) fabriker blifvit befriadt från detta skadliga ämpe och förvandladt till så kalladt rätt svafvelsyradt kali? eller genom ytterligare raffinering till ?tredubbelt? eller femdubbelt? koncentreradt, kalisalt hafva de esta gödningsförsöken lemnat afgjordt fördelaktiga resultater, utvisande på samma säng, att åkerjorden på kontinenten i ail mänhet blifvit utarmad på kali, och att denna brist kan afhjelpas genom de ur vraksaltet vunna produkerna. Med största framgång hafva nämnda kalisalter blifvit begagnade för sockeroch hvitbetor, rofvor, klöfver, lin, tobak, korn och hvete samt potates. Den sistnämnde har efter saligödning lidit mindre af sjukdomer; vete har erhållit bättre utseende i kärnan amt blifvit rikare på stärkelse. Afven Ivergödning af gräsbärande mark har visat ig lönande, såväl för den ökade växtligeten som för fodrets bättre beskaffenhet. Det en gång korcentrerade eller så kalade råa? kalisaltet håller: Svafvelsyraat kali....... .. 18—20 procent. Svafvelsyrad talkjord 18-20 SM TIPS susssss ae era 3—5 Koksalt... 40--42 — Ohlormagnesium. 2—3 Falkjord . 2-3 Vatten och sand m. m. resten. Det ?3och 5-dubbelt koncentrerade alet? håller 3 och 5 gånger så hög kaliproent och så mycket mindre at de öfriga eståndsdelarne. Salterna äro finmalna, blifvå icke fuktiga ch läta lätt utströ sig medelst maskin, om nan vill begagoa sådan. För ett tunnland behöfves 3—4 centner af let s. k. ?råa? eller en gång koncentrerade altet, hvars pris vid fabriken är 1 rdr 15 re. För aflägenare trakter föredragas de mera oncentrerade salterna, emedan fraktomkostvaderna förminskas; naturligtvis användes n mindre mängd i omvändt förhållande till oncentrationen. Öfvergödning får ej ske på sommaren och inder torr väderlek, utan bör verkställas tiligt på våren eller sednare på hösten; Till sådd nedmyllas salterna till ett djup af3—5 lecimaltum kpri före såningen. Att frågan öm kalits användbarhet ej mera )å kontinenten befinner sig i sitt första f.röksstadium synes tydligen deraf, att af de 0 vid Stassfurth för vraksaltets tillgodogöande anlagda fabrikerna, en enda allarelan tillverkat närmare 1 million centner vödselsalt. I Sverge deremot har mig veerligen ännu ej något enda gödslingsförsök lifvit anstäldt). På grund af de talrika i landtbruksakalemiens kemiska laboratorium utförda anayser å prof från landets olika delar, synes len svenska åkerjorden i allmänhet utmärka ig framför de på den europeiska kontinenen vanliga jordmänerna gecom särdeles hög Ikalihalt och deri företrädesvis kali. Kaifrågan kan således väl icke för vårt landt oruk hafva samma betydelse, men den bör ikväl ingalunda med tystnad förbigås. Den största delen af de svenska lerornas ikedom på kali härrör af svårlösliga kaliöreningar, såsom kaliglimmer eller fältspat; len nytta man:haft af gödsling med ved) Resultatet af det vid landtbruksakademiens experimentalfält förlidne höst å ängsmark antiällda försöket visar sig naturligtvis först iår.