Aftonbladet – 2 maj 1866, sida 3

städes uti dem funnit uppgifvit att lärarn hafva rättighet, såsom likväl uti seminarie ekett, öfver juloch påskferierna gifva ele verna hemlexor, bestigande sig ena gånger till 50 sidor i bibeln, med förbindelse at hafva noga reda på kapitel och versnummer andra gången till 80 sidor uti fysiologi. In genstädes står heller skrifvet, att en lärare: förklaringar behöfva vara så invecklade, at de af pur lärdom blifva obegripliga för eleverna; detta allt står icke uti lärokurserna men her likväl inom seminariet egt rum och måste således utvisa huru man inom seminariet undervisar?. Att Kurtz kyrko. historia befunnits nödvändig skulle nog mången fattig elevs lilla kassa kunns sqvallra om, notabene ifell de små kassorna eljest vid seminariet hade någon röst, då de stöta tillsammans med de stora intressenso från ett viest håll. Nyttan af att begagna små läroböcker är för öfrigt ganska tvifvelektig, då läraren öfverskrider de gränser dessa omioatta och hvarigenom eleven tvingas att med mycket besvär, ofta i flera olika läroböcker, söka de upplysningar hon behöfver. I afseende på den så kallade ensidiga fackbildningen har ins. alltid hört, att det är bättre att kunna något riktigt, att i några annen bafva grundlig insigt, än att ?fuska uti liivets måsgslöjd?, slarfva med allt och i försla hand med föräldrars förtroende. Skulle föräldrar finnas, nog dåraktiga eiler nog okunniga att af en lärarinna fordra kunskap i alla möjliga ämnen, vore det mera skäl att söka öppna deras ögon för en sådan villfarelses skadliga följder, än att, på sätt skett, uppmana dem att fortfara dermed. Blutligen ber ins. att få fästa allnänhetens uppmärksamhet på den reservaion professorn baron Fock vid sin afgång :r den k. direktionen öfver seminarium afsat och hvilken innehåller tänkvärda uppysnvingar om bristerna i det nuvarande seninariets organisation. —NN—