Aftonbladet – 30 april 1866, sida 3

ell Vi hatva nu visat huruledes Triherre 5:: uppgifter så i det ena som det andra afsef-lendet saknade grund äfven om desamma i ; de leder han tillhör för tillfället gjorde en : smula effekt. 1 RIKSDAGEN. n LÖRDAGENS AFTONPLENA. Ridderskapet och Adeln. (Kl. 6 e. m.) ) Föredragningen af åttonde hufvudtiteln fortsattes. Rörande 88:de punkten, i hvilken utskottet tillstyrker ett anslag för 1867 af 3500 rår till arvode och resekostnadsersättning åt en antiqvitetsintendent uppstod någon diskussion. K. M:t hade nemligen i sin proposition äskat anslaget uppfördt på ordinarie stat. Detta K. M:ts förslag omfattades af hr Olivecrona, frih. Alströmer, frih: R. Cederström och hr Rosensvärd, hvilka talare ansågo det högst önskvärdt, att jemväl framgent en person med håg och insigter egnar sig åt undersökningar af våra fornlemningar och bidrager till bevarandet af dessa åt efterverlden. Grefve 4. Posse och grefve Mörner biträdde den motiI vering, som utskottet framlagt, och af hvilken I framgår, att utskottet anser det innehafvaren af I denna tjenst, hvars fullgörande kräfver en rörligI het, som endast i yngre åren kan påräknas, ej bör å ordinarie stat uppföras. Genom votering — 29 röster mot 15 — godkändes utskottets förS tt pet I slag. j 1 ö:a punkten tillstyrker utskottet, ätt ordinarie anslaget till allmänna institutet för döfIstumma och blinda må höjas till 8t,000 rdr, i stället för det af K. M:t äskade belopp 85.000 rdr. !Hr Fahnehjelm yttrade sig för bifall till K. M:ts förslag, hr Huss för utskottets; med 36 röster mot 16 blef utskottets förslag godkändt. Utskottet tillstyrker i 92:a punkten, på grund af dels K. M:ts förslag, dels på enskilde motionärers hemställan, att rikets ständer må å åttonde hufvudtiteln uppföra ett anslag af20,000 rdr, att. enligt Kongl. Maj:ts disposition, användas till understöd och uppmuntran åt mindre uppfostringsanstalter för medellösa döfstumma barn, med vilkor att högre anslagsbelopp ej må någon anstalti tilläggas, än som motsvarar 100 rdr för hvarje å anstalten intaget barn. Frih. af Uoglas ansåg att detta anslag borde helt enkelt ställas till K. M:ts disposition, utom det föreskrifna vilkoret rörande de 100 riksdalerna och begärde att proposition måtte framställas på utskottets förslag med uteslutande af or.!en: ?med vilkor? o. s. v. till meningens slut. Hr Huss instämde. Hr Olivecrona yrkade att summan skulle höjas från 20,000 till 30,000 rdr, och att för öfrigt utskottets hemställan skulle bli i likhet med det förslag frih. af Ugglas framställt. Grefve Mörner instämde med frih. af Ugglas, likaså frih. Cederström och hr E. Fåöhkreus. För utskottets förslag oförändradt uppträdde hr Mannerskantz. Vid framställd proposition godkändes utskottets förslag. 1 sammanhang med utskottets förslag i 97:de punkten, så lydande: — att rikets ständer må, till förbättring af de svagast aflönade komministrars, kapellpredikanters samt pastoratsoch sockenadjunkters lönevilkor, för 1867 anvisa ett reservationsanslag af 10,000 rdr, att till K. M:ts disposition från riksgäldskontoret utgå samt användas enligt de föreskrifter, som för dispositionen af det vid sistl. riksdag till samma ändamål beviljade anslag äro meddelade — föredrogs och upplästes ett protokollsutdrag från presteståndet med inbjudning till adeln att biträda presteståndets beslut om höjandet af beloppet till 30,000 rdr. — Grefve Posse ansåg, att det kunde vara nog med dessa 10,000 r!ir, då presterna i allmänhet taget vore så nog och öfver nog aflönereglering, som borde tillfredsställa alla billiga anspråk; isynnerhet om de ville afstå från sina många privilegier. Hr C. A. Tornerhjelm förordade inbjudningens antagande, men det oaktadt beslöt ståndet att lägga inbjudningen till handlingarne och bifalla utskottets förslag. I 99:de punkten afstyrker utskottet K. M:ts proposition om ett anslag till upprättandet af ett ): abinett för skön konst i Upsala. Grefve Posse yrkade bifall till utskottets förslag; den begärda summan vore obetydlig, men den utgjorde blott en början till yrkandet på förhöjda anslag, sedan skulle Lund komma med samma begäran, vidare skulle begge universiteten komma med ytterligare anspråk på anslagets höjande o. s. v. Frih. Alströmer yrkade bifall till K. M:ts proposition, likaså h. exc. grefve G. A. Sparre; men vid anställd votering — 41 röster mot 34 — bifölls utskottets förslag. I mom f. af 100:e punkten hemställer utskottet, att rikets ständer måtte, såsom bidrag till förändring och tillbyggnad af elementarläroverksbyggnaden i Skara, bevilja dels ett anslag af 15,000 r, och dels ett låneunderstöd af 40,000 rdr, samt för år 1867 å riksgälds-kontoret anvisa utaf anslaget 7500 rdr, och utaf lånet 20,000 rdr, emot enahanda vilkor för detta låns åtnjutande, som blifvit föreslagna i afseende på lånunderstöd för läroverksbyggnaden i Upsala; allt under förutsättning, att vederbörande landsting till byggnadsföretaget i dess helhet bidrager med 20.000 rdr, samt att staden Skara tillskjuter hvad som utöfver sålunda för ifrågavarande byggnadsföretag till 75,000 rdr beräknade bidrag kan för ändamålet erfordras. Grefve Posse yrkade att utskottets förslag skulle bifallas, med uteslutande af det föreskrifna vilkoret, emedan staden ej kunne ikläda sig en sådan ansvarighet. Hrr Huss, E. Fåhreus och v. Knorring voro af samma åsigt. För utskottets förslag uppträdde grefve Mörner, frih. Liljenerantz, hv Wolffelt och frih. af Ugglas. Ned 43 röster mot 26 godkändes utskottets förslag. I 101:a punkten föreslår utskottet ett anslag af 30,000 rdr, att användas till löneförbättring utöfver nimilönen åt examinerade folkskolelärare. I ett protokollsutdrag från bondeståndet inbjöds adeln att i likhet med bondeståndet besluta anslagets höjande till 40.000 rdr; men på yrkande af grefve Posse lades inbjudningen till andlingarne och utskottets förslag bifölls. 105:te punkten, tillstyrkande ett anslag under 1867 af 13,000 rdr till meddelande af undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskollärare-seminarierna samt till inköp af jord o. s. V. afslogs på yrkande af grefve Posse, som-ansäg att då det ej Vore meningen att införa en sådan undervis ning vid alla seminarierna, det kunde vara skäl att att vänta tilldess alla blefve delaktiga af em dylik undervisning. ; Kl. 10 afbröt ständet föredragningen, efterPatt ha afgjort 109:de punkten. Borgareståndet. (Kl. 6 e. m.) Föredrogos och afgjordes de återstående punkterha af åttonde hulvudtiteln från och med den 121:sta och blef allt hvad utskottet föreslagit af ståndet bifallet. Endast vid tvenne punkter, 137 a) samt 147 yppade sig meningsskiljaktighet. Den förstnämnda nade, att deras inkomster skulle förslå till en 1ö.