Aftonbladet – 27 april 1866, sida 3

på kraftyttringarsåväl i orkestern som sångpartituret? Detta beror deraf, att sången ej blott beror på röstens qvantitativa styrka, utan äfven på dess qvalitativa halt, på den utpräglade accenten, och denna kan ej frånkännas mll Hebbe. Vi hafva med dessa rader ingalunda velat plädera Afrikanskans? upptagande på vår scen, ännu mindre insinuera, att icke Selikas parti skulle kunna på ett utmärkt och ganska tillfredsställande sätt utföras af fru Michaeli, hvars dramatiska utveckling — i det lyriska står hon längesedan på mästerskapets höjdpunkt — sednast i ?Norma? lade sig i dagen på det mest lysande sätt. Men hvad vi påstå, det är att, om Afrikanskan? upptages till spelning, mll Hebbe v.ed goda skäl äfven kan aspirera på BSelikas roll, samt att en sådan fördelning, som gåfve nämnda parti åt wll Hebbe och Inez åt fru Michaeli, skulle, i betraktande af våra närvarande lyriskt dramatiska tillgångar, bli fördelaktigast för operan såsom ett helt betraktadt. —N—