Aftonbladet – 19 april 1866, sida 3

Borgareståndet. (Kl. 6 e. m.) Till fortsatt behandling företogs 6:te hufvudtiteln, punkten 60, innefattande afstyrkande af ett af. K. M:t äskadt anslag af 106,000 rdr i och för Falu bergsskolas förflyttande til Stockholm samt förenande med teknologiska institutet. Hr Gahn beklagade att statsutskottet ej heller denna gång funnit sig böra genom bifall till K. M:ts proposition söka bringa till slutligt afgörande denna fråga, som, städse med välvilja omfattad såväl af K. M:t som vederbörande auktoriteter, alltid blifvit af ständerna undanskjuten eller afslagen. Utskottet, hvars skäl för afstyrkande talaren sade sig icke kunna godkänna, hade orätt uti sitt påstående, att bergsskolorna i Tyskland äro förlagda i mindre städer. Verkliga förhållandet vore deremot att såväl i Tyskland som Frankrike och England de allraflesta äro bag lägna i hufvudstäderna — sådana bergsskolör nemligen, hvilka, i likhet med det med Falu bergsskola afsedda ändamål, hufvudsakligen hafva att bibringa den teoretiska insigten i bergsvetenskapen eller att bilda bergsingeniörer, hvaremot de lägre skolorna, som hafva till ändamål att bilda verkmästare och förmän, äro belägna i mindre städer eller vid bergsbruk. Bergsvetenskapen vore af den beskaffenhet, enligt tal. förmenande, att dess teori måste inhemtas å lärosalarne, men den praktiska tillämpningen vid bergsbruk, hyttor, masugnar och dylikt, men i brist på hvilka anstalter vid bergsskolans nuvarande läge dess lärjungar måste göra långa och kostsamma resor till aflägsna trakter för vinnande af praktisk skicklighet och insigt. Denna skolas förflyttande till hufvudstaden samt förening med teknologiska institutet vore i teoretiskt hänseende fördelaktigt bland annat derigenom, att en rikare tillgång på lärarekrafter derstädes stode till buds, och äfven erbjöde Stockholm ganska fördelaktiga materialier för den praktiska undervisningen, i det att der redan finnas såväl gjuterier som verkstäder för jernförädling, hvarjemte en liten masugn för skolans räkning der lätt kunde anläggas. Dertill komme, att kostnaderna för denna skolas förening med teknologiska institutet ej på långt när blefve så stora, som för densammas ändamålsenliga omorganisering på dess nuvarande plats eller anläggande å någon annan ort. Alla omständigheter talade alltså till förmån för K. M:ts förslag, till hvilket talaren yrkade bifall. Hr Loven, Heykensköld, Petre, Bergsren m. fl. voro hufvudsakligen af samma åsigt som hr Gahn, och anförde hr Berggren såsom ytterligare skäl för skolans flyttning: att i hufvudstaden sammanträffa de skickligaste och i bergsvetenskaperna lärdaste män och en lifligare kommunikation med utlandet eger der rum, hvarigenom man derstädes vore lättare i tillfälle att tillgodogöra de framsteg och förbättringar, som i denna vetenskap blifvit i utlandet vidtagna; äfvensom han ansåg otvifvelaktigt att Stockholm skulle i sin mån bidraga till kostnaderna i och för bergsskolans förening med teknologiska institutet. Hr Beronius uppläste ett längre skriftligt anförande, hvaraf utrymmet nekar oss att anföra mer än det hufvudsakligaste: Ehuru frågan om Falu bergsskolas flyttande till hufvudstaden visserligen flera gånger varit å bane och bruksintresset städse med ifver kämpat för denna flyttning, vore frågan ännu långt ifrån så utredd, att rikets nu församlade ständer borde bevilja det dertill äskade stora anslaget. Det funnes nem: ligen hvarken någon undervisningseller orga