Aftonbladet – 16 april 1866, sida 3

RIESDAGEN. LÖRDAGENS AFTONPLENA. Ridderskapet ech Adeln. (Kl. 6 e. m.) Fortsattes den i förmiddagens plenum afbrutna föredragningen af statsutskottets utlåtande rörande anslagen under sjette hufvudtiteln. I 22:a punkten föreslår statsutskottet, att ständerna måtte anvisa ett belopp af 50,000 rdr, som K. M:t för en gång begärt att från riksgäldskontoret utgå till Alnarps landtbruksinstitut. för betäckande af den skuld till enskilda personer institutets styrelse åsamkat sig, dels förutsatt skola till midfastan 1866 ytterligare uppkomma. Hr O. J. Fåhreus yrkade att utskottets hemställan måtte afslås; tal. ansåg det vara otillständigt af institutets styrelse att sätta sig i skuld för institutets skull och sedan bara lita på att staten nog skulle komma emellan när det blefve fråga om skuldens betalande. Hr v. Ehrenheim samt frih. v. Schultzenheim och Klinckowstrim ville ej neka sitt bifall till utskottets hemställan, men bifallet till sammans anvisande borde vara åtföljdt af uttaladt klander öfver styrelsens förfarande. För rent bifall utan något klander yttrade sig hrr Trolle, Skogman och statsrådet Lagerstråle, grefvarne Sparre och A. Posse, hvilka försvarade styrelsens förfarande. Anslaget till institutet vore otillräckligt och såvida styrelsen skulle kunnat sitta qvar på sin plats hade det blifvit en nödvändighet att anskaffa lån. eljest hade allt gått vind för våg, eleverna hade fått svälta o..s. v. Dessa talare yrkade derföre, att vid bifallet till utskottets hemställan icke något klandrande omdöme skulle uttalas. Med 60 röster mot 39 bifölls utskottets hemställan, men med uttaladt klander af styrelsens ifrågavarande låneåtgärd. I 23: dje punkten tillstyrker utskottet anslag till nya fkonomibygenader vid Alnarp, stort 50,000 rår, för 1867. Denna hemställan förordades af hr Trolle och godkändes ätven af ståndet. I 25:te punkten tillstyrker utskottet, att det för Alnarp å ordmarie stat uppförda anslag måtte förhöjas med 10,100 rår. Hr Trolle yrkade bifall, då institutets anslag verkligen vore för lågt beräknadt. Frih. v. Schulzenheim fästade ståndets uppmärksamhet derpå, att i styrelsens ingifna förslag till stat funnes under diverse utgifter? upptagen följande post: ?Bokved till hela institutet 28 famnar å 35 rdr — rdr 10607, men multiplicerade man 28 med 35, så finge man facit till 980 rdr och tal ville på grund af denna missräkning nedsätta anslagsbeloppet till jemnt 10,000 rdr. r Stuart ansåg att ökningen i institutets stat borde kunna nedsättas till 8600 rdr. Vid framställd proposition bifölls dock beloppet 10,000 rdr oförändradt. I 45:te punkten föreslår utskottet anvisandet af ett anslag af 6000 rdr, att på det sätt och under de vilkor K. M:t, efter vederbörandes hörande, kan finna lämpligt bestämma, användas till införskrifvande och uppköp samt stationerande på Gotland af 50 stycken race-får. Grefve Mörner yrkade bifall till den äskade summan såsom af behofvet påkallad till utvecklande af fårskötseln på Gotland, der denna näring 1 anseende till öns blida klimat kunde blifva af mycken. nytta och den enskilda företagsamheten på ön ej förmådde bära denna utgift. Grefve A. Posse in stämde, men ansåg att åt K. M:t skulle uppdragas att bestämma hvilken får-race vore för ändamålet den mest lämpliga. Hr O. J. Fåhreus fann det vara alldeles onödigt att i ståndets beslut skulle inflyta någon bestämmelse i sistnämnde hänseende och ståndet antog också utskottets förslag oförändradt. Punkterna rörande anslag till undervisningsanstalter för slöjderna bifölls i enlighet med utskottets förslag. Hr Pauli yrkade, att anslaget till slöjdföreningens i Stockholm skola måtte för instundande statsregleringstid höjas från 32,000 rdr, såsom K. M:t föreslagit, till 36,000 rdr, men på yrkande af hrr Skogman, O. J. och E. Fåhreus fattade ståndet sitt beslut i öfverensstämmelse med den k. propositionen. Ständet medhann i detta plenum äfven 59:de punkten, om ett anslag af 7000 rdr för 1867 till keppsbyggeri-institutet i Carlskrona, hvilket anslag utan diskussion bifölls. Föredragningen af utlåtandet afbröts med denna punkt och ståndet åtskildes omkring kl. half 11. Presteståndet. (Kl. 6 e. m.) Den i förmiddagens plenum påbörjade, men afbrutna diskussionen om 50,000 rdrs anslag till betäckande af Alnarps landtbruksinstituts skulder, fortsattes med mycken skärpa. Doktor Sandberg instämde med de talare som yttrat sig på förmiddagen och yrkade afslag. — Äfven domprosten Sonden fann ett afslag enklast och mest passande. Doktor Moberger uttalade också en förkastelsedom öfver Alnarpsstyrelsens sätt att gå tillväga, ehuru densamma kryddades med en god dosis skämt, som kom auditoriet att skratta godt åt den beföngda hushållningsmetoden vid institutet. Tal. egnade jemväl några skämtande ord åt sjelfva statsutskottet, och slutade med att yrka afslag på utskottets hemställan, I samma syftning yttrade sig med mer och mindre skärpa kyrkoherden Englund, doktor Rundgren, doktor Petrelli och hofpredikanten Rosenius. . S Till förmån för institutet talade deremot bi skop Sundberg, prosten Ljunggren, professo Agardh, biskop Annerstedt, doktor Gumeelius, dok: tor Falk och doktor Söderberg, hvilka alla visser ligen erkände att styrelsen förfarit oriktigt såvä i afseende på hushållningen som sättet att fram eta än enhållan om anslag, men er Å S a et sku bifall meg 10 NG EVENSN vp I 25:tej lunkten neasattes, på yrkande af dom prosten Sonden, doktor Moberger och proster I Lundholm, den af utskottet föreslagna tillöknin I gen uti institutets ordinarie årsanslag från 10,10 i till 8600 rdr, såsom afdelningen föreslagit. I Deremot höjdes i 26:te punkten, på yrkandi Jaf prosten Ljunggren samt Eno votering mer : 2 röster mot 16, den begärda tillökningen i Ul j tuna instituts ordinarie årsanslag: från 4000 rd till 6000, i likhet med hvad.K, M:t äskat. Mrde anble Aes utekinit: t a askölar för! nig till här fen. ble af rågon stunds diskussior. Uifallen. För u skottete mening talade kyrkobe Wennerström I hofpr rien Wahrenberg Sundberg t med hvilka åtskilliga ledar Domprosten Sonden och deremot på antagande af och doktor Rundgren föreslog. att stå ogillande af utskottets motivering, lik I I förklara sig af ekonomiska grunder örhindrad , latt bifalla K. M:ts förslag. tt! I 64:de punkten hade utskottet föreslagit at t bevilja staden Carlstad 100,000 rdr, hvaraf hälf ten såsom anslag och hälften såsom lån. Dett bifölls med den förändring, att hela summa; I skulle utgå såsom anslag wtan uterbetalnings skyldighet. t Slutligen nedsattes det af utskottet förordad a lanslag af 120,000 rdr för Sterges deltagande