Aftonbladet – 16 april 1866, sida 3

mellanspelet i Frankfurt, låta berättelsernsg från bäde Wien och Berlin sluta, att krigs. rustningarne fortsättas å ömse sidor. Frår Berlin skrifves den 9 att Preussens svar på Österrikes sista not den 6:te sannolikt kom. mer att bestå i ett energiskt steg, nemliger order om hela sarmåns mobilisering, som kan väntas ännu denna vecka. Från fistningen Kosel i Schlesien berättas om stora fortifikationsarbeten, som påskyndas med en stxrka af 3000 man. Alla vakter äro fördubblade och tillträde till fästningen förbjudet utan tillståndskort. DONAUFURSTENDÖMENA. Från Bukarest skrifves att man icke längre kan tvifla på att en ny utskrifning snart kommer att ske samt att man af den omständigheten att valen till de nya kamrarne nästan allestädes utfallit till förmån för det radikala partiet, kan draga den elutsats att en revolution skall bringa detta parti till styret. Partiets chef, Johan Bratiano, hade redan vid första rörelsen utsigt att bli utropad till furste eller president för rumäniska republiken. NORD-AMERIKA. Rörande presidenten Johnsons veto motlagen rörande negrernas medborgerliga rättigheter, yttrar en korrespondent från Newyork till Köln. Zeit. följande: Det nya vetobudskapet kom icke oväntadt iör sena ten, ty hr Johnsons fördom mot alla, som ieke ha den lyckan att ega en hvit hudfärg, har tyvärr redan alltför ofta gifvit sig till känna. Han kallar lagförslaget författningsvidrigt, onödigt och fiendtligt mot staternas rättigheter samt tillägger: ?Här framställer sig den svåra frågan, om det är en sund politik, att, då eliva stater icke äro representerade i kongressen, göra hela den färgade befolkningen och andra klasser, som innehafva en undantagsställning, till medborgare i Förenta Staterna. Kan man väl förnuftigtvis antaga, att fyra millioner negrer, hvilka nyss befriats från slofveriet, ega de erforderliga vilkoren för åtnjutande af medborgarrättens privilegium, medan bildade utländningar måste underkasta sig en femårig pröfnivg innan de blifva medborgare? Förslagets detaljer äro i många afseenden mindre lyckliga. Skilnaden till race och hudfärg vändes mot de bvita till förmån mot de färgade. En sådan lag skulle lemna den allmänna regeringen en makt, som icke kunde annat än ekada det federativa systemet och omstörsta hvarje skyddsvärn för de enskilda staternas rättigheter; det vore ett nytt steg till den lagstiftande maktens centralisering och samlande hos nationalregeringen. Följderna afen sådan lag skulle bli, att rebellionens ånda åter uppväcktes och att de band ef enighet och fred, som sammanknyta de enskilda staterna, blefve afhuggna. Jag erkänner för öfrigt förpligtelsen att skydda negrerna så långt författningen sträcker sig? ... Lagförslaget återgår härmed till eenaten, som sannolikt kommer att antaga det i trots af presidentens veto; deremot tror man neppeligen att den härtör erforderliga majoriteten skall kunna ernås inom representantbuset.