Aftonbladet – 29 mars 1866, sida 2

slumpens dom utkoras till offer, det förhatiga i att se andra friköpa sig, men sjelf, i orist på dertill nödiga medel. nödgas bli soldat och gå ifrån det yrke och de sysselsättniogar åt hvilka han velat egna sig, iela denna känsla af att man blifvit drabvad af ett olycksöde, af en blind orättvis slump, alstrar hos somliga missmodig slönet, hos andra mörk förtviflan. Hvem skulle räl vilja föreöka karakterisera det såsom eghet, såsom en rädsla för krigsyrket, vär de tappre Baskerna i nordliga Spanien inder åratal kämpade och offrade strömmar vf blod för att undgå den medelst lotteri rerkställda tvångsrekryteringen. Uppträlena i Skåne, på Wermdön, i Södermanland ch Östergötland år 1811, när det var fråga mm att i vårt land försöka en lotteriutskrifning, 1itgöra ett historiskt vittnesbörd om, huru svenka allmogen betraktat den enda tillstymnelse till detta system, som kommit inom less horisont. BSedandess har svenska folset. utvecklat sig betydligti sjelfkänsla sanit nedvetande om frihet och laglig jemnliket. Det är omöjligt att beräkna följderna M ett försök att på våra förhållanden inympa detta onaturliga och motbjudande sytem. Det är emellertid mer än troligt, att ett sådant utsäde skulle bära en ymnig skörd vf hat och förbannelser, i stället för att stärka och utveckla nationalkänslan och medborgaresinnet. En gifven följd skulle vara den, att utvandringarne härifrån till Amerika skulle tilltaga och derigenom yterligare förminskas och förspillas de arbetssrafter, af hvilka vårt land för sin utvecking har så stort och träsgande behof. Det är ett af erfarenheten vitsordadt fakum, att konskription och tvångsrekrytering senom lotteri har en förundransvärd förnåga att göra folket i sin helhet okrigiskt samt helt och bållet vända dess håg från krigiska öfningar. Så skulle äfven gå här. Genom det orättvisa militärtvånget i fredstid skulle hela soldatväsendet för massan af nationen bli någonting i hög grad förhatigt. Vi ha förut visat (A. B. n:r 22), att jet kongl. förslagets pappers landtstorm icke skulle ha något annat praktiskt resultat än förqväfvandet af den, om också ännu myc ket ofullständiga och alltför litet organiserace, dock en faktisk verklighet utgörande frivilliga folkbeväpningen. Tvångsrekryteringen till beväringssoldater skulle för öfrigt ha den följd, att alla de, som dragit frilott eller köpt sig fria, skulle vända ryggen åt det sålunda förhatliggjorda soldatväsendet och krigaryrket. De olägenheter i tocialt och moraliskt hänseende, som införandet af en lottnin s konskription skulle medföra, ligga i så öpdag, att de knappt behöfva påpekas. et är bekant, att inga soldater behandlas så illa, som de slumpvis med tvång utskrifna. Man betraktar dem såsom ett föga dyrbart materiel, hvarmed man väl kan ha råd att slösa litet mera än med dei pekuniert hänseende något dyrbarare soldater, som sjelfmant omfattat krigaryrket. Nitiska yrkesmän skulle, drifna af begäret att göra beväringssoldaterna så soldatmässiga som möjligt, använda de till deras rekrytöfningar anslagna 62 dygnen mycket väl; de skulle drifvas, jägtas och drillas med all makt, för att bli så fullkomliga i soldattinesserna som möjligt, och i disciplinärt och andra hänseenden hållas så soldatiskt som det läte sig göra, för att äfven i den delen så mycket som möjligt på den jemförelsevis korta tiden hinna fullända den uppfostran, genom hvilken de skulle känna sig inrangerade i den särskilda, från alla andra klasser skilda soldatkasten. Att detta icke skulle kunna ske utan menligt inflytande å deras fysiska välbetinnande är naturligt. Dödsprocenten bland unga konskriberade soldater, ovana vid och utan tillräcklig styrka att motstå en osund kasernering, är öfverallt mycket stor. Det är ganska klart, ati från det ögonblick man genom lottdragningsslumpen kunde dömas att bli soldat och genomgå den fa som en rekrytskola under dylika förållanden skulle blifva, alla som på något sätt kunde åvägabringa den nödiga lösesumman skulle friköpa sig; en mängd kommissionsbyråer skulle uppstå för menniskohandel. Endast de mest obemedlade skulle bli utskrifna. Känslan häraf skulle hos dem framkalla ett elödande hat mot de lyckligare lottade samhällsmedlemmarne — en känsla, hvartill näringsämnen ändock pläga finnas, så att man i sanni g icke beöfver genom okloka Jagstiftningsåtgärder underblåsa densamma, De frivillige? och de legokarlar, som komme att ingå bland dessa konskriberade, skulle troligen till största delen bli lösa personer af. äfventyrlig och moraliskt tvetydig beskaffenhet, om de än i juridisk mening taget vore af oförvitlig frejd.: Med dessa såsom kam rater och i-många fall utan tvifvel såsom förgångsmän skulle de unga konskriberade sällskapa under kasernlifvet, som i allmänhet utgör en plantskola för, många oseder och lyten, i många fall för ett lättjefullt lif och olust för verkligt arbete. Under de år, då soldatpligten fortfore, skulle det ocksä utan tvifvel bli ganska svårt för många af dessa. konskriberade att erhålla en fast årstjenst. De skulle nödgas taga erbete här och der på beting och en delaf dem skulle efter den nyssomnämnda moraliska vexelundervisningen under kasernlifvet utan tvifvel åvägabringa en ganska ledsam tillökniog i proletärernas antal. Det är armåer af dylika beståndsdelar, som despotismen helst önskar ha till sin disposition. I vårt fria land stå de dock i full strid med folkets uppfattning och med alla samhällsförhållanden. Vårt folk har aldrig med tecken till bifall betraktat Rysslands eller; Frankrikes konskriptionsarmeer och tvångsrekrytering. Deremot har det på sednaste tiden med allt större beundran och allt lifligare intresse omrent OAS KSR ARE LEARN