steg emot henne, med framsträckthand och strålande leende. Men hon tycktes icke se, hvarken den framräckta handen, eller den stol dess egare bjöd henne. Hon satte sig i en liten soffa vid fönstret och bad Molly komma och se på hennes inköp. 8e här, sade hon, de här gröna banden kosta bara fjorton shilling. alnen, det här sidenet, tre shilling4, och på detta sätt fortfor hon och vår så upptagen af dessa småsåker, att hön ej håde ett ögonblick att egna sin mor eller hennes gäst. Mr Preston gjorde som hon. Han talade vid mrs Gibson, utan att fråga efter de unga flickorna, om nyheter och smått sqvaller för dagen, men Molly, som emellanåt såg upp på honom, blef halft förskräckt öfver det uttryck af undertryckt vrede och hämndlystnad, hvaraf hans vackra ansigte nästan förvreds. Hon hade ej lust att se på honom mer, utan försökte hjelpa Cyntia i att underhålla ett enskildt samtal. Hon kunde dock ej undgå att höra huru mrs Gibson nu med största artighet underhöll mr Preston och talade oupphörligt. som om hon velat hålla: honom qvar, då hon deremot före Cyntias återkomst låtit täta luckor i samtalet uppstå, som för att gifva gästen tillfälle till uppbrott. Bland annat talades också om Hamleys. Mrs Gibson hade ingenting emot att beskrifva det förtroliga förhållande hvari Molly stod till denna adliga familj; och då den unga flickan hörde sitt namn nämnas, sade styfmodren: CStackars mrs Hamley kunde nästan icke undvara Molly; hon betraktade henne alldeles som en dotter, synnerligast mot slutet, då hon visst hade många ledsamma stunder. Mr Osborne Hamley — det har ni