Aftonbladet – 27 mars 1866, sida 3

ädel kraft har sålunda förlamats. Hur är det derföre möjligt att menniskovänliga och varmhjertade lagstiftare , ännu länge skulle kunna tveka i denna sak eller ängsligt afväga, nedpruta och till ett minimum reducera en gåfva, som gifven, skulle vara lika fruktbärande och välsignelserik för den gifvande som för den mottagande? Vi skulle kunna anföra fall, ådagaläggande huru hårdt dessa hittills gällande lagars nödvändiga efterlefnad drabbat individer — ja, den som nedskrifvit dessa rader skulle kunna anföra sig sjelf och sin samhällsställning som exempel, om ej ban hyste en naturlig försynthet att med sitt personliga lidande framträda inför en större allmänhet. Värre tider hafva för judarne funnits, tider af mörker, förtryck och förföljelse, vid hvilkas minne menskligheten ryser; men att med vilja, nit och krafter att verka i upplysningens, bildningens och den samhälleleliga ordningens tjenst, på grund af afvikande trosbekännelse bortvisas ur sina landsmäns och bröders, ja, sina landsmäns och bröders leder, detta är ock i våra tider ett lidande, tungt nog för att kunna påräkna sympatier af hela det svenska folket och kraftiga åtgärder till afhjelpande af dess lagstiftare. M. A. G. En Jude.