Aftonbladet – 3 mars 1866, sida 2

ducerade i riksmynt och måttet reduceradt ä Il svensk tunna ( 6310 kubikfot). g I Stockholm var priset n 1864: 1865: pålv lvete Rmt 13: 50 å 17: 20 16: — å 21: NI h äg oo I —å10:50 13: 75 å 14: —Id orn 8 — å 10: 96 11: 53 å 14: — afre 6: 50å 7: — 8: 50 å 8: 80 Men deremot i London 1864: 1865: pål! Ivete enn gelskt Rmt 19: — å 26: 50 19: — å 30: — :0 främk mande , 18: 50 å 25: — 22: 50 å 30: — li Corn 11: — å 17: 50 15: — å 20: — lr Iafre svensk, 9: 50 å 11: — 10:50 å 13: 50 ( Amsterdam: ( Ivete Rumt 22: 50 å 25: 33 — 26: 8 å 27: 501) Råg 13: 92 å 14: 58 15: — å 16: — Ir Antwerpen : Ivete Rmt 19: 25 å 21: 77 21: 27 å 23: 8017 Låg n 12: NV å 14: — 14: — å 14: 54, Korn 10: 87 å 14: 67 13: 5 å15: 21, Tage v E9—-—-—10: 20 — —l1 remen: tåg Rmt 12: 64 å 13: 60 14: 72 å 16: 481! amburg : I JTvete Rmt 15: — å 16: — 22: 40 å 2: 80 äg op 10: 80 å 11: — 16: 60 å 16: 801 Korn 9: 60 å 10: — 13: 60 å 14: 8011 Hafre 6: 80å 7: 20 10: 20 å 11: 2014 Stettin : Hvete Rmt 15: 33 å 17: 67 19: 33 å 24: — Råg . 11: — å 12: 33 16: — å 17: 33 Korn o 8 67 å 10: — 13: 33 å 14: 331 Hafre oo 77: 33å 8 — 9: 50 — —II Königsberg : Hvete Rmt 11: 25 å 19: 12 19: 68 å 25: 314 Råg 9: — å 11: Bl 15: 46 å 16: 60. Korn 8: 44 å 10: 69 9: 81 å 11: Bl Hafre 5 3Aå 7: 59 7: 31 å 8 AM anzig : Hvete Rmt 15: 75 å 2: — 17: 50 å 25: — Råg 1: —å1k— 15: 90 å 16: 75 Korn 4600 en 11: 40 å 12: 15 Hafre 7:50 — — 7.80 — — St. Petersburg: Hvete Rmt 18: 922 — — WII — — Rag 11: 56 å 12: 61 14: 72 å 15: 16 f förestående noteringar torde man finna en bekräftelse på vår ofvan uttalade äsigt att de föregående årens rika skördar icke vidare inverka på spanmälspriset, och att den så mycket befarade Söfverproduktionen på naturlig väg blifvit utjemnad. Vidare synes, att då spanmäålen öfverallt i utlandet noteras högre än hos oss, så torde våra landtmän icke beböfva frukta för någon synnerligt stor spanmålstillförsel, utan kunna i stället motse en ganska fördelaktig export då sjöfarten åter öppnas2). Sist antydda förhållande leder vår uppmärksamhet på resultatet af förl. års skörd inom Sverge. Huru visar sig det? Fullt tillförlitliga uppgifter ega vi väl icke att tillgå, men de som redan meddelats äro dock temligen vägledande. Enligt de från samtliga länsstyrelserna inkomna uppgifter befinnes det allmänna bedömandet af årsväxten i riket för 1865 hafva utfallit sålunda: Årsväxten har varit Medelmåttig? i 4 län (Upsala, Blekinge, Wermlands och Gefleborgs län). — Fullt medelmåttig? i 4 län (Stockholms, Örebro, Westmanlands och Kopparbergs än). SNära medelmåttig? i 5 län (Södermanlands, Östergötlands, Kalmar, Göteborgs och Elfsborgs län). Under medelmåttig? i 9 län (Gotlands, Jönköpings, Kronobergs, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Skaraborgs, Westernorrlands och Norbottens län) och PMissväxt? i 2 län (Jemtlands och Westerbottens län). Om än dessa uppgifter icke kunna antagas såsom absolut tillförlitliga, så antyda de dock att skörden i qvantitativt afseende lemnat ett mindre fördelaktigt resultat i mer än halfoa Sverge, men någon bekymmersam brist på spanmål är lisa visst ej att befara (derest icke kommunikationsmedlen äro dåliga), enär — enligt hvad redan i höst visat sig — en gnska betydlig spanmålsexport egt rum. isserligen bar isynnerhet rågskörden slagit fel inom flertalet af de södra länen, hradan ock det ovanliga förhållandet inträffat att råg blef uppköpt i hufvudstaden och afskeppad till Skåne 3); men sådant oaktadt har dock från samma län vårsäd blifvit exporterad till ganska betydligt belopp. Ja väl — hafre isynnerhet, anmärkes af några opraktiska kammarekonomer som fått i sitt hufvud att dem stora hafreexporten utgör en verklig riksolycka, enär, enligt deras förmenande just nämnde sädesslag först och främst bör användas i de svenska ladugårdarne. För vår del tro vi att landtmännen förfara ganska riktigt då de odla och afttra sådana sädesslag som först och främst icke äro ömtåliga, dernäst mindre anspråksfulla i afseende på jordmån och kultur, men ändå gifva en relativt god skörd — samt slutligen äro begärliga för export särdeles då de derjemte betalas jemförelsevis bättre 2) I ett fall torde dock en ej obetydlig införsel fortfarande böra motses neml. af hvetmjöl. Orsaken dertill är dock ingalunda brist på svenskt hvete af god beskaffenhet, utan endast den omständigheten att vid de svenska qvarnverken, med några få undantag, ännu icke kan ästadkom: mas lika vackert mjöl, som det, hvilket införes från Köpenhamn och Stettin. Attemellertid med detta mjöl fullt jemförligt kan åstadkommas här, ha hrr Althainz och Svanberg ådagalagt; men af deras stora mjöltillverkning konsumeras största delen vid deras egen bageriinrättning. För anläggningen af qvarnverk i stor skala och efter nyaste konstruktion erfordras numera högst betydliga kapitaler Dessa kunna dock svårligen åstadkommas utan att flera per soner associera sig, hvilket åter under nuva rande konjunkturer är med stora, svårigheter förenadt. 8) Man torde dock icke såsom absolut säkert böra antaga att någon vidare rågafskeppning på Skåne kommer att ega rum, ty enligt uppgif ter, som vi anse tillförlitliga, hålla de skånsk: landtmännen allmänt på sin råg i afvaktan på högre pris nästkommande vår. Denna förmo. dan vinner bekräftelse deraf att de skånsk: