Aftonbladet – 21 februari 1866, sida 2

ödd den 3 Febr. 1773 och har haft 11 barn, 6 barnbarn samt 85 barnabarnsbarn. s — Ångfartyget Excelsiors förlisning. Härom krifves närmare den 14 Februari från Nor! len: Engelska ångskeppet Excelsior, fördt : f kapten W. Newton, afgick från Hull ördagen den 3 Februari kl. 9 på aftonen! ned full last, 18 mans besättning och 7! assagerare. Fartyget hade godt väder ända ill den 4 på middagen, då plötsligen en bäf-! g storm uppstod och tillväxte allt mer ch mer. Samma dag på aftonen kl: 12 11 tötte fartyget på grund och alla an-4 trängningar att få det åter flott voro fruktösa, då rodret blifvit så skadadt att det cke mera kunde göra tjenst. Omedelbart lerpå började vågorna rulla öfver däcket ch en störtsjö Borttog hela däckslasten amt sönderslog alla fartygets båtar och lödade i ett ögonblick tre man och en vinna. De öfriga af manskapet flyktade lå upp i masterna och förblefvo der till ndra morgonen. På måndagsmorgonen den , då ebb inträffat, begåfvo de skeppsbrutna ig ned på däck för att söka förskaffa sig några ifsmedel och vatten; men sådant stod ej tt finna, utan måste de arma meniskorna iter begifva sig upp i masterna. Derefter unde de ej upptäcka något af däcket, emelan sjön alltjemt stod högt öfver detsamna. Andre styrmannen försökte att genom simning rädda lifvet, men efter förfärliga ansträngningar syntes han gå till botten. Fem personer, den ena efter den andra, dukade under för sina lidanden och omkommo. De öfria uppehöllo sitt lif på ett sätt, hvartill endast len gräsligastehungerkan drifva en menniska, och genom de medel som ingen penna kan nedskrifva. BHSlutligen blefvo de arma skeppsbrutna från sitt förfärliga lidande förlossade, då lördagen den 10 Juisters räddningsbåt och manskap utkommo till vraket och bergade dem samt förde dem i land. hvilket tillstånd de arma menniskorna befunno sig kan man tänka sig. De blefvo emellertid på bästa sätt förplägade och rönte den ömmaste omvårdnad. Det reqvirerades enast läkare och läkemedel från fastlandet. e räddade voro: kaptenen och hans hustru, förste styrmannen, andre maskinisten, tre eldare, stewarten, kocken, fem matroser och en passagerare. De omkomne voro: andre styrmannen, förste maskinisten, två eldare och sex passagerare, de sednare alla tyskar. ———A , — Sparbankerna i Schweiz. Samme författare i Helsingfors Dagblad, som vi förut erterat i fråga om de industriella förhållandena i Schweiz, yttrar i fortsättningen af sin intressanta uppsats följande om sparbankerna i samma dand: Vid slutet af år 1862 funnos uti Schweiz 230 sparbanker, uti hvilka 353,855 insättare hade deponerat en summa -af 131,542,639 francs och hvilka. derjemte egde en reservfond af 6,402,994 fr. Således utgjorde de insatta medlen något mer än 52 francs för hvarje invånare, och insättarpes antal nära en sjundedel sf nela befolkningens. Deponenternas tillgodohafvande steg i medeltal till 372 francs. Jemför man dessa fakta med de, hvilka andra länder i detta afseende hafva att förete, så finner man att Schweiz på grund -af desamma måste erhålla ett ännu högre rum--bland de europeiska staterna än det, som det intager tillföljd af sin vidsträckta handelöch sin storartade industri. Det visar sig att.i intet land i Europa den stora mängden så arbetar på att genom hop: samlandet af ett set kapital trygga sitt oberoende. -UtiEngland har styrelsen gjort mycket för att befrämja sparsamheten, staten garanterar återbetalandet af de medel, som blifvit inlemnade till sparkassorna, och nästan alla postkontor fungera såsom sådana; detta oaktadt är insättningarnes belopp pro portionsvis mindre än i Schweiz. ven 20 November 1863 funnos uti Storbritanniens sparbanker deponerade 1070 millioner francs af 1,556,656 insättare. Hade sparsamheten varit lika stor som den var i Schweiz redan 1862 (ett för sparbankerna ofördelaktigt år), såskulle depositionerna stigit till 1560 millioner; hade den varit lika allmän, skulle insättarnes antal uppgått till nära fyra och en half million. AÄnnu fördelaktigare framstår Schweiz i jemförelse med Frankrike, Deh 1 Januari 1863 funnos i detta land 478 sparbanker med 318 filialkontor, uti hvilka 1,379,180 deponenter hade insatt 424,209,662 francs. Under med de schweiziska likartade förhållanden skulle depositionerna stigit till nära fem gånger så mycket, d. v. s. till 1950 millioner francs och insättarnes antal till nära fem millioner. Ofvanstående siffror visa tydligt nog till hvilken höjd det materiella välståndet stigit i Schweiz; de förklara derjemte äfven inågon mån buru det varit möjligt att så högt uppdrifva landets produktiva krafter. Den lätthet att förskaffa sig-allt hvad till lifvets uppehälle nödigt är, hvilken följer af den framstående ståndpunkt industrien uppnått, har i väsentlig Mån bidragit att möjliggöra det årliga hopsparandet af-ett betydligt kapita, och den öfverallt i Schweiz utveckade sparsamhetsandans-har å sin sida verkat att det blifvit utförbart att bringa industrien till hvad den är. De schweiziska sparbankernas resultater bekräfta på ett slående sätt sanningen af ordspråket: ?af många bäckar små blir -en stor å4. Genom den vidt utgrenade verksamhetev af de skilda kassorna -hopsamlas tusentals små summor, hvilka annorstädes skulle legat ofruktbara eller bortslösats till onödiga utgifter, men hvilka här bilda en fond af nära 140 millioner francs (då reservkapitalet medräknas), som åter utlånas och fören fruktbar, hvarvid till det industriella arbetets disposition ställes ett kapi