Aftonbladet – 15 februari 1866, sida 3

1 Konventionen mellan Frankrike och England at 1 den 16 Nov. 1860 bestämmelser öfver de kom: I pensationer utöfver tullen, som vissa varor måste r I vidkännas för att kontrabalansera de skatter på I lika varor, som egna fabrikanter måste vidkännas. . Likaså finnes i fränsk-belgiska traktaten af den If och 27 Maj 1861: ängående tullens: höjande i I fall af sutväillanoe, kontroll o. 8. v. å vibsafrans tIska fabrikater (art. 5); bestämmelser rörande ;I drawback (ibidem) ; angående inverkan af-acciIsen på tullen (art. 6); åtgärden om deklaration rörande värors värde anses af tullstyrelsen oriktig (art. 20—23); hvad sistnämnda deklarationer böra innehålla (art. 24); åtgärder förbedömande laf väfnaders värde (art. 17 och 28). ;) Häraf befinnes hurnv vigtigt det är att exportören känner dessa bestämmelser; på det han icke hå göra förluster. :Om dessa bestämmelser HKafva dock rikets ständer tills dato sväfvati den I fullkomligaste okunnighet: Gå vi nu till der 7:de artikeln, der den myc: ket omordade bränvinsfrågan behandlas, så finna vi der det stadgande, att bränvin och sprit af Tvindrafvor på fat må, då varan är tillverkad i Frankrike och derifrån sjöledes direkt inkommer till Sverge, dit införas emot erläggande äf den afgift, som för tillverkningen af svenskt bränvin lär ellerkan varda bestämd. Dock-skall denna afgift ökås med en surtäxe af 30 öre per svensk kanna? ö. s. v. Jag vet, att det är vågadtaf mig att uppträda med det påstående, att denna öfversättning af franska traktatens 7:de artikel är oriktig,, och jag, skulle icke hafva fäst mig dervid,,om icke artikeln innehöl!e ett vigtigt sakförhållande. Jemföra vi originaltexten, lyder denna sålunda: ,les eaux de vie et esprits de räisin er cercles; provenant:de Franeeset importås direetement par mer En Sugde,; seront admis å des) droite7 identiques ,å ceux qui grevent, ou reveraient. les esprits de fabrication sugdoise. outfois, ces droits seront augmentås dune surtaxe de 30 öre par kanna sugdoise etc. Denna originaltext innehåller oförtydbart, att förutom surtaxen: skall konsumtionsskatten bestå såväl af bränvinstillverkningsafgiften i Sverge, hvilken för närvarande utgår med 60 öre per kanna, som ock alla andra afgifter, som liro ller kunna varda Ppålagda den svenska bränvinsfabrikationen: En sådan tolkning medgifver icke den: svenska, öfversättningen, och den är derför, som jag nämnt, oriktig. Då jag emellertid var tvehågsen, omjag skulle tilltro mig nog kännedom om franska ! språket för att göra denna anmärkning mot det officiella trycket, fattade jag det beslut att genom notarius publicus förskaffa mig en.bestyrkt öfversättning. Jag infann mig hos notarius publicus och framförde mitt ärende. . Notarius -publieus log åt min begäran att få en så enkel mening öfversatt, men villfor densamma och lemt nade mig en så lydande öfversättning. Bränvin och sprit af drufvor, på fat, af fransysk tillverkning och importerade sjövägen direkte till -Sverge, må införas mot enahanda afifter som de, hvilka äro pålagda eller kunna omma att påläggas spriter af svensk tillverkning. . : Om man betraktar dessa öfversättningar, visar är dem emellan en ganska betydlig skilnad; ty då den i författningssamlingen. utkomna öfversättningen afser endast bränvinstillverknings-afgif-( ten, afses åter i den andra alla afgifter, som drabba fabrikanten, såsom t. x a) den för ökade kostnad, som blir en följd geraf att bränvinsskatten skall erläggas i förskott, b) utgifterna för att under den tid bränvinsbränningen fortgår förse kontrollören med köst sämt eldadt rum med städning äfvensom uppassning, c) besväret att vid uppmätningen af varanlemna kontrollören nödigt biträde, äfvensom d) den ränte-) förlust, som ; kan tillskyndas fabrikanten deriom, att K: M:t kunde finna för godt att icke låta en full tillverkningstermin åtgå, utan afkörta densamma, dervid fabrikanten väl återfår skatten för det belopp bränvin han icke fått tillverka, men deremot ingen ränta å dessa penningar, af hvilka han dock någon tid varit i mistning, och: för hvilkas anskaffande han måhända fått vid-: kännas dryga utgifter. Förutom tillverkningsafgiften tynga således ganska många andra afgifter på denna fabrikation, och det är derför. af nöden. att den svenska öfversättningen rättas till närmare öfverensstämmelse. med . den. franska texten. Det kan dessutom hända, att man i en framtid skulle finna sig böra, i stället för som nu sker — nemligen att låta dem, som hafva handelsrätt, betala en viss rund summa såsom utskänkningsafgift, deri ingår äfven afgift för utskänkning af utrikes. ifrån kommande brända, och destillerade drycker — låta denna utskänkningsoch utminuteringsafgift. för utländska spritdrycker uttagas vid deras förtullande, hvarigenom kontrollen blefve nöggrannare. Ty kö tror, att. den nuvarande metoden är ettsalltför dåligt sätt att utöfva kontroll, och jag vill i detta afseende åberopa. förhållandet med England, Frankrike och Belgien, i hvilka länder de utifrån kommande spritdryckerna betalas vid tullstationen; då man kan bestämdt veta, att för hvarje kanna erlägfe den afgift, :som befunnits nödig. I -dessa länder betalas för öfrigt för denna; vara flera andra utgifter, såsom för kontroll och öfvervakande m, m., och vi behöfva bara, se till hvilka höga tullsatser denna artikel dråger i England Belgien, för att genast finna, att derunder är inbegripet icke blott tillverkningsafgiften, utan äfven konsumtionsafgiften och; dylikt... Desto angelfgnare torde. derför . vara, att icke genom en felaktig redaktion förhindra den franska varans beskattande till den grad traktaten med: gifver. Hvad nu beträffar denna bränvinsfråga, som på sednare tider snart sagdt stått på dagordnin: fom har jag sökt att efter bästa förmåga derom örskaffa mig kännedom. , Mina upp ysningar har jag naturligtvis erhållit direkte från Frankrike. Till bränvinsoch sprit-tillverkningen der användas hufvudsakligen Vindrufvör och hvit: betor. Nere rov har på sednare tiden i Frankrike erhållit en högst betydli tonk k nån och synnerligast i morra delen af,Frankrike tillverkas:af detta ämne ofantliga qvantiteter bränvin. Som emellertid drufbränvinet i utlandet värderas mera än hvitbetsbränvinet, sträfvar försäljaren af det sednare att åt detsamma gifva utseende af att vara drufbränvin. För sådant ändamål försändes det till södra Frankrike, der det försättes med ämnen, som gifva det färg och smak af drufbränvin, . Denna procedur skulle lika väl kunna ske i norra Frankrike, och åtgärden företages derför hufvudsakligen för attfåvaran erkänd såsom drufbränvin. Vid exporttill främmande länder är nemligen ett intyg från myn digheterna, att det utgått från den: eller den orten, tillfyllestgörande för att bränvinet, utan alla prof, skall erkännas såsom drufbränvin. Det är ker från Bordeaux, som denna export berifves, sedan förfalskningen skett i departementet Charentes. Denna förfalskningsfråga är ganska intressant, och jag har i afseende på sättet; hvarpå förfalskningen bedrifves, erhållit några upplysningar af en fransman, som är skicklig kemist, nemligen ; mr Chevalier i sitt arbete: ?Diectionnaire des te sifieations?. Jag ber att derom få meddela en kort redogörelse. För det första söker man att bedraga dem, som skola afprofva bränvinet, i det man söker göra vätskan tätare, hvarigenom profvaren icke nedsjunker så djupt. För att åstadkomma detta esi i spriten calcium chlorur. Vidare förfalskar man ke rn med en viss qvantitet af pötates eller hvitbetsbränvin. Afven förändrar man skenbart hvitbetsbränvinet genom satt helt enkelt färga detsamma med brändt socker, nötskal eller med cachou, som är med kryddor inkokad, gummilik saft af åtskilliga ostindiska trädfrukter. Denna slags förfalskning är ganska svår att igenkänna, äfven medelst kemisk undersöking Ls Krama maArithandlare han. att ce. la2A 2 fe na krk JA