Aftonbladet – 15 februari 1866, sida 3

tull skulle åsättas landtmannaprodukter, sprit n fl. artiklar. Detta rikets ständers beslut — .I rikets ständer allena ega enligt grundlagen a derom besluta — blef af regeringen så behant ladt, att i den tulltaxa, som den 4 Dec. 1863 u färdades, bortströks det skydd, som af rike ständer ansetts nödigt för landtmannavaror, hva jemte tullen för artikeln sprit nedsattes från 5 till 45 öre pr alkohol. Då vidare regeringen vid samma riksdag til kännagifvit, att underhandlingar voro inledda ft Jåvägabringande af en handelstraktat med Fran) rike; ansågo sig rikets ständer böra till K. M ingå med en underdånig skrifvelse i ämnet; oc . denna skrifvelse ansågs vara af den vigt, att de I borde intagas i riksdagsbeslutet, der den åtel finnes under 23. :Herrarne torde erinra sig, a! Trikets ständer deri nämnde, ?att rikets stände för några artiklar beslutit nedsättning, allt i er lighet med deras den 4 Nov. förutgående år detta ämne till K; M:t aflåtna underd. skrifvelse deruti de tillika anhöllo att K. M:t behagade efter föregången utredning af sakkunnige mär till rikets näst sammanträdande ständer i nåde aflemna förslag till ny tulltaxa, deruti, med iakt tagande af erforderlig enkelhet i afseende på upp ställningen, införseltullarne för de fabrikat, sor utgöra föremål för inhemsk industri, må föreslå till sådana belopp, att de å ena sidan icke kunn lemna den svenska producenten tillfälle at skörda oskälig vinst på öfriga meborgares be kostnad, men å den andra göra det för honon möjligt att, med användande af omtsnke och flit fördelaktigt bestå i konkurrensen med främman de, i afseende på klimat, läge och kapitaltill fång, mera lyckligt lottade länders industriid are. Hvad påföljd hade nu denna skrifvelse? Jo att K. M:t utfärdade en tulltaxa och tillsatte er tullkomit i motsatt riktning mot den af riket: ständer uttalade åsigt; och detta i en fråga de; ensamt rikets ständer egde beslutande rätt. Dennz tullkomitå har afgifvit sitt betänkande, traktater med Frankrike har i allmän öfverensstämmelse dermed blifvit afsläten ochi samma anda hai den 24 Mars 1865 utfärdats en tulltaxa attlända till efterrättelse från den 13 April 1865; en tull: taxa, som går ännu längre, ännu mera strider mot de af rikets ständer gjorda anhållandena och ännu mera kringskär rikets ständers rättigheter i afseende på tull-lagstiftningen. Om man frågar sig huru det varit möjligt, att de af sistl. riksdag så tydligt uttalade åsigter blitvit förbisedda; torde sväret vara att: finna deri, ätt en viss id hos någon eller några af konungens rådgifvare lyckats tränga sig fram; Det måste hafva varit frihandelsidn: som gjort sig gällande, ty hade endast Sverges fördel af: setts med denna handelstraktat; tror jag mig kunna visa, att den icke kunnat afslutas på sätt som skett. Att nämnda id varit en ledstjerna: ådagalägges dessutom deraf, att vissa delar af bestämmelserna i traktaten icke gjorts beroende af rikets ständers sanktion samt att K. M:t till följd deraf utfärdat en generel tulltaxa, stödjans de sig på de i traktaten bilagda tarifferna A. och B. Frågar man åter huruvida annorlunda kunnat ske, kan i detta afseende bådedet praktiska England och äfven Frankrike åberopas såsom cxempel, ty der hafva de under sednare årenin: gångna traktaterna varit ämnade att befästa de respektiva ländernas praktiska och industriella intresseh, och frihandelsidn har omfattats endast i den mån densamma kunde befordra nämnda intressen. Hos oss deremot har man gått en helt annan väg, follföljände uteslutande detta ideella; chimeriska mål vå landets bekostnad. För att visa hvilket olika förfarande de stora praktiska länderna iakttagit ijemförelse med oss, vill jag anföra några slående fakta. — Den trakat, som den 23 Jan. 1860 afslöts mellan Engand och Frankrike, innehåller, att någon betämd tariff icke för tillfället kunde stipuleras, 1itan bestämdes allenast ett maximum och ett ninimum för hvarje artikel, dervid tullsatser icke inge öfverstiga 30 procent ad valorem. I samnanhang härmed tillsattes i de båda länderna n komite, som egde att grundligt utreda törhålandena. Komitåerna arbetade länge och nogsrannt: Ensamt för Frankrike upptager betänandet 7 stora volymer in folio, och deri behandas den ena artikeln efter den andra med beräk ing öfver de fördelar och olägenheter, som för vardera af dem skulle are genom traktaten. örst sedan dessa arbeten blifvit fullgjorda sämt nyndigheterna för handel, åkerbruk och industri leröfver yttrat sig, bestämdes slutligen tarifferna. ixempelvis vill jag, för att visa huru ytterst oggranna dessa ER äfvensom Belgien och Tolland, äro i att skydda sin industri, omnämna rtikeln: socker. För att få utredd frågan om len drawback, som i hyartdera af de 4 länderna vorde beviljas vid utförsel af raffineradt socker, ich i sammanhang dermed frågan om den tullats, som borde åsättas utifrån kommande raffieradt socker, beslöts att en komitå skulle samnanträda för att anställa undersökningar röranle det 8 k. rendementet? vid raffineringen och å dessa grunder ett utlåtande, hvarigenom samtiga dessa länders fördel lika mycket iakttoges. å ett neutralt område; nemligen i Köln, hafva mfattande försök verkställts för utrönande af len qvantitet raffineradt socker, som kan erhålas af de olika sorterna råsocker, och man vänar att först i Juli månad innevarande år ett betämdt resultat skall kunna framläggas, på grund ivaraf man sedermera skall kunna sluta en trakat om denna artikel. — Detta exempel torde nera än tillräckligt visa huru måna andra länder ro om sin industri. Jag återkommer nu till den engelsk.franska raktaten. Icke på ett, utan på många ställen äger sig drottningen af England icke kunna dedera i frågan; hvilken hon: derför hänskjuter ill parlamentet: Så i 5 och 6-:48 rörande: vin, i 6 rörande diverse varor, i 8 rörande. bränin; i 14 6 säger engelska regeringen : den. lagiga sanktion, som är af nöden, skall gifvas af arlamentet; och slutligen heter det i att raktaten icke skall vara gällande. förr än drottingen blifvit genom parlamentets bifall auktoiserad att fullgöra de förpligtelser: hon derigeom velat åtåga sig. Man ser häraf med hvilen grannlagenhet engelska regeringen gått till äga, när det var fråga om landets intresse och arlamentets rätt. — Upplepingana vill jag ämna, att parlamentet icke åthöjdes med en urtaxe af 2 pence pr gållon spritvara och att ll. följd häraf en additionel artikel måste pop öras, hvilken undertecknades i Paris den ch ratificerades den 28 Februari 1860. — Enaanda har förhållandet varit med de traktater rankrike ingått med Belgien och Italien. Om vi nu gå till förevarande af regeringen till ikets ständer öfverlemnade traktatfråga, finna i med öfverraskning, att regeringen öfverlemnat en i ett högst ofullständigt och outredt skick. ag frågar om det är någon som kan göra sig tt klart begrepp om de förluster, som af denna aktat, om den bifölles, skulle komma att tillkyndas landet. Väl förekommer i tullkomitens etänkande en beräkning, men denna afser alleast den förlust, som skulle uppkomma, om de f samma komite föreslagna tullnedsättningar omme till stånd, i sammanhatig hvarmed komin, såsom ett sätt att anskaffa motsvarande inomster, föreslagit höjande af tullen å kaffe; socer, bränvin m. m. Dessa beräkningar grunda ig dessutom på förhållandena år 1862 och äro åledes föråldrade. Kömiten hade i stället bort tödja sig på en 10-årig medelberäkning -eller, m tid dertill saknats, på förhållandet det sista r, för hvilket Rd kunnat anskaffas och å grund af 1865 års tulltaxa. CS FILT JISKAE SPARE Ko PIN Fell AF UYR SE JE FIRE JE