Aftonbladet – 5 februari 1866, sida 3

EREONOMISEKT. Frågen huruvida landtränterierna skull öppna uppoch afskrifningsräkning uti d enskilda bankerna rönte väl det missöde att icke finna tillräckligt understöd inor ridderskapet och adeln eller presteståndef hvaremot borgareståndet utan votering oc bondeståndet efter votering, som utföll me 5 ja mot 28 nej, förklarade frågan var rijent af en utredning. Någon underdäni skrifvelse blir således icke utaf, men K. M: lärer i alla fall vara oförhindrad att låta på sätt som finnes lämpligast, utreda frågan och det förefaller oss, som om den utgån frågan fick inom de folkvalda stånden borde förutom sakens egen vigt, gilva ökad an ledning att taga densamma 1 skärskådande Väsentliga bidrag till en blifvande utred ning torde stå att hemta ur diskussionspro tokollerna, förda hos borgareoch bonde ståndet; man hade der i allmänhet uppfatta frågan i all sin enkelhet, och de af viss reservanter uttalade farhågorna för staten medel tillvunno sig blott ringa uppmärk samhet. Tvärtom ansåg man nog inkonse qvent, alt ehuru konungen och rikets stän der stiftat en lag för enskilda banker, K. M: sankt ouerat bankbolagens bolagsreglor, oc) konungens -befallningsbafvande hade til äåliggande att vara kontrollanter öfver ban kernn, man likväl, allt detta oaktadt, nu e ansåg bankerna tillräckligt solida för att sin vård emottaga tilllälhgtvis lediga rän terimedel. Ett af de två, antingen var de rätt att hafva genom lagstiftning framkal lat de enskilda bankerna och derigenom in leda samfund, korporationer, bolag och en skilda att eåsom sina bankirer anlita de un der offentlig kontroll stående enskilda ban kerna, eller var det oklokt att nu tveka be gagna de enskilda bankerna för allmän räk ning på sält som ändamålsenligast och bäs kunde medföra lättnad i penningcirkulatio nen.