Aftonbladet – 5 februari 1866, sida 3

Statskreditens missvårdande. Göteborgs Handelsoch Sjöfartstidning har icke kunnat dela vår uttalade åsigt, att en förhöjning i räntefoten för de svenska statsobligationerna på utländsk markned från A!o till 5 Z kommer att utöfva ett menligt inflytande på all vidare upplåning i utlandet mot obligationer för svensk räkning. Såsom skäl för sin åsigt anför G. H. T. bufvudsakligen följande: A.-B:s upplyste författare lärer väl icke kunna förbise att penningmarknadens ställ. ning, i fråga om statspapper, i sednare tider så förändrat sig, att 5 4 numera motsvara 4!2 4 eller derunder för några år tillbaka, churuväl ändock icke skilnaden mellan de föregående svenska jernvägslånen och det nu öfverklagade uppgår till Va 4 årlig ränta. Och af denna allmänna pen ningställnipg kan lika litet Sverge som an. dra länder ställa sig oberoende, äfven om, hvilket vi ej bestrida, det varit a öjligt att. genom en samverkan mellan vär riksbank och vårt riksgäldskontor, uppehålla vårs äldre apper i en bättre kurs. Man bör dock ihågomma, att under denna sednare tid mycket stora lån af flera stater utbjudits å de store marknaderna, hvilka erbjudit åt spekulationen lockande tillfällen till förtjenst. Mök tiga stater hafva bjudit på papper, hvilka gifva 7, 8, ja ända till 10 procents ränta! Förgäfves må man säga alt dessa stater ärc sådana som stå i skuld öfver öronen och dertör hafva en rubbad kredit, hvaremot Sverges papper äro de mest solida i verl. den. Detta sednare veta vi af alltför väl, men det är härvidleg ej nog med att vara solid, utar man måsie älven så anses, och nu bafva ju både enskilde och offentlige män utskrikit vårt lands tillstånd såsom rniveradt, ett skrik, som icke föres ostraffadt när man behöfver anlita krediten, fram