Aftonbladet – 31 januari 1866, sida 3

Siljeström, Meyer, Muren, Wern, Wistrand, Ljungberg, Heykenschöld, Hierta, Blanche och Björkman. Statsutskottets bet. n:r 22 litt. A., vilkorligt tillstyrkande, efter skedd votering, k. propositionen om tackjernstiondens upphörande, bifölls på yrkande af hr Gahn, med tillägg att nya masugnar genast befrias, efter votermg med 26 röster mot 21, som röstade för återremiss. Medhr Gahn instämde hrr Blomberg och Heykenschöld. Hrr Staaff och Henschen yrkade återremiss och hrr och Wern bifall till utskottets betänkande. Svatsutskottets bet. n:r 22 litt. B., tillstyrkande utredning och k. proposition på förändring i lagstiftningen, om upphörande af kopparränta och tionde för tillgodogörande af mineralrikets alster, föranledde en diskussion, hvari deltogo hrr Berger, Falhem, Blomberg och Heykenschöl och som fortsättes i eftermiddag. Ståndet åtskildes kl. half 4:e. m. Bondeståndet. (KL. 10 f. m.) Talmannen tillkännagaf att vid hållen talmanskonferens blifvit föreslaget, det bevillningsutskottets utlåtande rörande franska handelstraktaten skulle föredragas inför ständerna i nästkommande onsdagsplenum, och lemnade ståndet sitt bifall till detta förslag. Statsutskottets afstyrkande utlåtande n:r 28, i :)j anledning af väckta motioner angående ändring i vissa delar af instruktionen för rikets ständers revisorer af statsverket, blef, efter någon diskussion, af ståndet bifallet. Samma utskotts utlåtande n:r 30, i anledning af rikets ständers åren 1863, 1864 och 1865 församlade revisorers berättelser om granskningen af.de under kommerskollegii förvaltning ställda funder och medel, blef äfven af ståndet godkändt. Derefter föredrogs ekonomiutskottets betänkande n:r 35, i anledning af förslag om öfverflyttning på de enskilda bankerna af landtränteI riernas kussoförvallning. Utskottet bar föreslagit en skrifvelse till K. M:t med begäran om en undersökning, huruvida icke en dan anordning 1 skulle kunna befinnas lämplig, samt att K. M:t 11 sådant fall täcktes låta utarbeta och vid nästsammanträdande riksdag framlägga ett förslag i denna syftning. En liflig divkussion uppstod rörande detta betänkande, och Carl uärbon, med hvilken I Svante Bergström och Malmin förenade sig, kunde: ej gilla betänkandet, utan ansåg det vara för riket nyttigast om de allmänna medlen så skyndsamt som möjligt blefve insända till riksbanken. Rosenberg, Per Nilssoni Espö, Jonas Andersson och August Andersson från Östergötland, Forsbäck, Johan Bergström, Medin, Lönnberg, Svensån, Engman och Carl And. Lorsson talade derJemot för betänkandet samt påpekade den fördel, som uppstode för den allmänna rörelsen, om statsmedlen icke, som nu sker, blefve frtölagda; utan så fort som möjligt komme i omlopp: Tal anmärkte äfven, att vi för närvarande ingalunda ha öfverflöd på rörelsemynt, utan snarare brist, samt att, om medlen skulle insättas i riksbanken, blefve följden den, att en så lång tid af flera månader åtginge innan penningarne återkommo i rörelsen; att strypsystemet redan långt dessförinnan blifvit fullkomligt utveckladt. TIafseende å säkerheten för de nedsatta medlen kunde privatbankerna erbjuda fullt ut lika god garanti som riksbanken, alldenstund dessa bankers ansvarighet vore solidarisk. Nyqvist såg visserligen stora fördelar i förslaget, men trodde sig för närvarande ej finna den fäkerhet hos privatbankerna som vore önskij för att man skulle till dem kunna öfverlemna s vg sumiinor af statsmedlen, som nu vore i fråga, hvarföre tälaren icke kunde gilla betänkandet: Rundbäck talade äfven emot förslaget samt fästade ståndets uppmärksamhet på huru våra sedelutgifvande banker EA i strid mot re: resentationens flera gänger uttalade åsigt. Taaren trodde att om detta förslag ginge igenom vore i och med detsämma riksbankens tillvaro gatt på spel?. Carl Anders Larsson beklagade att adeln och Presteståndet redan afslagit detta betänkande, som skulle hafva ländt landet till så stor båtnäd Talaren upplyste med anledning af de anmärkningar som under diskvssionen framkastats mot privatbankerna att om dessa icke funnes till, skulle allmänna: penningrörelsen helt och hållet förlamas, ty riksbankens sedelstock är så obetydlig i förhållande till fölkmängden, att icke mer än 10 rår komma af detta mynt på hvarje af landets invånate. Talaren utvecklade äfven huru den årligen återkommande penningkrig, som alluduppstår vid den tid skatterna skola inbetalas, medfört och medför svåra olyckor för landtbrukaren, hvilka olyckor dock till större delen kunnat förekommas om förslaget blifvit antaget. Efter slutad diskussion begärdes votering som utföll så aut ståndet med 75 ja mot 27 nej gillade det ifrågavarande betänkandet. Statsutskottets utlåtande n:r 22, angående beräkningen af stalsverkets inkomster, blef punkted föredraget samt af ståndet till alla delar biallet. Derefter föredrogs utskottets utlåtande n:r 31i anledning af gjorda tramställningar om eftergift af kronans rätt till dana-arf fallne efter åtskilliga personer. Carl Ifvarsson, Sven Nilsson och inders Pehrsson från Kristianstads län talade emot betänkandet i hvad det rörde hemställan om vissa dara-arfs öfverlemnande till kommuner, hvarjemte den åsigten i allmänhet gjorde sig gällande mom ståndet att det vore bättre om staten helt enkelt afsade sig rätten till dana-arf samt genom en lag bestämdes hvem dylika arf skola tillfalla. Utlåtandet blef i alla punkter af ståndet bifallet, sedan dock först votering egt rum om andra punkten, som bifölls med 58 ja möt 29 nej. Slutligen föredrogs och gillades till alla delar utan diskussion; ekonomiutskottets betänkande nr 36i anledning af motioner rörande norrmäns och danskars rätt att i: Sverge idka handel, handtverk och andra yrken: Ståndet åtskildes kl. ?, till 3-e. m. (Insändt.) Om det ytterliga behofvet af en högre bildningsanstalt I huvudstaden till NN NT FREY