Aftonbladet – 30 januari 1866, sida 3

våga sin plats här, utan att kunna bjud: henne den ringaste ersättning, och förmå henne att i hemlighet bära ett bref till mir dotter — ett barn som hon är. Miss Gibson är nära sjutton år, sir. Jag hörde er sjelf säga så häromdagenX, sad den tjugoärige mr Coxe. Hans principa lemnade åter anmärkninvgen utan afseende Ett bref, som ni ej ville visa hennes far hvilken dock litat på er heder då han mot tog er i sitt hus. Er faders son — jag känner major Coxe väl — borde hafva kom mit till mig och Sgt, öppet och frimodigt Mr Gibson, jag älskar er dotter eller tro mig älska henne; jag anser det orätt at dölja detta för er, ehuru jag ännu är oför mögen att kunna förtjena en enda skilling till. mitt uppehälle; men då jag icke en för egen del kan hafva utsist att lefva utar understöd af min far, icke på många år, si skall jag icke säga ett ord om mina verk liga eller inbillade känslor åt den unga da men sjelf. Det är hvad er fars son borde hafva sagt, såvida icke ett par gran aflugri tystnad hade varit ändå bättre. cOch om jag sagt så, sir — kanske jag borde sagt det4, svarade den stackars m Coxe med ängslig brådska, hvad skulle n då ha svarat? Skulle ni ha tillåtit mig at älska henne, sir?4 Jag skulle troligen ha sagt — jag kar ej vara fullkomligt viss på hvarje ord i et blott antaget fall — jag skulle troligen ht sagt att ni var en narr, men inte attni val en bedragare, och jag skulle ha tillrådt e att att icke låta några kärleksgriller springe bort med edra tankar, förrän vi af dem kunde göra en verklig kärlek. Och för at! trösta er, antar jag att jag skulle föreskrif vit er att deltaga i Hollingfords bollspels: klubb och låtit er 1å ledigthvarje lörduge