Aftonbladet – 30 januari 1866, sida 2

ierta först anmärktes, förklarade något förtyd-t zande af samma skrifvelse icke vara erforder-h gt, sedermera den 11 Augusti, vid justering afll et protokoll, som hölls då meranämnda skrif-1 else beslöts, ansågo det ursprungligen gjorda lc rbehållet icke böra i protokollet upptagas, enär etta i sådant fall icke skulle komma att ega ll ill öfverensstämmelse med skrifvelsens innehåll. s jet vill annars synas, som om, derest skrifvell: n varit sådan, att något förtydligande för attcc ringa densamma till öfverensstämmelse med full: äktiges ursprungliga beslut icke varit erforder-q gt, denna öfverensstämmelse icke heller skulle lifvit störd genom det ursprungligen beslutade (c ;rbehållets intagande i protokollet. Huru nul? n meranämnda klausul må tolkas, kan den lik1 äl ingalunda anses hafva varit egnad att sup-1 lera det af fullmäktige beslutade, men i skrifelsen till Schröder komp. icke omförmälda örbehåll. Också blefvo fullmäktiges, rörande ytets beräknande på optionsandelen, gång efter nnan förnyade framställningar af Schröder l, omp. slutligen besvarade i nog afvisande ordaig; och har, i stället för thaler-obligationerna, iksgäldskontoret slutligen erhållit pund-obligaoner af den fixa fjerdedelen, på sätt i det föreående blifvit omförmäldt. i 1 fråga slutligen om sjelfva obligationsbytet l: ller thaler-obligationernas afhändande hafva 865 års revisvrer anmärkt, att ändamålet med enna operation skulle i lika grad hafva uppåtts, om fullmäktige, efter aftalets träffande, cke genast afhändt sig thaler-obligationerna, tan uppskjutit bytets verkställande intill dess ig visat, om långifvarne komme att öfvertaga ågon del af den på option ställda låneandelen. Täremot erinra visserligen fullmäktige, att då len hufvudsakliga afsigten med detta utbyte just ar att förbereda och befrämja öfvertagandet af let nya lånets optionsandel, kunde verkställanlet af den för sådant ändamål beslutna transuktionen, såvida det egentliga syftemålet skulle vinnas, icke uppskjutas ända till dess optionsveloppet eller någon del deraf redan öfvertagits. Dä likväl sjelfva underrättelsen om riksgäldsxontorets benägenhet att ingå i denna bytesafr tvifvelsutan var för Schröder komp. tilllestgörande och bytets ändamål alltså icke skulle hafva lidit något intrång, om med verkställigheten deraf något fördröjts, anser utskot et sig böra biträda revisorernas härom yttrade igt och finner den skyndsamhet, hvarmed fullmäktige afhände sig thaler-obligationerna dess mera anmärkningsvärd, som, ehuru fullmäktiges uppmärksamhet redan den 8 Juli blef fästad på skrifvelsens ofullständighet, fullmäktige, som då ännu hade thaler-obligationerna i sin ego, icke genom ytterligare skriftvexling gjorde sig förvissade derom att Schröder komp. rätteligen fattat skrifvelsen, sådan den af fullmäktige urPrnsligen var menad, innan fullmäktige den 5 följande Augusti, eller fyra veckor sedan otydigheten redan var upptäckt, afskickade thalerobligationerna. : nder åberopande af det ogillande omdöme, som utskottet, på anförda skäl, sålunda funnit sig böra uttala rörande fullmäktiges sätt att vid denna bytesaffär tillvägagå. får utskottet hemställa, et rikets ständer måtte förklara, att fullmäktige ej med nödig försigtighet och omtanka behandlat denna fråga. Dernäst öfvergår utskottet till det sätt, hvarpå fullmäktige behandlat alla andra spekulanter på lånet, än hr Heinemann och hans kommittenter. Att fullmäktige icke antogo Stockholms enskilda banks anbud af ett åla procents lån om 5 å 6 millioner till ett pris af I1 procent, att betalas med en 5!a-procents-annuitet under 38!3 år, finner utskottet vara tillfredsställande förklaradt. Att ett låneanbud af konsul Smitt icke till pröfning upptogs, finner utskottet icke heller böra utgöra föremål för klander enär, då detta anbud erhölls, de med Heinemann förda underhandlingarne redan hunnit den utveckling, att fullmäktige måhända icke längre kunde anses ega fritt val. ?Deremot — heter det vidare — har utskottet icke kunnat underlåta att till anmärkning upptaga det ringa tillmötesgående de spekulanter rönt, som erbjödo sig att öfvertaga lånet i kommission. Att fullmäktige? — såsom det i deras förklaring heter — icke funno sig benägna att ingå på dessa kommissionsförslag jemte dermed förenade flerahanda äfventyr, åtminstone så länge möjligheten att uppgöra lånet på direkt och ordentlig fot stod öppen, må så vara, men att, sedan de anbud, som innehöllo förslag om direkt öfvertagande af lånet, vid fullmäktiges sammanträde den 12 Nov. 1863 afslagits, ingenting ätgjordes för öppnandet af underhandlingar med de firmor, som i kommissionsväg erbjudit sitt biträde. synes utskottet innefatta en behandling af affären, som icke varit den rätta. Tillkännagifvanden från sådana hus som Rothschild Söhne i Frankfurt am Main samt Baring Brothers och C. J.Hambro i London eller af penningeinstitutioner, sådana som Union Bank och The London County Bank, att de, hvar för sig, voro villige, att underhandla om lånets anskaffande eller negocierande, innebära, enligt utskottets äsigt, sådana anvisningar för penningars erhållande, som, då de fasta låneanbuden befunnos oantagliga, bort af fullmäktige på ett mera omsorgsfullt sätt vårdas, än genom de sparsamma meddelanden, som en eller annan af desse spekulanter erhöll jemte den fullkomliga tystnad, som mot de öfriga iakttogs. Särskildt måste utskottet såsom anmärkningsvärdt beteckna det sätt, hvarpå ett af Societe general de Credit industriel commercial i Paris, genom nämnda bolags president, i bref till fullmäktiges oråförande, gjordt anbud behandlades. Utskottet har i det föregående redogjort för detta anbuds innehåll och får här nu endasterinra derom att berörda anbud, i sitt ena alternativ, innefattade det erbjudande att, om riksgäldskontoret, af farhåga att misslyckas vid en allmän subskription, icke skulle vilja inlåta sig på en sådan, bolaget vore villigt att till en på förhand ötverenskommen kurs garantera riksgäidskontoret en tredjedel af lånet. Fullmäktige, som för bedömande af detta anbuds antaglighet, funno närmare upplysningar nödiga rörande räntefot, amorteringstid, kapitalrabatt och kommissionsarfvode, gåfvo ordföranden i uppdrag att i svaret till bolagets president anhålla om vidare uppgifter i berörda hänseenden. Konceptet till ett sådant svar finnes visserligen bland riksgäldskontorets handlingar, men saknar datum, och besynnerligt förefaller att från den 7 Januari till den 7 April finnes detta vigtiga ärende alls icke omnämndt i fullmäktiges protokoll. Riksgäldskontoret hade likvisst erhållit detaljerade upplysningar om nämnda bolags framstående betydenhet och följaktligen jemväl vunnit kännedom om vigten af det gjorda anbudet, och då nu från bolagets president något vidare meddelande under en så lång tid icke afhördes, hade det varit att vänta, det något spörjsmål om anledningen härtill skolat finnas i fullmäktiges protokoll, eller någon uppgift af ordföranden lemnad om tiden då han till bemälde president aflät sitt svar. Huruvida det bref, som slutligen från bolaget ankom och för hvars innehåll protokollet den 7 April redogör, MT ta Rs TEESE