Aftonbladet – 25 januari 1866, sida 2

ER UVA e of Ångskeppet Londons förolyckande. Rörande denna hemska tilldragelse, som, fter hvad våra läsare påminna sig, timade len 11 Januari, innehälla utländska tidninsar följande närmare underrättelser: Ångaren London afgick den 28 sistlidne December från India Docks? i London, imder befäl af kapten Martin, en australiearare med stor erfarenhet. Utanför Gravesend kastade han ankar och låg för det stormiga vädrets skull förtöjd derstädes till len 1 Januari, då färden anträddes. Vid in Wight måste han ännu en gång stoppa, och den 4 Januari uppnådde fartyget, efter tt hafva kämpat mot storm och svår sjö, Plymouthbs hamn. Redan här inträffade liksom ett förebud till den annalkande olyckan, i det lotsen, som skulle gå ombord på jartyget, drunknade till följd af båtens kanring. I Plymouth intog fariyget ytterligare ett antal passagerare, och fredagsnatten utlopp det i öppna sjön, till en början under blott svag vind, men som de följande dagarne alltmer och mer tilltog. Tisdagsmorgonen den 9 hade man full storm ; ännu kunde kaptenen med propelleras tillbjelp hålla kursen, men en plötslig orkan bortryckte i ett tag klyfvarbommen, förstången, bramstången och öfverbramstången. Kapten Martin, som allt sedan söndagen icke hade njutit någon hvila, förlorade dock ännu ej modet, men när stormen växte med hvarje ögorblick och sjöarne vräkte höga som berg, kunde tanken på fara icke längre undertryckas. På eftermiddagen blef babords räddningsbåt spårlöst bortspolad. Kaptenen rådgjorde under natten med-sia förste maskinist, J. Greenhill, och man beslöt att vända tillbaka till Plymouth, hvilket ock genast skedde. Men straxt sedan man än: drat kurs, erhöll fartyget återigen en väldig brottsjö och förlorade äfven styrbords räddningsbåt, medan samma våg krossade styrbords kutter. Fartygets läge var onsdags middag 46 gr. 48 m. nordl. bredd och 8 gr. 7 m. vestl. längd från Greenwich. På eftermiddagen öfvergick sydvesivinden till en fruktansvärd storm, ett vattenberg sammanstörtede öfver fartyget och krossade i sitt fall den 12 fot långa och 8 fot breda massiva luckan öfver maskinrummet. Oförtöfvadt gjorde man ansträngningar att tilltäppa öppningen genom att i första hand kasta ötver densamma öfverflödiga segel, pressenningar, ja till och med madrasser och dylikt, men allt förgäfves, då hvarje ny våg åstadkom ny och förökad skada. Under tiden eteg vattnet oupphörligt i maskinrummet, stod snart öfver ugnarze och nådde slutligen ända till bröstet på förste maskinisten, då denne mäste gå upp på däck och gifva kaptenen tillkänna, att maskinen icke lärgre kunde göra tjenst. Alla pumpar sattes i gång, och passagerarne deltogo i besättningens arbete. Men det inträngande vallnet var mäktigare än pumparne; stor. men rasade och sönderslet det stora märsseglet i tusen stycken, då kaptenen ville göra ett försök att dermed i nägon mån er sätta den lidna förlusten af ångkrafien. Skep pet lyfte sig icke mera öfver vägen, utan öfverspolades af den ena väldiga brottsjör efter den andra. Tidigt på torsdagsmorgo. nen förlorade det fyra af eina akterluckor, och vattnet flöt in i strömmar. Numera voro alla ansträngningar fruktlösa, och vid dagbräckningen begaf sig kaptenen, som ett enda ögonblick förlorade sin oförsagd. het och själsnärvaro, ned i kajutan för at! underrätta de der församlade passagerarne at aila klasser, alt ingen räddning mera återstod. Dödsbudet mottogs-med en hög. tidlig tystnad: alla tycktes beredda derpä Man gjorde ett försök att sätta utstyrbords pinass, men den hade knappt nått vattne innan den vräktes omkull af en våg oct sjönk. De fem man, som befunno sig deri blefvo räddade medelst utkastade tågändar — men blott för en kort stund. Omkring klockan 1 gjorde man ett sista försök oct nedlirade babords pinass. Men passagerarnsc tycktes sätta ännu mindre lit fill en båt på det böljande hafvet än till. det sjunkande skeppet. Blott tre af dem, jemte sexior man af besättningen, siego i densåmma, och åt maskinisten Greenhill anförtrodde kap. tenen befälet öfver båten med de orden: föga hopp har båten, fartyget intet. Ni har gjort er skyldighet; min är att stanna här. Ni skall taga båten om hand och de få personer den kan rymma?. Med nägra skeppsbröd till föda och ej en droppe valten lade pinassen ut från fartyget. Knappa fem minuter derefter blefvo öfver 50 passegerare, som stodo på skeppets akterdäck,