i lelats, de beväringsskyldige af 1866 års såväl örsta som andra klass, jemte sådane beväringskyldige, hvilka af en eller annan orsak stadgad apenöfning ännu icke fullgjort, skola, sävidt de hfvit vid mönstring approberade och ej i bevörig ordning erlagt vapenöfningsfrihets-afgift, ned vederbörande klass undergå femton dagars apenöfning, inoch utryckningsdagame obe äknade, hvarvid de beväringsskyldige, hvilka komma att för andra gången i vapen öfvas, föeträdesvis tilldelas det vapen, vid hvilket de rut blifvit öfvade, om tillfälle dertill inom beväringsområdet förefinnes; 3:o att i afseende på inmönstrad beväringsskyldig, som är aktiv medlem at frivillig skarpskytteförening, bildad enligt grunderna i kungöelsen den 8 Mars 1861, tillämpas bestämmelserna i kungörelsen den 11 Augusti 1863; 4:0 att för de tvenne beväringsklasser, hvilka sålunda år 1866 skola till vapenöfning sammanIragas, särskilda mötestider komma ati bestämmas; dock att, beträffande vapenöfningsskyllige studerande vid universiteten i Upsala och Lund, länder till efterrättelse hvad k. brefvet d. 18 Mars 1862 stadgar; 5:0 att de vapenöfningsskyldige, hvilka det istunda, må, för nyttjandet under mötestiden af egna skjortor, strumpor och skor, erhålla kon tant ersättning af 1 rår 50 öre pr man; 6:0 att, då det vid 1866 års mönstringar approberade, äfvensom det till andra årets vapenöfning inkallade beväringsmanskapet inom sjöbeväringsområdena, med undantag af Blekinge län. samt i öfrigt dem af berörda områden, från hvilka sådant manskap kan varda till sjöexercis uppkalladt, jemväl nu kommer, ehuru särskildt mönstradt och i särskilda rullor upptaget, att i hittills vanlig ordning vapenöfvas tillsammans med det armen tillhörande beväringsmanskap, förstnämnde manskap alltså varder under mar scher och vapenötningar stäldt under vederbörande befäls af armen lydnad: samt 7:0 att den afgift, emot hvars erläggande beväringsskyldig kan, enligt kungörelsen angående den allmänna beväringen den 13 November 1860, vinna befrielse från vapenöfning i fredstid, bestämmes för år 1866 till 100 rdr. Beträffande ej mindre tiden för ifrågavarande beväringsmanskaps sammandragarde till vapenöfning än ock öfriga med denna vapenöfnings regler :nde gemenskap egande f.ågor, kommer K. M:ts beslut derom att vederbörande i kommandoväg kungöras. oo — Utställningsbyggnaden på Carl XIII:s torg. Frågan om ytterligare tillbyggnad i och för 1866 ärs industriutställning i Stockholm har ou blifvit hos K. M:t afgjord i hufvudsaklig öfverensstämmelse med centralkomitens derom framlagda förslag. I den skrifvelse härom som från civildepartementet aflåtits till centralkomiten yttras i reciten hutfvudsakligen följande: Centralkomiten, som ansett sin förnämsta uppgift vara att tillgodose på en gång utställarnes nspråk på tillräckligt utrymme och allmänhetens ittmätiga förväntan att utställningen måtte ordnas på ett för landet och hufvudstaden fullt tillfredsställande och värdigt sätt, har trotw dessa ändamål bäst kunna vinnas derigenom att, om möjligt, samtliga utställningsföremålen, med undantag af fiskeriredskap och skogsprodukter, sam manfördes uti en enda byggnad af tillräckligt stora dimensioner. En sådan byggnad kunde, oaktadt den korta tid som återstode till utställningens öppnande, erhållas, om den under arbete varande byggnadens norra och södra flygel finge, i öfverensstämmelse med en genom centralkomitåns försorg upprättad förslagsritning, fullständigt sammanbindas på det sätt, att deras sidoväggar fortsattes på sjelfva Arsenalsgatan, hvarigenom skulle uppstå et stort rektangulärt midtelparti, och hela expositionsbyggnaden, sträckande sig från Blasieholmshamnen fram emot konung Carl XIII:s staty, blefve sammanhängande och erbjöde såväl åt utställarne ett fuilt tillräckligt utrymme, som åt de besökande en imposant anblick och tillfälle att på en gång ötverskåda det hela. Då utförandet af den sålunda antydda planen skulle medföra nödvändigheten att under större delen af år 1866 aistänga den öfver Carl XIII:s torg framgående delat Arsenalsgatan för trafiken, hade centralkomiten 1 ämne: meddelat sig med öfverståthållarembetet, som förklarat sig icke hafva något att emot den ifrågasatta afstängningen erinra, hvarförutan öf ver-intendentsembetet afgifvit likaledes bitogadt utlåtande i frågan. Slutligen, hvad anginge de kostnader, som den föreslagna utvidgningen af hvad sig visat, de redan beslutade och nu pågående byggnadsarbetena kunde utföras till ett pris, betydligt un erstigande hvad derför beräknats, det af statsmedel anvisade byggnadsanslaget — 150,000 rdr — komma att lemna tillgång för be täckande af en ej ringa del af den nya kostnaden; äfvensom Stockholms stadsfullmäktige, på gjord framställning, medgifvit, att till betäckande af den återstående delen af samma kostnad finge användas de inkomster, som voro att vid ntställningen påräkna genom inträdesoch hyresafgifter. . Med anledning häraf har eentralkomitn hemställt: att den måtte tillåtas gå i författning om en sådan utvidgning af den redan befintliga hufvudbyggnaden för utställningen, som den bifogade ritningen utvisade, dock med rättighet för centralkomitn att vidtaga de mindre förändringar, som vid utförandet kunde finnas af nöden; att kostnaden härför, så vidt den ej kunde med de redan anvisade byggnadsmedel bestridas, måtte få betäckas af de inkomster som voro att vid utställningen påräkna; samt att enär de maskiner och tyngre artiklar för hvilka det å operahusets tomt uppförda annexet från början varit afsedt, enligt den nya planen komma att inrymmas i hufvudbyggnaden, nämnda annex måtte få användas till ordnande af en särskild utställning af föremål, tillhörande skogshushållning och jagt, äfvensom fiskeriredskap. K. M:ts nu meddelade beslut i frågan lyder: Vid föredragning af detta ärende har K. M:t bifallit hvad centralkomitn sålunda hemställt; dock att den ifrågavarande ti!lbyggnaden lämpas efter redan anvisade tillI gängar, så att något tillskott af statsmedel för dess fullbordande icke blifver erforderligt, äfvensom att det redan uppförda annexet bör, sedan hbufvudhbyggnaden vunnit .Iså betydlig tillökning, användas till utställningen af nu föreslagna artiklar allenast i det fall, att desamma icke lämpligen kunna Ti den stora expositionsbyggnaden inrymmas. — — Medalj. Konungen har tilld. lat norske gevärssmeden Larsen guldmedaljen litteris et artibus för de af honom uppfunna sätten Jatt konstruera kammarladdningsoch tändEE D expositionslokalen skulle medföra, skulle, då enligt