Aftonbladet – 13 januari 1866, sida 4

WVecko-krönika. Vet ni hvad fransmannen gör när det regnar? Han låter det regna. Det är väl också det bästa vi, under liknande omstän. digheter, kunna göra. Den som modigt trotsar regnskurarne och under den allmänna slokigheten i lynnen som i hufvudbeklädnader sätter näsan högre upp i vädret än någonsin; är bilden af högstsalig?. Hans Maj:t konung Carl den tretton de, på torget ar samma namn: FF. dystoramiralen befinner sig der, som källarmästa: ren, i sitt element, sedan himlen i den fordna: Kungsträdgården gifvit Stockholmsboerna en ersättning för den på npphällning va. rande Nybroviken. Likt ett ofantligt skeppsskrof på sin stapel, höjer: sig framför Hoglands och Svensksunds hjelte det blifvande industripalatset mellan: vattpussarne;-påminnande:-omNoaks ark; och de -gudomliga föreskrilterna angående -dennas--konstruerande: ?Gör dig en ark af furuträ;, och gör kamrar derinne, och becka honom utan och innan: Oeh gör honom alltså: tryhundrade ak nar skall vara längden, femtio alnar bred: den, och trettio alnar. höjden, Rör Ett fönster skäll du göra der-ofvan uppå, en aln stort, Dörena skall du sätta midt på sidona: öch skall han hafva tre böttnar, en nederst, den andra midt uti, den tredje öfverst:? d ; Sknuile tilläfventyrs en ny syndaflod-hota oss? Det låter nästan så, icke. blott på regnet som. natt och dag piskar på våra fönsterrutor, utan afven. på, det i,dessa dagar offentliggjorda böndagsplakatet för, innevarende år. Ett käriöst stycke statshandling! Den liknar mera en päfvisk encyclica än en rundskrifvelse från ett protestantiskt lands. regering, som. fridhelsar sitt folk vid; ingången till ett nytt årsskifte, och i hvilken: helsning man denna gäng ätven hade velat finna en lyckönsran till mträdandet af det vya statsskick, hvarpå regering och folk så lävge och så samdrägtigt arbetat. Under sådana omständigheter hade. man från konungamaktens sica med skäl kunnat vänta ett gladt och förtröstänsfullt uttaladt: ?godt nytt år !? I släliet synes det kungliga plakatet vära ämnadt att alldeles nedslå det mod, hvarmed Vi sågo framtiden an. i så ömkligt erkebiskoplig ton är det hållet.